Textila innovationer bidrar till en bättre värld

Med över 450 forsknings- och företagsprojekt sedan starten 2006 är Smart Textiles en erkänd motor i svensk textilindustri. Här används forskningskompetens för att skapa textila innovationer som gör världen lite smartare och bättre. Nu ska nästa steg tas för att göra plats för mer sensorteknik och elektronikkompetens och hitta synergier med textilbranschen.

Smart Textiles drivs sedan 2016 under Science Park Borås. Erik Bresky är vd för Science Park Borås och processledare för Smart Textiles och vet vilken skillnad innovationer kan göra.

 

– Vår verksamhet här i Borås är unik. Det märker vi tydligt när vi får besök av internationella kollegor som vill samarbeta med oss. Vi har hela kedjan på en och samma plats och kan dessutom förverkliga idéerna, det är en mycket viktig pusselbit. Vi har verkstäder med maskiner där vi kan ta fram kommersiella produkter och inte bara utveckla projekt, berättar Erik Bresky.


Vi träffas i Textile Fashion Center, ett kreativt centrum för den textila utvecklingen i Sverige som invigdes 2013. Den gamla fabriksbyggnaden från 30-talet inrymde tidigare garnproduktion från Svenskt Konstsilke. I dag är det ett textilt kluster och kompetenscentrum samt en nationell och internationell mötesplats för evenemang, restauranger, butiker, forskare, entreprenörer och studenter. Här samlas bland annat Science Park Borås, Smart Textiles, Inkubatorn i Borås, Textilhögskolan, Textilmuseet och näringslivet.


Science Park Borås är en miljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, RISE, Smart Textiles, Marketplace Borås och Inkubatorn i Borås. Huvudfinansiärer är Vinnova, Boråsregionen och Västra Götalandsregionen.


– Genom att Science Park Borås ligger under Högskolan i Borås, medan staden ansvarar för lokalerna, kan vi fokusera på innovativa processer och nyttiggörande. Det skapar goda förutsättningar för att ta sig an de stora samhällsutmaningarna. Genom de olika aktörernas skilda kompetenser och resurser som samlas här skapas möjligheter att realisera idéer, utveckla och generera nya innovationer, produkter och tjänster på marknaden, berättar Erik Bresky.

Erik Bresky
Erik Bresky
Lena-Marie Jensen
Lena-Marie Jensen

Vi går in till Smart Textiles Showroom, en samlingsplats i Textile Fashion Center. Här kan besökare ta del av de senaste textila innovationerna som blivit möjliga genom Smart Textiles. Till exempel plagg som övervakar din hälsa, konstverk som interagerar med omgivningen eller textil som varnar vid fara.


Lena-Marie Jensen, ansvarig för Smart Textiles Business Innovation, berättar hur arbetet fungerar:


– Du som entreprenör eller företagare kontaktar oss och så tar vi en diskussion om hur vi skulle kunna samverka. Vi undersöker vilken hjälp som behövs och guidar vidare till forskare på området eller andra experter. Eventuellt kan vi bygga upp ett projekt tillsammans. Tanken med Smart Textiles är att ”boosta” textila innovationer tillsammans med företagen där vi utgår från deras behov och vad de ser som en potentiell marknad. Just nu får vi in väldigt många förslag och kan faktiskt inte ta oss an alla projekt, men vår ambition är att hjälpa till på något sätt och i alla fall guida dem vidare.

 

Just jakten på idéer som kan förverkligas är centralt i arbetet hos Science Park och Smart Textiles Business Innovation. Enligt Lena-Marie Jensen är det extra intressant där startups kan knytas samman med etablerade företag.  


– Det gör att en värdekedja kan skapas, vilket kortar av tiden tills idén kommer ut på marknaden, säger hon.

Att Smart Textiles arbetssätt redan blivit välkänt märks tydligt.


– Jag träffade nyligen en EU-expert inom Smart Specialization och hon var imponerad över hur vi som land och region har kommit genom den tidigare tekokrisen och anpassat oss. Att höra det gör oss extra inspirerade och innovativa, säger Lena-Marie Jensen.


Hon guidar oss runt i utställningsrummet och stannar till vid en slags huvudbonad som ser ut som en gammaldags cykelhjälm i tyg.  


– Den är utvecklad av forskaren Siw Eriksson och avsedd för barn som föds för tidigt. Tanken är att de textila sensorerna i huvudbonaden ska kunna mäta hur barnet mår, hjärnaktiviteten och så vidare. Huden hos barn som föds för tidigt är oerhört känslig och här kommer textilen in som ett bäddande lager där val av material är avgörande. Den är vävd med en speciell patenterad 3D-teknik i flera olika lager. Det är ett utmärkt exempel på vad vi menar med att bidra till en bättre värld genom textila innovationer.


