Innovationsprogrammen – därför behövs de

Innovationsprogram är en privat-offentlig samverkansform där företag får möjligheten att testa idéer och ta fram olika lösningar tillsammans med andra företag och med akademi och forskningsinstitut.

Peter Johansson, enhetschef forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen, berättar att det finns olika sorters innovationsprogram i Sverige.

– Det finns i dagsläget 17 strategiska innovationsprogram som finansieras av myndigheterna Vinnova, Formas och Energimyndigheten, beroende på vad programmen arbetar med och vilka områden som myndigheterna ansvarar för. De företag som deltar i programmen går också in med motsvarande finansiering som myndigheterna.

I de strategiska innovationsprogrammen sätter företagen agendan för programmens fokusområden tillsammans med akademin. Teknikföretagen är inblandad i två av de 17 strategiska innovationsprogrammen – Produktion2030 och Smartare elektroniksystem.

– Produktion2030 var ett av de första strategiska innovationsprogrammen för vilket Teknikföretagen etablerade ett programkontor. Det var också ett sätt för oss att visa hur vi tycker att ett innovationsprogram bör drivas, berättar Peter Johansson. 

Nu kommer de 17 strategiska innovationsprogrammen att stöpas om för att bli färre och större program. Innovationssatsningen för 2030, Impact Innovation, har lett fram till fem strategiska innovationsprogram. Av dessa ska Teknikföretagen driva ett av programmen – Net Zero Industry – med stöd av forskningsinstitutet RISE. I mars i år fick Net Zero Industry godkänt som program med syftet att minska den svenska tillverkningsindustrins koldioxidavtryck.

Både Produktion2030 och Smartare Elektroniksystem kommer att avvecklas de kommande åren, men på sikt inkorporeras i Net Zero Industry.

Andra satsningar har också tillkommit sedan en tid tillbaka. Till exempel har forsknings- och innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering initierats av industrin gemensamt med staten. Teknikföretagen är också delaktig i att driva programmet, som i dag är ett av Sveriges största.

– På samma sätt som de strategiska innovationsprogrammen tar Avancerad Digitalisering fasta på att ett litet land behöver kraftsamla långsiktigt och att samverkan mellan företag, offentlig sektor och akademi behövs för att stärka förutsättningarna att hänga med i den snabba och globala teknikutvecklingen, säger Peter Johansson och tillägger:

– Inom Avancerad Digitalisering är företagen med i styrningen och i dag är över 400 aktörer engagerade i fler än 190 projekt.

Till nytta för industrin

Enligt Peter Johansson är ett av målen med innovationsprogrammen att på en gemensam plattform ta fram ny forskning och kunskap som kan komma till nytta för hela industrin. Företagens roll i innovationsprogrammen är att sätta agendan för programmen utifrån det som är strategiskt relevant från deras perspektiv.

– Gemensamt för innovationsprogrammen är att man har ett tydligt fokus på det som är industrins utmaningar och behov. Företagen avsätter sina egna forskare för att delta i programmen, så därför måste det finnas en stark koppling till det som är relevanta områden för företagen, så att de ska känna att det är värt att lägga tid och resurser, säger han.

Peter Johansson berättar att projekten som tas fram inom innovationsprogrammen mestadels handlar om tillämpad forskning, även om det sker en del grundforskning också. Något som kännetecknar innovationsprogrammen är att dessa ofta skapar testmiljöer så att företagen kan få möjligheten att testa olika lösningar i en kontrollerad miljö.

– Det kan vara att man bygger upp ett fysiskt laboratorium, men det kan också vara att man till exempel bygger upp en virtuell fabrik, en så kallad digital tvilling, med en realistisk miljö.

Ett annat mål med innovationsprogrammen är att dela med sig av den kunskap som har samlats efter de projekt som har avslutats – inte minst till små och medelstora företag.

– Detta är oerhört viktigt, att sprida den kunskap som tas fram i programmen, säger Peter Johansson.

Inspiration från EU

Inspirationen till innovationsprogrammen kommer bland annat från de programsatsningar i Public-Private-Partnerships, PPP, som finns på EU-nivå.

– Dessa har samma konstruktion som de svenska – industrin sätter agendan, företagen genomför projekt i samverkan med akademi och institut och programmen finansieras gemensamt av industrin och det offentliga, i det här fallet EU-kommissionen, berättar Peter Johansson och fortsätter:

– Från Teknikföretagen tyckte vi att det var en programform som skulle behövas nationellt och vi refererade till modellen från EU som input till forsknings- och innovationspropositionen för 2012. Vi hade mycket dialog med utbildningsdepartementet och näringsdepartementet.

För att starta ett innovationsprogram krävs det ofta någon form av beredningsgrupp som diskuterar fram en forskningsagenda. Efter etableringen av programmet görs det utlysningar kopplade till de prioriterade områdena.

– Med dessa projektutlysningar får man in fler deltagande företag än bara de som sätter inriktningen. Om man exempelvis tittar på Avancerad Digitalisering, så ser man att trots att det är tre företag som har initierat programmet så engageras i dag 400 aktörer i de olika projekten. Detta är bra eftersom man vill ha in flera olika aktörer som samarbetar.

Bra för innovationsförmågan

Företag som ansöker om att få vara med i innovationsprogrammens olika projekt får inte medel per automatik utan det finns en bedömningsgrupp i berörd myndighet – exempelvis Vinnova – som tar ställning till ansökan och om den möter programmets kvalitetskrav.

