4 min lästid : 13 oktober 2020

Rätt och fel kring sjukskrivning

Okunskap om hur sjukskrivning fungerar är inte helt ovanligt, hos såväl arbetstagare som arbetsgivare. Vilka skyldigheter har jag som arbetsgivare? Och vilket ansvar har den anställde? Teknikföretagens rådgivare Lars Johansson reder ut vad som gäller.

Vanliga missuppfattningar i arbetslivet när det gäller sjukskrivning handlar bland annat om att det är individen själv som sjukskriver sig, att med ett läkarintyg har man alltid rätt att vara hemma, att man inte kan komma tillbaka tidigare än vad som står på intyget samt att arbetsgivaren inte har rätt att ta del av innehållet i läkarintyget.  

 

– Den anställde är skyldig att sjukanmäla sig omgående och visa på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt, men det är arbetsgivaren som avgör om personen kan jobba eller inte. Den anställdes sjukanmälan, läkarintyget och Försäkringskassans utlåtanden får självfallet stor betydelse för den bedömningen, förklarar Teknikföretagens rådgivare Lars Johansson.

 

Hans råd är att fokusera på individens arbetsförmåga snarare än arbetsoförmåga.

 

– Tänk igenom vad du som arbetsgivare kan göra för att din medarbetare ska komma tillbaka i arbete så snart som möjligt. Det tjänar både arbetsgivare och arbetstagare på.

Lars Johansson, rådgivare Teknikföretagen
Lars Johansson, rådgivare Teknikföretagen

Förbered tidigt för återgång i arbete

Det är viktigt att arbetsgivaren tidigt börjar planera och påbörjar arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för den som är sjukskriven. Om sjukskrivningen kan antas pågå mer än 60 dagar är arbetsgivaren skyldig att upprätta en plan för återgång i arbete. Detta ska ske senast dag 30 i sjukperioden.

 

– Det är lämpligt att ta fram planen i samarbete med arbetstagaren. Den kan innehålla vilka arbetsuppgifter medarbetaren kan utföra, anpassning av arbetstider, hjälpmedel osv.

 

Såväl arbetsgivare som anställd har rättigheter och skyldigheter vid sjukfrånvaro. Arbetsgivaren ansvarar för en god arbetsmiljö och för att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet samt att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering (däremot är arbetsgivaren inte skyldig att stå för medicinsk eller social rehabilitering).

 

I detta ingår bland annat att anpassa arbetsförhållanden till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende samt se till att medarbetarnas arbetsuppgifter inte leder till ohälsa. Dessutom ska arbetsgivaren genom så kallade aktiva åtgärder se till att inte någon arbetstagare diskrimineras. 

 

Den anställde har också skyldigheter.

 

– Individens ansvar är något som ibland glöms bort. Arbetstagaren är skyldig att omgående anmäla sjukfrånvaron, styrka nedsättning av arbetsförmågan, lämna in läkarintyg senast den åttonde kalenderdagen samt aktivt bidra till sin egen rehabilitering, säger Lars Johansson.

 

Ställ krav på läkarintyget

Acceptera inte bristfälliga läkarintyg, uppmanar Lars Johansson. Vad berättar läkarintyget om medarbetarens arbetsförmåga?

 

– Om läkarintyget är otydligt kan arbetsgivaren begära att den anställde kompletterar intyget eller kontakta läkaren för ett förtydligande. Det kan också vara lämpligt om det inte framgår på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt. Arbetsgivaren har dock inte rätt att se diagnosen utan den anställdes samtycke. Ett bra läkarintyg är en förutsättning för att arbetsgivaren ska kunna uppfylla sin rehabiliteringsskyldighet, men också för att individen ska ha rätt till sjuklön- och sjukpenning, och därmed vara ledig.

 

Både i sjukanmälan och i läkarintyget ska det framgå om och i så fall när individen beräknas vara tillbaka i tjänst. Var aktiv när den tidpunkten börjar närma sig, råder Lars Johansson.

 

– Om den anställde troligtvis kommer tillbaka i tjänst följande vecka är det lämpligt att ringa upp och stämma av om så blir fallet.

 

Detta samtal fyller flera funktioner.

 

– Framför allt gör det tydligt för medarbetaren att han eller hon är behövd på jobbet.

Fortsatt engagemang även sedan Försäkringskassan tagit över ansvaret

Cirka två tredjedelar av alla sjukskrivningar avslutas inom tre dagar. Men ungefär 10 procent av sjukfallen blir längre än 14 dagar. Om medarbetaren fortfarande är sjukskriven efter 14 dagar övergår sjuklönen, som betalas av arbetsgivaren, till sjukpenning som betalas av Försäkringskassan.

 

– Tyvärr är det så att en del arbetsgivare då resonerar som att ” jaha, då kan jag inte göra något mer.” Arbetsgivaren slipper förvisso betala, men får ju samtidigt inte jobbet gjort som den sjukskrivne skulle ha utfört, säger Lars Johansson.

 

Fler arbetsgivare kan vara mer aktiva under sjukperioden och i det arbetet kan Teknikföretagens rådgivare stötta upp om man behöver hjälp.

 

– Det finns all anledning att som arbetsgivare engagera sig i detta även efter sjuklöneperioden. Även om betalningsansvaret övergått till Försäkringskassan har företaget ju fortfarande kvar sitt rehabiliteringsansvar för den anställde. Det betyder att arbetsgivaren ska medverka till en effektiv rehabilitering och vidta åtgärder på jobbet som kan hjälpa medarbetaren att komma tillbaka. Se frånvaro från arbetet som den sista utvägen.

 

Behöver du som arbetsgivare stöttning i ett sjukskrivningsfall? Ring din regionala rådgivare eller arbetsgivarjouren på tel 08-782 08 80. Mer information, tips och råd finns också i Arbetsgivarguiden på Teknikföretagens webbplats, till exempel blanketter, boken ”Sjukskrivning och rehabilitering” samt en steg-för-steg guide till arbetsgivarens rehabiliteringsarbete.

Publicerad 13 oktober 2020

Text

Karin Fjell Hager

Foto

Eva Lindblad