8 min lästid : 09 februari 2016

Mod och magkänsla håller svarven igång

Att våga satsa på det hon tror på – oavsett om det handlar om miljoninvesteringar eller nyrekryteringar - är en självklarhet för Linda Fransson, vd och delägare till familjeföretaget Gnosjö Automatsvarvning. Att lita på magkänslan och att inte vara rädd för att göra fel är något hon har med sig sedan barnsben.

Att Linda Fransson skulle bli företagare var knappast en högoddsare. Samma dag pappa Olle signerar företagsköpet av Gnosjö Automatsvarvning läggs mamma Solweig in på BB där deras första dotter – Linda - föds. 


Att vara familjeföretagare är utan tvekan mer av en livsstil än ett jobb. Linda och hennes två år yngre syster Anna växte upp med föräldrar som jobbade jämt. Emellanåt så mycket att de flyttade tvättmaskinen till jobbet och inredde ett kontorsrum till sovrum åt döttrarna. I den mån det fanns tid för semester kombinerades dessa med att titta på maskiner ute i Europa. När Linda och Anna var 14 respektive 12 år gjordes ett generationsskifte i bolaget och de blev majoritetsägare. Under gymnasietiden arbetade de som allt-i-allo i företaget; de städade och körde budbilen.


– För mig och min syster var det aldrig en uppoffring utan en del av livet. Även om mamma och pappa jobbade jämt ställde de alltid upp för oss. Det är den livsstilen jag vill föra vidare i min familj, säger Linda Fransson.


Hon utbildade sig till maskiningenjör och började jobbade i familjeföretag med kvalitetsfrågor och senare med miljöfrågor. Att Linda en dag skulle ta över som vd efter Solweig var givet. Men det blev inte riktigt som de tänkt sig. 2012 gick Solweig in i väggen.


– Det hände från den ena dagen till den andra. Jag tvingades ta tag i saker som jag hade räknat med att hon skulle ta hand om. Men hon orkade inte. Så jag var helt enkelt tvungen att lösa problemen själv. Det var jobbigt och tufft, men också väldigt nyttigt. 

Det låter kanske flummigt, men i vår vision ingår att växa lite lagom.
Linda Fransson

Företaget har vuxit långsamt sedan starten 1974. Målet är att växa med de kunder och projekt företaget jobbar med.


– Vi behöver en vinstmarginal så att vi klarar av att leverera och samtidigt tycker att det är roligt att jobba. Det låter kanske flummigt, men i vår vision ingår att växa lite lagom. Just nu är det viktigt för oss att utveckla nya projekt med nya kunder för att inte vara helt beroende av en kund. Men vi slänger inte ut de gamla för att vi tycker att det är häftigare med nya utan många av våra kunder har vi väldigt långa affärsrelationer med.


I dag är de ett femtiotal anställda, många av dem har varit där i över 20 år. Även om inte bokslutet är helt spikat än blir 2015 ett rekordår med cirka 85 miljoner i omsättning. En fin upphämtning sedan krisåret 2009 då omsättningen föll från 57 till 31 miljoner. Trots krisen gjorde företaget ett strategiskt val att behålla all produktionspersonal. 2010 vände det uppåt igen och ett år senare var de åter uppe på ungefär samma nivå som före 2009.


– Det här har gjort att vår personal ställer upp för oss för de vet att vi ställer upp för dem. Vi jobbar mycket med kompetensutveckling och tittar långt framåt. Det är viktigt att personalen har rätt kompetens, både för deras egen skull och för vår. Vi vet vad vi har och vad vi behöver komplettera med.

Det är vitt skilda produkter, men kraven är väldigt tuffa oavsett kund.

Företaget arbetar med automatsvarvning av komplexa detaljer i metall och i stora serier som kräver hög precision. Mycket av produktionen levereras till fordonsindustrin och framför allt till personbilssektorn.


– Vi är duktiga på att göra stora volymer – vi gör sällan färre än 50 000 styck av något. Vi har jobbat i ganska många år mot just fordonssidan och specialiserat oss mot de krav de ställer, säger Linda Fransson.


Företagets bästsäljare är en detalj till Haldexkopplingar för fyrhjulsdrift som de levererar till Borg Warner i Landskrona.


– Där är vi ensam leverantör av detaljer till den generation av kopplingar de gör nu. Volkswagen är deras största kund, men den här detaljen finns även i andra bilmärken som exempelvis Volvo.


Men de gör även andra och mindre svarvjobb. Exempelvis har de gjort själva ljushållaren till en av Orrefors storsäljare, glasljusstaken Carat.


– Det är vitt skilda produkter, men kraven är väldigt tuffa oavsett kund. För fyrhjulsdriften gäller väldigt hög säkerhet medan det på konsumentsidan är väldigt viktigt att det ser snyggt ut och att alla detaljer ser exakt likadana ut.


30-40 procent av produktionen går på export, direkt eller via kunder, främst till Europa. Men genom Borg Warner levererar företaget även till Kina och Mexiko.

Att vara innovativ i det lilla tror jag är viktigt.

Drivkraften ligger i att utvecklas och investera i ny teknik.


– Vi är inte rädda för att gå på sådant som är okänt. Vår verksamhet bygger mycket på att hela tiden hitta förbättringar som gör att vi kan vara lata och smarta. Helhetstänket är det viktiga, vi sparar lite här och lite där.


I företagets, och Lindas, DNA ligger att hela tiden våga prova och våga ifrågasätta experterna.


