Coronakrisen: Vad gäller vid avbeställning?
Som en följd av coronakrisen har många företag hamnat i en svår ekonomisk situation. Vilka juridiska möjligheter har företag i det läget att avbeställa leveranser som de inte längre har användning för? Teknikföretagens affärsjurist Mats Bergström förklarar.
– Utgångspunkten för avtal är som bekant att de ska hållas. Om köparen meddelar leverantören att han ”avbeställer” är det i realiteten en förklaring att köparen inte tänker ta emot någon leverans och inte heller tänker betala för den. Eller annorlunda uttryckt, det är en förklaring om att köparen tänker begå avtalsbrott.
I köplagen, som reglerar handel mellan företag, finns en huvudregel om avbeställning som säger att säljaren i en sådan situation kan kräva att köparen fullföljer köpet, alltså tar emot samt betalar för produkten.
– Undantag gäller i princip enbart för produkter som tillverkats eller köpts in särskilt för köparen. I sådana fall är det bara skadestånd som gäller.
För vanliga standardprodukter gäller huvudregeln att leverantören kan tvinga fram en leverans. Å andra sidan kan leverantören normalt sälja dessa standardprodukter till andra kunder.
– Därför har leverantören knappast något intresse av att tvinga köparen att ta emot en leverans. Konsekvensen är att i praktiken kommer en avbeställning, oavsett typ av produkt, i de flesta fall leda till att parterna löser detta genom att köparen betalar skadestånd till leverantören, säger Mats Bergström.
Detta gäller för skadestånd
Vid beräkning av det skadestånd som leverantören har rätt till, är utgångspunkten enligt köplagen att leverantören ska hamna i samma ekonomiska läge som om köparen hade fullgjort köpet. Skadeståndet ska beräknas som det avtalade priset för produkten minus de kostnader som leverantören sparar till följd av avbeställningen.
– Det innebär att leverantören även får den vinst på affären som leverantören räknat med. Det brukar uttryckas som att leverantören har rätt till det positiva kontraktsintresset, säger Mats Bergström.
Utgångspunkten är densamma också om det handlar om ett internationellt köp och om den ”Internationella köplagen” (CISG, the Convention on Contracts for the International Sale of Goods) gäller för det. Även i sådana fall har leverantören rätt till ersättning enligt det positiva kontraktsintresset.
Inte givet att avbeställning leder till juridisk tvist
Det går förstås att i avtal åsidosätta rätten till fullt skadestånd vid avbeställning.
– Det förekommer att parterna när köpeavtalet ingås förutser att köparen kan ha ett legitimt intresse av att avbeställa och därför inför en klausul där förutsättningarna för avbeställning beskrivs med tidsgränser, belopp etc. Sådana klausuler kallas i internationella avtal ofta ”Cancellation for convenience”.
Avbeställningsklausuler förekommer även i etablerade standardavtal för industriella leveranser, som exempelvis Orgalime Turn-Key Contract. Det finns dock inga regler om avbeställning i teknikindustrins vanligaste standardavtal, NL 17 respektive Orgalime S 2012 för produktleveranser utan installationsåtagande från leverantörens sida.
Det är dock inte givet att varje avbeställning leder till en juridisk tvist mellan köparen och leverantören som slutar med att köparen tvingas betala skadestånd.
– Ofta handlar det om att köparen inte för ögonblicket är intresserad av den produkt köpet gäller, men kan tänka sig att fullfölja det vid ett senare tillfälle. Det står naturligtvis leverantören fritt att gå med på en uppgörelse som går ut på att tidpunkterna för leverans och betalning flyttas fram i tiden, säger Mats Bergström.
Text
Karin Fjell HagerFoto
Eva Lindblad