EU-program för innovation skapar möjligheter

Horisont Europa, eller Horizon Europe på engelska, är det största finansieringsprogrammet som EU har för forskning och innovation. Syftet med HE är att projekten som skapas inom ramen för programmet ska kunna bidra till en hållbar utveckling och stärka EU:s konkurrenskraft.

Jeannette Spühler, nationell kontaktperson för Horisont Europa på avdelningen för internationellt samarbete på Vinnova, förklarar att HE inte är det första programmet av det här slaget inom EU, utan det nionde.

– HE pågår från 2021 till 2027 och har en budget på nästan hundra miljarder euro.

Så länge som det är relevant utifrån utlysningarna kan ”alla” typer av organisationer söka projektmedel från HE, förklarar Jeannette Spühler. Det är alltifrån industrin till akademin och NGO:s. Söker man finansiering för ett projekt måste man till en viss grad gå in med egna medel.

– Programmet är öppet för aktörer inom alla EU:s medlemsländer, men även länder som inte är EU-länder kan vara ”associerade”. Dessa kan medverka i olika utlysningar tillsammans med EU-länder. Storbritannien är ett associerat land, vilket betyder att aktörer i landet kan få forskningsbidrag från EU. Däremot är inte Schweiz det. Aktörer från Schweiz kan samarbeta med oss inom ett Horisont Europa-projekt men måste ha en helt egen finansiering för deltagandet, säger Jeannette Spühler.

Så fungerar Horisont Europa

HE består av tre pelare inom vilka det finns delprogram med olika projektutlysningar. Pelare 1 handlar om forskning och vetenskaplig spetskompetens, och medel kan sökas av forskare. Pelare 3 handlar om ”Innovativa Europa” och går ut på att stötta start-ups och små företag. I pelare 3 kan företagen ansöka enskilt och behöver inte hitta samarbetspartners. Pelare 2 är den som är mest relevant för större företag inom teknikindustrin.

– Pelare 2 är indelad i olika kluster som täcker olika sektorer, som hälsa, energi, digital teknik, och så vidare. De mest intressanta för teknikföretag är kluster 4 och 5. Digitala projekt ligger exempelvis i kluster 4. I kluster 5 finns bland annat projekt inom energi och mobilitet, säger Jeannette Spühler.

För att ansöka om projektmedel till utlysningarna för pelare 2 krävs det att aktörer från minst tre EU-länder, eller associerade länder, är involverade i samma projekt. Tillsammans skapar dessa samarbetspartners konsortier.

Svalt intresse bland svenska företag

HE delas även in i olika sorters partnerskap. Enligt den nya rapporten ”Svenska företags deltagande i partnerskap i Horisont Europa”, utgiven av Technopolis och Teknikföretagen, är det förhållandevis få svenska företag som ansöker om finansiering för ett HE-projekt.

Enligt rapporten har Sverige, som medlem i två institutionella partnerskap, förbundit sig att ge svenska projektdeltagare nationell medfinansiering. De avsatta resurserna från FoI-finansiärerna har dock de senaste åren inte varit tillräckliga för att medfinansiera alla svenska deltagare, visar rapporten.

I den står det också att det svenska deltagandet har försämrats sedan det sjunde ramprogrammet, relativt andra länder, och att deltagandet i kluster 4 och 5 i HE:s pelare 2 ”domineras kraftigt av FoU-utförare”, i huvudsak universitet och högskolor.

Jeannette Spühler berättar att även Vinnovas statistik från 2023, som har sammanställts i en årsbok, visar att av alla beviljade medel för projekt inom HE, så har näringslivet fått 28 procent och akademin (inklusive forskningsinstitut) 34 procent, för samtliga EU-länder. När det kommer till Sverige har näringslivet fått 23 procent och akademin 58 procent. Siffrorna gäller från starten av HE i början av 2021 fram till februari i år.

– Sveriges deltagande från näringslivet är något svagare jämfört med EU-snittet, säger Jeannette Spühler och berättar vidare att det finns många fördelar för svenska företag att vara delaktiga i HE.

Förutom att man får medfinansiering för sina idéer är nog kanske det viktigaste att man kommer i kontakt med de bästa kompetenserna inom respektive sektorer, menar hon.

– Programmet ger en möjlighet att hitta samarbetspartners med spetskompetens även i andra delar av världen. Detta kan företagen ha nytta av även när projekten är slut. Bara för att det tar slut betyder inte att samarbetet också gör det.

Jeannette Spühler säger att hon misstänker att anledningen till att en del svenska företag tvekar om att ansöka om projektfinansiering är för att det kan vara resurskrävande och ta tid, samt att det kan finnas en fysisk och kulturell distans till samarbetspartnerna.

Vinnova hjälper företagen

Men det finns möjligheter till hjälp och vägledning för de företag som är intresserade av att ansöka till HE, påpekar Jeannette Spühler. I det sammanhanget är hennes arbetsplats Vinnova en viktig aktör.

– Det finns nationella kontaktpersoner för HE i varje land som kan hjälpa företagen med utlysningarna. Vinnova är kontaktmyndigheten för HE. Vi har dock inte all expertis själva utan samarbetar även med exempelvis Energimyndigheten, Formas och Rymdstyrelsen.

– Jag är kontaktperson för sektorerna digitalisering, industri och rymden på Vinnova. Företag som exempelvis jobbar med AI kan vända sig till mig, säger Jeannette Spühler.

Vinnova kan hjälpa företagen med att bland annat tolka utlysningstexter och söka projektmedel. Det finns även något som kallas för ”EU SME Support”, som på uppdrag av Vinnova, Tillväxtverket och Energimyndigheten arbetar för att fler svenska små och medelstora företag ska söka och få finansiering för en rad olika EU-program, inklusive HE.

– Vinnova erbjuder även något som kallas för planeringsbidrag och som kan användas till exempelvis resor eller konferenser för att träffa samarbetspartners, säger Jeannette Spühler.

Något annat som Vinnova kan hjälpa till med är att hitta HE-partners åt företagen. I Trilateral Innovation Platform, som underhålls av Vinnova tillsammans med Business Sweden, kan företagen hitta partners i de utpekade samarbetsländerna Frankrike och Tyskland, inom områden som hälsa, industri och mobilitet.

– En annan konkret hjälp som vi kan erbjuda är att attrahera, integrera och behålla internationell kompetens. Låt oss säga att en forskare från Frankrike får pengar från HE:s delprogram ”Marie-Sklodowska-Curie-actions” för att bedriva sin forskning i Sverige. När projektbidraget är slut efter några år kan ett företag ansöka om pengar hos Vinnova för att anställa den forskaren i sex månader. På så sätt kan man behålla kompetensen som har kommit till Sverige.

Svenska företag är bra på att skriva ansökningar och dessa har hög kvalitet, säger Jeannette Spühler. Därför är det synd att inte fler ansöker, menar hon.

– Statistiken visar att Sveriges andel av de beviljade projektmedlen för HE uppgår till 3,4 procent. Regeringen vill öka detta till 3,7 procent. Men det betyder också att regeringen bör vara redo att prioritera medfinansieringen till partnerskapen.