Hennes ledarskap gör design till en framgångsfaktor

Stina Nilimaa Wickström är förtjust i skandinavisk formgivning, där kärnan är att ta bort snarare än att lägga till. Men det är inte därför väggarna i hennes kontor är kala och inredningen minimalistisk. Hon har ännu inte hunnit bo in sig på designavdelningen i Göteborg.

Stina Nilimaa Wickström tillträdde som designchef på Volvo Group den 1 oktober. Hon kom från tapetkoncernen Wallvision, men har ett förflutet som designchef inom Volvo Construction Equipment.

Vad lockade dig tillbaka till koncernen?

– Volvo har en unik kontext som gör arbetet här så otroligt spännande, särskilt med tanke på den tidpunkt vi befinner oss i. Fordonsvärlden står inför de största utmaningarna någonsin, inte minst med digitalisering och miljöfrågor. Vi vill självklart driva på utvecklingen och rent designmässigt har vi utmärka förutsättningar, säger hon.

Stina Nilimaa Wickström har arbetat med design i 25 år. Hon fastnade för industridesign eftersom det ger lika stor möjlighet att använda den kreativa högra hjärnhalvan och den intellektuella vänstra. Nu ansvarar hon för Volvokoncernens tolv varumärken och fyra produktområden inom tung transport- och anläggningsindustri. Målbilden är att visa möjligheter och visioner i framtidens förändringsarbete genom design.

– Min roll är att se till att vi använder våra globala resurser effektivt och klokt, där de gör mest skillnad. Vår önskan är att den design som vi investerar i ska vara så väsentlig att kunderna väljer våra varumärken. I dag kan de digitala möjligheterna avgöra, snarare än hur många hästkrafter lastbilen har.

Ett flertal undersökningar från Teknikföretagen och stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) visar att design är lönsamt. Den senaste analysen från 2010 visar att skillnaden är minst 50 procent mellan företag som satsat på design mot de som inte gör det. Det är en god affär även på längre sikt. Medlemsföretagen som satsade strategiskt och innovativt på design hade fortfarande en klart högre lönsamhet efter sju år, jämfört med de som inte satsat (13,4 procent respektive 8,7 procent i avkastning på totalt kapital).

För Stina Nilimaa Wickström är det självklart att design och framgång hänger ihop. Med traditionella verktyg kan företag ta verksamheten en viss bit, men för att nå en annan verkshöjd krävs design.

– Det är inget mirakelmedel, men goda företag använder ofta design innovativt och strategiskt, medan dåliga företag inte förmår att använda det. För mig är kopplingen otroligt transparent. Jag skulle kunna bedöma hur goda verksamheter är bara genom att titta på deras produkter, det avslöjar så mycket.

Stina Nilimaa Wickström ser flera likheter mellan design och ingenjörsvetenskap. I båda fälten använder man en beprövad erfarenhet för att åstadkomma en upplevelse, tjänst eller produkt. En viktig skillnad finns i angreppssättet. Medan ingenjören använder provning och validering som ett kvitto på att man gjort rätt, använder designern samma metoder för att hitta idéer och lösningar.

Designarbetet inom Volvo Group sker i tätt samarbete med andra funktioner, inte minst på ingenjörssidan. Där handlar det om att titta på allt från innovationer till material. Hur designteamen sedan använder sig av teknologin som finns till buds kan skilja sig åt. Koncernens varumärken har sina egna kärnvärden. Den typiske Volvokunden prioriterar en klassisk skandinavisk stil, kanske inte bara för att det är snyggt utan för att det utstrålar något, ’vi har ordning och reda’. En lastbil från Volvo är kraftfull och säker. En amerikansk Mack ska utstråla robusthet och pålitlighet för att det är vad kunden värderar. Designens roll blir att omvandla grundkärnvärdena till emotionella budskap, en viss attityd som genomsyrar allt.

– Det är ett hantverkskunnande, ofta ända ut i minsta detalj. Vi har förmågan att som en stämgaffel hitta tonen och kunskapen om vad som krävs för att varumärken ska upplevas på ett visst sätt. Kunderna ska få vad de uppskattar och förväntar sig, säger Stina Nilimaa Wickström.