– Om man har fått projektmedel måste man återrapportera slutresultatet till programkontoret och till finansiärerna, förklarar Peter Johansson och tillägger:

– Att det går offentliga medel till de olika projekten ska inte förväxlas med statsbidrag till företagen. Vad de offentliga medlen gör är att finansiera akademins forskning i programmen. 

Forskningsinstitut som RISE spelar en viktig roll för att även små och medelstora företag ska motiveras att söka till innovationsprogrammens olika utlysningar.

– Om det finns en utlysning som är relevant utifrån ett SME-perspektiv så kan RISE sätta samman ett projekt bestående av flera mindre företag. Då är det RISE som skriver ansökan, söker medel för det gemensamma projektet och gör allt det administrativa. Det gör det mer lätthanterligt för företagen.

Att företag kan samarbeta och forska med varandra och med akademi och institut är ovärderligt för teknikutvecklingen och i slutändan innovationsförmågan i ett land, säger Peter Johansson.

– Utan innovationsprogrammen skulle företagens möjligheter till samarbete och teknisk utveckling och framsteg försämras. Tack vare att dessa program finns väljer också fler företag att investera i Sverige, i stället för att bedriva forskning utomlands, avslutar han. 

........................

De fyra innovationsprogrammen som Teknikföretagen är involverad i:

Produktion2030

Produktion2030 är ett strategiskt innovationsprogram som startade 2013 med målet att främja hållbar och konkurrenskraftig tillverkning i Sverige. Produktion2030 består av fyra instrument: projekt, utbildning, små och medelstora företag samt analys och internationalisering. Aktiviteter inom instrumenten pågår ända fram till programmets sista år, 2025.

Bland programmets lyckade forskningsprojekt finns till exempel storskalig additiv tillverkning, som har använts till allt från fordonskomponenter och kanoter till vindkraftverk och flygplansdelar. Fler exempel är AI för montering och maskinhälsa, samt nya digitala modeller för design av komponenter som ska tillverkas för lägsta CO2-utsläpp.

Ett annat uppmärksammat projekt från Produktion2030 är Ingenjör4.0, ett koncept för kompetensutveckling för ingenjörer. Ingenjör4.0 erbjuder drygt 30 kursmoduler inom 15 ämnesområden inom Industri 4.0. Kursmodulerna är utvecklade och genomförs av tekniska universitet och högskolor runt om i landet.

Smartare elektroniksystem

Smartare elektroniksystem är ett strategiskt innovationsprogram för elektronikbranschen, som syftar till att stärka svensk industris konkurrenskraft genom avancerade elektroniklösningar. Programmet startade 2014 och kommer att avslutas 2026.

Smartare elektroniksystem driver fyra fokusområden. Dessa är hållbarhet, kompetensförsörjning, kunskapsöverföring och samverkan i värdekedjorna samt att bibehålla och utveckla svenska spetsområden (som exempelvis mikro- och nanoelektronik).

Innovationsprogrammet har genom utlysningar skapat många samarbeten mellan företag och akademi inom områden som exempelvis sensorer, fotonik, tryckt elektronik och inbyggda system. Bland de strategiska projekt som har tagits fram av Smartare elektroniksystem finns bland annat ett om lokala 5G-nät, ett om tryckt elektronik och ett om lödfogar.

Något annat som Smartare elektroniksystem arbetar med är att ta fram handböcker som främjar samarbete i värdekedjorna, exempelvis ”Smartare elektronikhandboken” och Cybersäkerhet i IoT-produkter. Fler handböcker är under framtagning.

Avancerad Digitalisering

Avancerad Digitalisering initierades 2021 för att Sverige och svensk industri ska ligga i framkant i den digitala och gröna omställningen. Målet är att avancerad teknik ska utvecklas i Sverige och tillämpas av fler. Programmet startades av ABB, Ericsson, Saab, Teknikföretagen och Vinnova men engagerar i dag många fler. I styrelsen medverkar även Volvo Group och SISP. I mars 2023 meddelade regeringen att den bidrar med 2,3 miljarder kronor till och med 2027, men tanken är att programmet ska pågå i minst tio år.

Avancerad Digitalisering har fyra programråd vars uppgift är att driva och utveckla arbetet inom de områden som styrelsen har pekat ut som viktiga. Dessa är Möjliggörande tekniker, Digital infrastruktur och kommunikation, Lärande och kompetensutveckling samt Elektrifiering.

De projekt som medfinansieras av Avancerad Digitalisering fokuserar bland annat på områden som cybersäkerhet, 5G/6G-nät, digitala plattformar, AI, autonoma system, digitala tvillingar och mjukvaruutveckling.

Net Zero Industry

Det strategiska innovationsprogrammet Net Zero Industry, som startade i gång i mars 2024, är det senaste i raden av de innovationsprogram som Teknikföretagen driver, den här gången tillsammans med forskningsinstitutet RISE. Meningen är att det ska pågå fram till 2034.

Målet med programmet är att minska den svenska tillverkningsindustrins koldioxidavtryck med upp till 75 procent. Därför syftar programmet till att främja privat-offentligt samarbete samt mobilisera forskning och innovation för att stärka resurseffektivitet och öka resiliensen inom industrin.

Net Zero Industry är en del av Impact Innovation som är nästa generations strategiska innovationsprogram, som drivs av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.