Gunnar Wetterberg: Ingenjörskonsten bakom svensk industri

Författaren och historikern Gunnar Wetterberg är ett känt namn bland många svenskar. Han har bland annat arbetat på Utrikesdepartementet och Finansdepartementet, samt varit samhällspolitisk chef för den fackliga centralorganisationen Saco.

Mest känd för allmänheten är han nog tack vare deltagandet i tv-programmen ”På spåret” och ”Fråga Lund” samt de krönikor han regelbundet publicerar i Expressen.

Sedan 2014 ägnar Gunnar Wetterberg större delen av sin tid åt att skriva och föreläsa. En av hans senaste böcker, från 2020, heter ”Ingenjörerna” och handlar om de ingenjörer – bland dem flera företagare – som skapade grunden för dagens Sverige.

– Det tog mig två år att skriva den, berättar Gunnar Wetterberg, när Magasin t: träffar honom på Ingenjörsdagen i Nacka, ett event som startade 2021 med syftet att bland annat uppmärksamma de ingenjörer som har gjort föredömliga insatser.

– När jag skrev boken hade jag rätt mycket gratis eftersom jag hade skrivit om släkten Wallenberg tidigare, och även om Skånes historia. Lite fakta kunde jag därför plocka från tidigare böcker.

Idén till boken ”Ingenjörerna” föddes efter att Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), där Gunnar Wetterberg sitter som ledamot, frågade honom om han kunde tänka sig att skriva en minnesskrift om organisationens grundare inför 100-årsjubiléet 2019.

När Gunnar Wetterberg hade skrivit minnesskriften upptäckte han att det fanns ”en mycket större historia” att berätta.

– Det var historien om svensk ingenjörskonst. Det fanns böcker om företag och uppfinnare, men om ingenjörer och vad de har betytt, det fanns inte. Då bestämde jag mig för att skriva den boken, berättar han.

Starten till exportindustrin

Gunnar Wetterberg lärde sig ”massvis” medan han skrev ”Ingenjörerna”, om exempelvis personer som skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och uppfinnaren Christopher Polhem.

Han imponeras av ingenjörernas uppfinningsrikedom, hur de löste problem och formade det moderna Sverige – med alltifrån skapandet av välfärdsstatens infrastruktur till grundandet av företag med internationellt kända varumärken. Företag som finns än i dag.

Tekniksprången, påpekar han, har inträffat flera gånger genom historien. Dessa är de tillfällen då de tekniska framstegen avlöser varandra, i en tilltagande takt. Ett årtionde som sticker ut är 1890. Det var då Sverige påbörjade sin stora exportindustri.

– Industrialiseringen började redan runt 1850, men då som ett slags förvuxna verkstäder som tillverkade olika sorters produkter. Det som hände senare decennier var att man uppfann separatorn, kullagret, AGA-fyren, och så grundades det fabriker som bara tillverkade det.

– Och då blev Sverige för litet som marknad för de här företagen. Därför tog de sig ut i omvärlden och började sälja kanske 90 procent av sin produktion på export. Det blev ett stort skifte i hur företagen jobbade.

Ett annat viktigt inslag som revolutionerade industrin var elektrifieringen under första delen av 1900-talet.

– Tidigare hade industrierna baserat sin produktion på stenkol och vattenånga. Man trodde att ett land utan stenkol inte kunde bli ett stort industriland. Sedan kom första världskriget och då klipptes mycket av stenkolsimporten av till Sverige och man trodde att det skulle gå åt fanders – tills man begrep att man kunde ersätta det med el.

– Man kallade elen för ”det vita guldet” och byggde kraftverk vid vattenfallen. Det betydde dels att industrin fick en massa energi för att bygga ut, dels att vi fick företag som servade elektricitet. ASEA, dagens ABB, blev stort eftersom företaget byggde ledningar som kunde överföra ström från norra till södra Sverige.

Gunnar Wetterberg säger att den nya utmaningen i dag handlar om klimatet, om att utveckla och finslipa tekniker som blir mindre resurskrävande.

– Många hoppas på CCS-teknik som handlar om att fånga och lagra koldioxidutsläpp. Det är sådant som ingenjörer kommer att jobba mycket med framöver. Fusionskraft från kärnenergi är en annan dröm, redan från 60 år tillbaka i tiden.

Företagen förnyar sig

Att anpassa sig till tiderna är något som svenska företag har varit, och fortfarande är, bra på, menar Gunnar Wetterberg.

– När jag skrev om Wallenbergfamiljen upptäckte jag att vi har haft debatter om att de svenska företagen är ”gamla” – underförstått att detta skulle vara ett problem. Men när jag skrev mina böcker insåg jag tvärtom att de svenska företagen har varit skickliga på att förnya sig.

– Ericsson exempelvis, som grundades på 1870-talet, har haft ett antal konkurrenter ända sedan start. Men nästan inga av dessa är kvar. Ericsson har däremot gått igenom flera teknikskiften.

Flera av dagens jätteföretag har under årens lopp förnyat sig, hittat nya marknader och anpassat sina produkter, berättar Gunnar Wetterberg. Alfa Laval är också ett exempel på det. Det som började med tillverkning av mjölkseparatorer har nu breddats till en verksamhet som arbetar med energieffektivisering på flera olika sätt.

– Atlas Copco är ytterligare ett sådant företag. De var inriktade på dieselmotorer ett tag och sedan tryckluftsborrar. Nyligen fick jag lära mig att ett av deras stora affärsområden är vakuum – motsatsen till tryckluft!

– Vakuum är viktigt, för när du ska tillverka hårdvara för datorer måste du ibland ha absolut rena förhållanden. Att ett företag ser det och utnyttjar sin gamla teknik och vänder på den, det är så vackert.

Företagskultur att bevara

Vad ska dagens svenska företag tänka på för att fortsätta vara innovativa? Gunnar Wetterberg svarar på den frågan genom att referera till en erfarenhet som hans son var med om som ung och nyutbildad.

– I boken berättar jag om min äldste son som blev färdigutbildad ingenjör 2001. Han var specialiserad på programvaruutveckling och det var precis under it-bubblan så det fanns inga jobb för honom. Det ledde till att han flyttade till Indien och började på ett indiskt mjukvaruföretag.

Snart upptäckte sonen sådant som han tyckte att företaget kunde förbättra. En dag råkade han springa på företagets vd och förklarade vad han ansåg att företaget borde ändra på, vilket var något som inte uppskattades.

– Då tittade vd:n på honom och sa: ”Det här ska du inte ta upp med mig. Det ska du ta upp med din supervisor, som ska ta upp det med sin supervisor, som sedan tar upp det med sin supervisor, som möjligen kan ta upp det med mig”, säger Gunnar Wetterberg och fortsätter:

– En av Sveriges stora konkurrensfördelar är att våra företag för det mesta inte är så hierarkiska utan vi kan lyssna på när unga ingenjörer kommer med goda uppslag. Det bidrar antagligen till att vi är snabbare med att förnya oss med nya teknologier.

– Jag tror att det här med att vårda det ”ohierakiska” sättet att jobba, det är en väldigt viktig framgångsfaktor.