Metacon i Uppsala bryter ny mark inom vätgas
Många länder tittar ånyo på vätgas för att lösa klimat- och energiutmaningarna. Ännu jobbar inte många inom sektorn i Sverige, men Uppsalaföretaget Metacon är ett undantag. För Magasin t: berättar de hur de har lyckats växa trots de senaste årens besvärliga omvärldssituation – och vad som krävs för att vätgasen ska nå nationell framgång framöver.
Först var den hajpad, sedan passé och uträknad. Nu är emellertid vätgasen återigen glödhet i många länder.
– Världen behöver fasa ut det fossila. Då behöver vi ett antal lösningar som fullt ut kan ersätta det, på sätt som gör att vardagen fungerar för människor och företag, säger Christer Wikner engagerat.
Som vd för teknikföretaget Metacon AB, börsnoterat på Nasdaq First North, är han djupt engagerad i denna omställning.
Wikner förklarar vidare:
– Det är omfattande och komplexa saker, så det blir två steg framåt och ett tillbaka ibland. Men vi måste oundvikligen byta ut diesel och olja för fartyg, fotogen för långdistansflyg och så vidare.
Om man också ser till Christer Wikners bakgrund som tidig elektrifieringsentusiast inom fordonsindustrin och solenergibranschen blir drivkrafterna ännu tydligare. Runt år 2008 var han till exempel med i ett litet bolag som byggde batteridrivna Saabbilar, samtidigt som Tesla just då höll på att starta upp.
– Vi bearbetade hela ledningen på Saab och sa att de måste ta chansen när de ändå krisade. Att ställa om till el och batterier som vi kunde se var framtiden.
Parallellt med batteriutveckling började Christer Wikner också titta på andra tekniker för miljövänlig fordonsframdrift.
När det gäller långdistanstransporter som interkontinentala flygresor, sjöfrakt eller tunga timmerbilar hade det börjat bli tydligt att batterier inte räckte till. Dessutom, större farkoster har plats för större system för framdrift än mindre motsvarigheter. Då är heller inte effektivitet och verkningsgrad nödvändigtvis avgörande. I ett sådant läge blev därför vätgasen ett attraktivt alternativ på olika sätt.
– Metacon har sitt ursprung i Karlskoga och miljön runt försvarsindustrin under tidigt 2010-tal, berättar Christer Wikner. Försvarsteknologi är ju ofta drivande i att utveckla nya produkter och ny teknik som spin-offs.
Två huvudspår
En anfader till dagens Metacon var serieentreprenören Kurt Dahlberg, som också startade andra bolag inom hållbar teknik, såsom Cell Impact och det Norgebaserade Hynion.
– Sedan har allting gått fort. Det har varit många tvära kast och vi har verkat i en väldigt stökig omvärld under de senaste fem åren, berättar Christer Wikner och exemplifierar med bland annat coronapandemi och kriget i Ukraina. Men vi har hittat vår egen väg.
Hoppet över till en större framtidsmarknad skedde när Metacon i ett tidigt skede började knyta samarbeten med forskare i grekiska Patras som jobbade med katalytisk kemi och reformering. Det blev grunden till ett av företagets två huvudspår – reformering, det vill säga att omvandla olika bränslen till vätgas.
– Idag har vi en teknikportfölj som få om ens något annat företag i världen har, där vi kan tillverka vätgas inte bara från el och vatten utan även biogas, bioetanol och ammoniak.
Elektrolys – att spjälka vatten med el – är det andra benet. Inom ramen för denna process delas vatten upp i vätgas och syrgas i en så kallad elektrolysör. Denna har en positiv elektrod (anod) och en negativ elektrod (katod), där vattenmolekylerna bryts ner till vätgas vid katoden och till syrgas vid anoden. Om elen kommer från förnybara källor som sol eller vind kallas vätgasen ”grön vätgas”, vilket alltså innebär en fossilfri metod för att producera vätgas.
Ett tydligt exempel är Metacons projekt i Älghult i Uppvidinge kommun i Småland. En anläggning som är den första i sitt slag i Sverige, där kunden använder lokalt producerad vindkraftel för att genom elektrolys tillverka vätgas. Gasen kan sedan tankas av både vätgasbilar och tunga transportfordon, som timmerbilar. Allt i ett sammanhängande system.
– Två olika trycknivåer finns, 350 och 700 bar, där tunga transporter hittills har jobbat mycket med 350 bars tryck och personbilar med 700 bar. Anledningen är att i personbilar har man mindre plats och behöver rymma mer vätgas per volymenhet.
Att det blev en tankstation i lilla Älghult har inte minst att göra med lokalt engagemang från ett timmeråkeri på orten. Hittills ligger dock Sverige inte högst upp i listan på intressanta marknader för Metacon.