Ett annat högintressant forskningsprojekt som just nu valideras är WaterWeave som handlar om att rena dagvatten från tungmetaller med hjälp av textil. Tanken är att täcka textilen med biomassa i form av svampar som har förmågan att suga åt sig tungmetaller. Prototypen har utvecklats av Docent Nils-Krister Persson och Doktor Patrik Lennartsson, båda Högskolan i Borås.


– Tänk själv vilken fantastisk innovation att enkelt kunna rena vatten med hjälp av textil! Det kan ju verkligen göra skillnad i världen om vi kan hjälpa till att få ut det på marknaden, säger Lena-Marie Jensen entusiastiskt.

Den cirkulära tanken har funnits med på Science Park Borås sedan start.

 

– Det genomsyrar allt vi gör och det är inget konstigt med det. Som det ser ut i samhället idag så måste vi alla bli mer hållbara. Det är ändå spännande hur fort utvecklingen har gått. För bara några år sedan fanns det frågetecken från vissa aktörer varför cirkulär ekonomi skulle ingå i Smart Textiles. I dag är det självklart, berättar Erik Bresky.


Han talar om en mognadsprocess vad gäller hållbarhet och innovationer:


– När vi startade för drygt tio år sedan så var visionen hos Smart Textiles att skapa nästa generations textila produkter. I dag vill vi bidra till en bättre värld genom textila innovationer. Skillnaden är ganska avsevärd och dagens vision hade vi inte kunnat ha för tio år sedan. Det visar på vikten av att miljön och organisationen utvecklas med tiden.

 

Ett exempel på ett framgångsrikt projekt inom Science Park Borås är Re:textile som har ambitionen att skapa strukturer för cirkulära flöden inom textil. Målet är att minska resursförbrukningen genom att nya affärsmöjligheter skapas. Några företag som samarbetar med Re:textile är Lindex, Gina Tricot, Cheap Monday och Monki.


– Allt startade med att vi ritade upp hela cirkeln på hur det textila systemet ser ut i dag. Men vi stannade upp och frågade oss: ska vi starta ett återvinningssystem utifrån nuvarande system? Skulle vi göra det så backar vi oss in i framtiden istället för att börja med andra parametrar, till exempel att en modedesigner utgår från att designa plaggen för cirkularitet. Det ställer i sin tur helt andra krav på återvinningen, bland annat att produkten ska kunna separeras när den har tjänat ut och då måste återvinningssystemet finnas, men där är vi inte ännu, berättar Erik Bresky.


Han utvecklar resonemanget om innovationer:


– Ett exempel är gamla bilskrotar som har alla delar katalogiserade. Varför ska det inte fungera på textilbranschen? Det handlar om att se på saker och ting ur nya perspektiv och våga se möjligheterna. Cirkularitet handlar om att skapa nya resurseffektiva affärer genom att bland annat hitta bra exempel och lära av varandra, säger han.

Science Park Borås har nyligen fått ett samordningsansvar för Västra Götalandsregionen att jobba med klimatsmarta produkter och tjänster i allmänhet, inte bara textil. Något som kommer att utveckla verksamheten på ett unikt sätt enligt Erik Bresky.


– Det ska bli spännande att se hur vi kan korsbefrukta mellan branscher och hitta oväntade innovationer. Just nu jobbar vi med att bygga upp en plattform för teknik och elektronik kopplat till textila innovationer. Det handlar om att utveckla en ”Do Tank” eller makerspace-miljö med möjlighet att skapa innovativa lösningar i form av produkter och tjänster.


När Erik Bresky beskriver hur innovationsmiljön i Textile Fashion Center fungerar i dag så är det intressant att det bara gått drygt tio år sedan allting startade. Förändringen är total.

  
– Smart Textiles startade som ett innovationsprojekt 2006. Innan dess var det mestadels de olika forskningsinstituten som arbetade med utveckling på var sitt håll. Det fanns egentligen ingen riktig innovationsplattform. På den tiden såg alla på textil som något som var dött efter krisen på sjuttiotalet. Även stoltheten i Borås var långt ifrån på topp. I dag är självförtroendet i branschen tillbaka vilket är fantastiskt kul, plötsligt är textilier framtiden och något som människor tycker är häftigt. I början förstod jag nog inte vikten av att ha en fysisk plats att mötas på, men nu är det väldigt tydligt för alla att det vi håller på med är världsklass.

Publicerad oktober 2017

Text

Henrik Eriksson

Foto

Sofia Sabel