Expertens bästa tips för bra industridesign

Ann Granberg tog sin examen från Designhögskolan vid Umeå universitet. En stor del av yrkeslivet har hon jobbat som designer inom konsultbranschen och kommit i kontakt med olika typer av företag. De senaste tio-femton åren har hon ägnat sig åt att bygga affär- och designverksamhet som chef.

– Jag har bland annat jobbat som ansvarig för designverksamheten på Afry, berättar hon och fortsätter:

– Sedan drygt ett år tillbaka jobbar jag på Geely-koncernen inom varumärket Lynk & Co. Jag var nyfiken på produktbolag i och med att jag bara hade jobbat inom konsultbranschen tidigare.

Sedan tre år tillbaka är Ann Granberg dessutom en av jurymedlemmarna för designpriset Grand Award of Design, tidigare Stora Designpriset. Grand Award of Design delas ut av Teknikföretagen i samarbete med Techarenan, till företag som har varit skickliga på att använda design som en konkurrensfördel.

Grand Award of Design har delats ut sedan 2003, vilket betyder att priset fyller 20 år i år, även om det blev ett uppehåll under pandemiåren då inga priser delades ut. På torsdag kommer årets vinnare att avslöjas.

Ann Granberg har genom sina erfarenheter inom designbranschen lärt sig en hel del om hur företag kan använda design som en konkurrensfördel. Hon berättar att ”design” handlar om hur man formger varor, tjänster och processer.

– Design betyder enkelt uttryckt formgivning eller utformning. En designer har ett holistiskt synsätt – den tittar på helheten. Estetiken utmärker oss men vi är lika intresserade av funktionalitet och av kontexten som produkten eller tjänsten befinner sig i, som exempelvis kulturella och sociala aspekter.

Vad räknas som bra industridesign?

– Jag skulle säga att när man tar hänsyn till sådant som produktion, kostnad, målgrupp, ergonomi och inte minst estetik. En bra design är ”medvetet formgiven för att skapa en önskad upplevelse”. Produkten eller tjänsten är medvetet utvecklad utifrån objektiva aspekter som inte bara är grundade i personligt tyckande eller kommer till av en slump. Man jobbar med produkten eller tjänsten baserat utifrån vilket syfte den har. Vem eller vilka är mottagarna, exempelvis.

– Man måste också hitta rätt balans i kompromisserna mellan till exempel estetik och funktion eller estetik och kostnad.

– Något som jag vill påpeka är att det är en vanlig missuppfattning att det bara är konsumentprodukter som är viktiga att designa medvetet. Det finns mycket design inom business to business också. Även om man tillverkar en plåtbockningsmaskin eller ett digitalt tidrapporteringsverktyg så finns ett försäljningstillfälle och användare som kommer att föredra den framför andra.

Hur kommer utvecklingen av AI att påverka designarbetet framöver?

– AI är ett otroligt spännande område som rör sig jättesnabbt och är redan en del av vår vardag. Som designers använder vi redan AI i vissa moment. Om jag ska vara konkret så tror jag att det framöver kommer att påverka vårt arbete på så vis att vi kommer att ha kortare utvecklingstider, vilket är en konkurrensfördel.

– Om man skall avdramatisera de katastrofscenarion som ofta målas upp när AI kommer på tal tror jag att man kan tänka sig paralleller med industrialiseringen eller digitaliseringen. Det är teknik som driver omfattande förändringar på många plan men som jag ser det handlar det om att vi skiftar fokus och löser våra behov på ett nytt sätt, inte om att något försvinner.  

Hur kan ett företag som inte har jobbat aktivt med design förut börja göra det?

– Är man helt obekant med design kan det vara bra att undersöka de möjligheter som finns. Dels kan man börja läsa på själv, på till exempel hemsidan för Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID. Eller kanske gå in på Umeå Designhögskolans hemsida och titta på studentarbeten. Dessa är bra sätt att se hur man kan använda design utifrån flera olika perspektiv. Sedan finns det många duktiga konsulter – både stora och små och en del specialiserade – som man kan börja föra en dialog med, om man skulle vilja det. 

Vad ska företaget tänka på då kring design?

– Man ska tänka på att kunna optimera en produkt genom hela livscykeln. Den måste utöver det estetiska och intuitiva även fungera vad gäller exempelvis tillverkning, kostnad, logistik och inte minst hållbarhet. Användarna av produkten ska vara i fokus, men man ska tänka på att användare har olika behov och finns på olika platser.

– Något annat att tänka på är att design bidrar med kunskap om hur man utformar en upplevelse, vilket ofta är helt avgörande för kommersiell framgång. Det är sådant som man kan få hjälp med av någon som är kunnig – att arbeta medvetet med hur en viss produkt eller process upplevs av dem som kommer i kontakt med den.

Efterfrågar kunder nuförtiden fler skräddarsydda produkter och lösningar?

– Ja, och kanske särskilt i produkter med digitalt innehåll. Då kan hårdvaran i många fall vara av en mer underordnad betydelse men däremot är det stort designfokus på det visuella innehållet i användargränssnittet på skärmen. Vidare finns många branscher där teknik- eller servicenivån är ganska likvärdig mellan olika varumärken och där är design ett utmärkt differentieringsverktyg.

Har design blivit en viktigare konkurrensaspekt för företag på senare tid?

– Ja, jag skulle säga det. Under många år fick jag ”missionera” för betydelsen av design. Men marknaden har mognat. De flesta vet nuförtiden vad produktdesign handlar om.

– Det man måste börja arbeta mer med nu är att se potentialen i design i ett bredare perspektiv, på många olika nivåer i organisationen. Det kan vara alltifrån att ta in en designer som fokuserar på formgivning av en enskild produkt till att man plockar in strateger som ser över hur man jobbar med innovation i organisationen eller alternativet att börja utveckla olika tjänster kring en befintlig produktportfölj.

Vilken status har svensk design internationellt?

– Svensk design har ett fint renommé i stora delar av världen. Det finns något i vår kultur som gynnar det kreativa tankesättet. En grundtrygghet, såväl i samhället som i arbetslivet. Jag tror att det handlar om att vi är bra på att samarbeta och vara öppna för idéer. Vi är inte så hierarkiska utan snarare ganska platta i vår företagskultur även om vi har utländska influenser. Det gör att de flesta kan bidra med bra idéer och inte bara den som har jobbat längst eller har finast titel.

– Det sistnämnda är också ett bra tips som företag kan ta med sig, att använda alla de kompetenser som finns på företaget för att få med sig olika perspektiv och utmana konventionerna.

........................

Om Grand Award of Design

Designpriset Grand Award of Design grundades av Teknikföretagen år 2003, då med namnet Stora Designpriset. Priset delas årligen ut till företag som är skickliga på att använda design som en konkurrensfördel eller affärsidé.

I år fyller priset 20 år och är tillbaka efter ett tvåårigt uppehåll under pandemin. I år kommer priset att delas ut i två kategorier: Gold och Pioneer. Gold-kategorin är eventets huvudpris och Pioneer delas ut till mindre företag eller start-ups.

Årets nominerade företag inom Gold-kategorin är Stilride, Eleiko och Wayout International. Nominerade inom Pioneer-kategorin är Volumental, Harvest Moon och Zparq. På torsdag den 26 oktober ska vinnarna utses.