– Vi har valt att ta affärer där vi kan få dem – i Rumänien, Grekland, Slovakien, Marocko. Det har också gett oss utmaningar som har gjort att vi har fått möjlighet att lära oss ofantligt mycket längs vägen – och snabbt, berättar Christer Wikner.
I Kempten i tyska Bayern deltar dessutom Metacon i ett demonstrationsprojekt där avfall samlas in från 13 olika städer i närområdet för att reformera biogas till vätgas.
– I Tyskland finns det över 10 000 biogasanläggningar, så det är en väldigt intressant marknad, påtalar Christer Wikner, och lägger till att det totalt finns runt 18 000 anläggningar i hela Europa.
Sverige saknar strategi
Den absoluta merparten av all världens vätgas görs idag i princip genom reformering av naturgas i stora fabriker. Elektrolys av vatten eller vätgas från andra förnybara ämnen utgör ännu så länge bara några procent av totalen.
– Men det är också tacksamt på så vis att vätgasmarknaden redan är befintlig och stor. För om vi kan tillverka vätgas fossilfritt så finns det ju en befintlig marknad där vi bara kan gå in och ersätta den fossila vätgasen som används sedan länge inom industrin.
Redan idag används nämligen vätgas i stor utsträckning i industriella processer. Fler möjliga industriella tillämpningar är på gång, där bland annat så kallat ”grönt stål” är mycket omtalat. Detta innebär att fossilt kol i ståltillverkningsprocessen ska ersättas med fossilfri ”grön” vätgas för att reducera bort syre ur järnmalmen.
Företaget Stegra samt LKAB:s, SSAB:s och Vattenfalls samarbetsprojekt Hybrit är två kända exempel på svenska satsningar inom detta område. Flera liknande satsningar görs nu över hela världen.
Alltjämt är Christer Wikner kritisk till Sveriges bristande engagemang för att främja vätgas som nyckelteknik inom klimatomställningen.
– För om man tittar historiskt, vad är det som har byggt det Sverige som vi har idag? Hur kan ett sådant här litet ”skitland” med tio miljoner människor bli så fantastiskt och få ett sådant välstånd?
Christer Wikner pekar i sammanhanget på försvarsindustrin, telekom, IT och läkemedel som exempel på sektorer där Sverige har varit snabba när nya marknadsmöjligheter uppstått. Med vätgas ser han egentligen samma typ av chans – men en fundamentalt annan politisk reaktion.
– Sverige är till exempel ett av de få länderna i Europa som inte har en riktig vätgasstrategi. Vi har inte tagit det här på allvar.
Åtskilliga andra länder, menar han, har antagit nationella vätgasstrategier med klara mål och stöd till infrastruktur och industriprojekt. Därmed stakar de ut vägen för att använda vätgas som klimatnyttig energibärare. I Sverige saknas detta ännu, även om exempelvis Energimyndigheten tidigare presenterat förslag på hur en sådan strategi skulle kunna se ut.
Kanske, resonerar Christer Wikner, gjorde tidigare ensidiga diskussioner kring klimatet de gröna näringarna en björntjänst. Det skapade i värsta fall en backlash hos politiken och delar av allmänheten. I stället borde man ha relaterat bolag inom hållbar energi till ny industriell konkurrenskraft, resiliens och svenska styrkor, såsom vår goda tillgång till förnybar el.
– Vi skulle kunna bli en världsledare inom flera vätgaskopplade områden. Men vi tackar nej.
Eftersom sektorn är så ung behöver det snabbväxande Metacon leta brett och smart när de rekryterar nya medarbetare. Metacons Chief People Officer, Hanna Holtz Wärenfeldt, berättar mer.
– Vi kan inte ha som kravprofil att du ska ha jobbat med vätgas, utan vi behöver skriva att du ska ha jobbat med ”liknande branscher”. Men det är i slutändan individens potential och viljan att vara med som vi prioriterar, förklarar hon.
Talang- och rekryteringsfokuset ligger också delvis till grund för Metacons beslut att förlägga sitt huvudkontor till Uppsala. För även om vd Christer Wikner sedan tidigare bodde just där, lockade Uppsalas innovationsmiljö, universitet i toppklass och närheten till Stockholm och internationella förbindelser via Arlanda extra mycket.
– Uppsala är ju en fantastisk stad att rekrytera och växa i. Närheten till internationellt resande, ledande universitet med mera. Vi når egentligen alla härifrån, säger Hanna Holtz Wärenfeldt.
Extra viktigt blev dessa parametrar eftersom bolaget redan har byggt en internationell marknad och etablerat forskningssamarbeten med flera andra länder. Grekland, Tyskland, Marocko, Japan, Kina – och så Uppsala, Uppvidinge och andra svenska platser. Metacon bygger lokalt och globalt på samma gång.
Text och foto:
Joakim Rådström