Coronavirus: Leveransproblem kan räknas som force majeure

Coronaviruset har orsakat stora problem för teknikindustrin, främst handlar det om leveransförseningar beroende på tillverkningsstörningar och transportproblem. En svensk leverantör som inte får leveranser från sina underleverantörer i avtalad tid riskerar att i sin tur bli försenad med leveranser till slutkunden.

Frågan är då om leverantören kan försvara sig mot anspråk från slutkunden genom att hävda force majeure? Force majeure-klausuler syftar till att befria en avtalspart från ansvar om dennes prestation omöjliggörs eller kraftigt försvåras på grund av händelser utanför dennes kontroll.

– Force majeureklausulen fungerar då som en sköld som skyddar mot skadeståndsanspråk från den andra parten. Däremot kan den inte användas för att skaffa sig fördelar som att höja priset därför att ens kostnader ökat, säger Mats Bergström, som är chef för Teknikföretagens affärsjurister.

I praktiken är det nästan alltid leverantören som åberopar force majeure för att slippa undan ansvar för leveransförsening.

– När det gäller ansvarsbefrielse brukar de flesta force majeure-klausuler i kommersiella avtal kräva att det handlar om en yttre omständighet som hindrar leveransen. Alternativt att leveransen blir orimligt betungande, att denna omständighet är utanför leverantörens kontroll och att den inte heller var känd när avtalet ingicks.  

Så ser exempelvis force majeure-klausulen ut i Orgalime S 2012, som är det vanligaste standardavtalet för produktleveranser inom teknikindustrin i Europa, liksom motsvarande nordiska villkor NL 17. Men det är viktigt att komma ihåg att ansvarsbefrielse grundar sig på en konkret bedömning av hur just den aktuella leveransen påverkas av konsekvenserna av epidemin.

– Om leverantören med viss ansträngning och uppfinningsrikedom kan komma runt leveranshindret är det inte möjligt att åberopa force majeure, så länge detta inte blir oskäligt betungande för säljaren. Många problem kan ju som bekant lösas med pengar, även om det finns en smärtgräns, konstaterar Mats Bergström.

Kravet på att hindret för leverans ligger utanför leverantörens kontroll är normalt sett uppfyllt när det gäller en pandemi. Det handlar då inte primärt om sjukdom som i och för sig kan medföra hinder, utan snarare om offentliga restriktioner med anledning av pandemin. Det gäller inte minst beträffande transporthinder.  

– När det gäller försenade leveranser från underleverantörer bör man tänka på att för att framgångsrikt hävda force majeure gäller det även att underleverantörens prestation förhindras eller blir orimligt betungande på grund av oförutsett hinder utanför dennes kontroll. Detta krav brukar kallas dubbel force majeure.

Det går dock inte att hänvisa till force majeure vid hindrande omständigheter som var möjliga att förutse när avtalet träffades.

– Det betyder bland annat att säljare som nu ingår ett avtal och sedan blir försenad med leveransen inte kan åberopa force majeure för försening som beror på konsekvenserna av pandemin, säger Mats Bergström.

Enligt såväl Orgalime S 2012 som NL 17 ska leverantören anmäla force majeure till beställaren utan dröjsmål sedan den hindrande omständigheten uppkommit. Men det räcker inte med att titta i bestämmelserna om Force majeure. I avtalen finns även allmänna regler om skyldighet för leverantören att anmäla leveransförsening oavsett orsak och det ska ske skriftligen. Enligt Orgalim S 2012 ska leverantören genast anmäla leveransförsening när leverantören förutser att man inte kommer att kunna leverera i tid. I NL 17 gäller att om leverantören finner att denne kommer att bli försenad, eller om försening framstår som sannolik, ska leverantören omedelbart meddela beställaren detta.

Meddelandet ska vara skriftligt och om detta inte skickas i tid blir leverantören ersättningsskyldig för merutgifter som beställaren hade kunnat undvika om det skickats i tid.

– Det finns därför knappast någon anledning för leverantören att dröja med att anmäla force majeure. Anser leverantören att en försening beror på force majeure är det lämpligt att hänvisa till det när leverantören meddelar förseningen som sådan till beställaren. Sedan får det i efterhand utredas om det verkligen rörde sig om force majeure.

Innebörden av force majeure-klausulerna i Orgalime S 2012 och NL 17 är att leveransförseningen inte ses som ett kontraktsbrott, utan att leverantören har rätt att skjuta fram leveransen till en senare tidpunkt. Men det finns en gräns för detta.

– Enligt båda bestämmelserna får såväl leverantören som beställaren häva köpeavtalet om leveransen till följd av force majeure fördröjs mer än sex månader. I praktiken är det nog mycket sällan som denna regel tillämpas och låt oss verkligen hoppas att den inte kommer att bli tillämplig på leveranshinder orsakade av Coronaepidemin, säger Mats Bergström.

Vill du veta mer om standardavtal som exempelvis Orgalime S 2012 och NL 17? Teknikföretagens tjänst Standardavtal Premium ger dig tillgång till de flesta standardavtal som du och ditt företag behöver i köp- och försäljningsverksamheten. 

Artikeln uppdaterad 2020-03-18