– När någon expert säger att nej, nej, det där går inte, då går vi hellre på magkänslan som säger att det gör det visst och så testar vi. Att vara innovativ i det lilla tror jag är viktigt.


De senaste tre, fyra åren har företaget investerat runt 100 miljoner i verksamheten. I takt med att personalstyrkan växt har också behovet av fler omklädningsrum och ett större lunchrum kommit. De har byggt ett hisslagersystem för att få bättre ordning och reda på råvarulagret. De har sett över och ändrat produktionsflöden. De har köpt in ett antal nya maskiner, varav två använder en teknik som företaget inte tidigare provat. Det senare en jätteinvestering till en specifik komponent och specifik kund.


– Det här är typiskt för oss – om vi tror på ngt så satsar vi på det. Då går vi också all-in, vi gör ingen halvmesyr. Som ägare vill familjen att pengarna ska återinvesteras. Vi försöker skriva av ganska snabbt så att det finns pengar att köpa nytt för.


Hon säger att den specifika kunden inte gjort större försäkringar än att lova att köpa den komponenten som de behöver från Gnosjö Automatsvarvning under en viss tid.


– Vad som finns kvar om ett, två eller tre år vet du inte. Du måste hela tiden gå på din magkänsla. Du kan inte vara säker. Hade vi sagt till vår kund att nu får ni investera här hade de sett sig om på världsmarknaden. Det är inte givet att en svensk leverantör ska göra den här produkten, det kan lika gärna vara en fransk eller en italiensk. Vi är medvetna om att vi konkurrensutsätts hela tiden, säger Linda Fransson.

Hållbarhet har alltid varit viktigt för Gnosjö Automatsvarvning. Miljöcertifieringar erhöll de tidigt men arbetet har aldrig stannat vid de krav som ställs där.


– Vi har jobbat med miljöledningssystem sedan 1996 och har för länge sedan passerat de generella hållbarhetsråden. Det finns inte längre några enkla mål kvar, konstaterar Linda Fransson.
Varje år sätter företaget mål för hållbarheten.


– Nu är det viktigaste målet att jobba med kassationer. Ju färre kassationer, ju mindre miljöpåverkan blir det. Då behöver vi inte omarbeta, vi behöver inte nytt material eller nya kemikalier och vi behöver heller inte återförbruka energi. Detta är något vi jobbar mycket med nu.

Den största utmaningen för Gnosjö Automatsvarvning är kompetensförsörjningen. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många att välja och vraka bland. Gnosjö må vara industritätast i Sverige men inte ens här drar industriutbildningarna fullt hus.


– Visst behöver vi civil- och högskoleingenjörer också, men den stora massan i vår bransch är de som har gymnasieutbildning och som har huvudet på skaft och tänker logiskt. Men idag väljer ungdomarna generella utbildningar och så får de inga jobb. En del av dem kanske hamnar i industrin så småningom därför att de har rätt inställning, men vi vill ju att industrin ska vara ett aktivt val. Jag vill kunna anställa på inställning OCH meriter.


De flesta ungdomar har ingen aning om vad det är att jobba i industrin, vilket hon tycker är lite skrämmande. Likaså verkar kunskaperna på kommunal nivå vara låga.


– Sverige lever fortfarande på industrin och de exportintäkter industriföretagen drar in. Vårt företag exporterar 30-40 procent. Men pratar jag med kommunledningen här i Gnosjö så vet de inte vad vi gör.

Linda Fransson
Det raljeras ibland över att jobben i industrin skulle vara enkla, men då vet man inte vad man pratar om.

Men visst finns där också ett mått av självkritik – företagen måste bli bättre på att tala om vad de håller på med. Och berätta om de fördelar som finns i industrin som högre löneläge, jämfört med exempelvis vården och handeln, om karriärmöjligheterna som finns även i små företag och om väl reglerade arbetstider.


– Det raljeras ibland över att jobben i industrin skulle vara enkla, men då vet man inte vad man pratar om. Jobben kräver utbildning och kraven på kunskap och säkerhet är höga.


För att råda bot på detta engagerar bolaget sig i skolan så mycket det bara kan. Företaget är med i Teknikcollege Småland, har deltagit i Yrkesåret och tar emot många studiebesök från grund- och gymnasieskolor. De arbetar även på högskolenivå och tar emot examensarbetare från exempelvis Chalmers och de tekniska högskolorna i Linköping och Jönköping.  

Att jobba tillsammans med familjen - pappa Olle är teknikansvarig, mamma Solweig ansvarar för inköp och försäljning och syster Anna är vice vd och lageransvarig – ser Linda Fransson som en enorm tillgång.


– Alla vi fyra är väldigt engagerade i företaget. Jag och Anna är uppfostrade i en viss anda, vilket innebär att har vi meningsskiljaktigheter så löser vi dem. Det är ingen annan som löser problemen utan det är vi tillsammans.


Om tio år hoppas Linda att hennes döttrar Ewy och Rut och Annas dotter Edith är delaktiga i företaget på samma sätt som hon och hennes syster var i den åldern.


– Vi har redan börjat prata med barnen om det. Sedan behöver delaktigheten inte nödvändigtvis betyda samma sak som att jobba i företaget. Men de ska inte vara rädda för att vara här och de ska heller inte behöva höra ”åh, så jobbigt det var på arbetet idag”. För mig är det viktigt att berätta alla roliga och spännande saker som händer på jobbet varje dag. Det vill jag att de ska inkluderas i.

Publicerad 09 februari 2016

Text

Karin Fjell Hager

Foto

Eva Lindblad