Alla kunder vill ha lönsamhet och prestanda. Målgruppens intressen hör till det som avgör vilka detaljer som skiljer i designlösningarna, beroende på om det står Mack eller Volvo på emblemet. Arbetsmarknaden i olika länder är också en viktig faktor som påverkar designen. I USA var det tidigare vanligt att föraren tillbringade veckor i sitt fordon, ibland tillsammans med sin maka, och då krävdes en stor hytt med fullutrustat kök och två sängplatser. Numera ser allt färre yrket som en livsstil. De flesta vill sova hemma. Då räcker det men en brits för vila.

En annan parameter är miljökrav. Hur upplever människor lastbilar i stadsmiljön och vilken typ av fordon vill man ha i Indien och i Göteborg? Även om allmänheten inte är Volvos kund kan deras syn påverka beslutsfattare.

Tack vare koncernens närvaro på många håll i världen är det möjligt att ha ett öra till marken, lyssna till resonemang och politiska prioriteringar.

– Ju längre jag jobbar i branschen desto mer ödmjuk blir jag. Det är oceaner av skillnad som inte bara handlar om kulturella preferenser. Med vårt utbud kan vi möta de flesta krav, men det är ändå viktigt att förstå vad som driver efterfrågan, säger Stina Nilimaa Wickström.

Vilka är dina drivkrafter i arbetet?

– Jag går mest i gång på ledarskapet, det är så spännande att kunna göra rätt sak som ledare och se vilken skillnad jag kan göra för att skapa konkreta resultat. Man får använda hela sin arsenal av intelligens och kreativitet, hela tiden. Hjärnan går på högvarv, det är fantastiskt! Men jag är bra på att koppla av också, det är en räddning.

På Volvo Group är designteamet spritt över världen. Stina Nilimaa Wickström är chef för medarbetare som sitter i USA, Frankrike, Japan och på Hisingen i Göteborg. Eftersom rollen är ny vet hon ännu inte riktigt hur den komplexa verkligheten kommer att påverka ledarskapet.

– Jag känner mig mer och mer trygg i att jag har rätt verktyg, en balans mellan inspiration och strategi. Jag detaljstyr inte, men ger ramar för vad jag förväntar mig och hjälper till med prioriteringar – vad är viktigt? Det är min styrka; att jag ser vad som tar oss framåt som företag, att vara den här vägvisaren.

Stina Nilimaa Wickström har arbetat på ett flertal stora företag. En robotgräsklippare från Husqvarna hör till det hon är mest stolt över att ha bidragit till. Arbetet handlade mycket om att överbrygga allmänhetens skeptiska inställning.

– Folk trodde att den skulle bli stulen eller äta upp deras barn. Det är precis samma trösklar vi nu ser med autonoma fordon. Många tycker att det verkar otryggt med självkörande bilar när det i själva verket är vi människor som är otrygga i trafiken.

Ett annat gott resultat hon gärna lyfter fram är arbetet med att samla identiteten för över 200 produktmodeller inom Volvo Construction Equipment. Grävmaskiner, dumprar, hjullastare och andra anläggningsfordon hade gått från en flora av uppköpta företag till att dela mer och mer teknologi, men designen speglade inte att produkterna kom från samma företag.

– När vi bidrog med att också harmoniera identiteten blev vi mer trovärdiga, vilket till och med investerarna påpekade för vår vd. Och så tyckte de att produkterna var snygga också, vilket inte gjorde saken sämre!

Designprocessen är ofta densamma i olika branscher, enligt Stina Nilimaa Wickström. Metoder, utmaningar och svårigheter skiljer sig förvånansvärt lite oavsett om slutprodukten är en hybridgrävmaskin eller en tapet. Produktionstakten är en av de stora skillnaderna. Det kan ta ett decennium från den första skissen av ett nytt arbetsfordon till lansering. En tapetkollektion hinner bytas ut flera gånger på den tiden.

– Det som motiverar designers är vad vi bidrar med till användaren. Om belöningarna kommer om fem eller tio år, gäller det att hela tiden hålla uppe den kreativa lågan. Vi vet varför vi jobbar, vi vet att produkten kommer till glädje och nytta för våra kunder längre fram.

Stina Nilimaa Wickström återkommer ofta till vikten av att ha kunden och användaren i fokus för designarbetet. När hon började inom Volvokoncernen på 1990-talet fick hon ta lastbilskörkort och dessutom följa med en lastbilschaufför under två veckors arbete. Hon kan ratta och backa ett 24-metersekipage. Men framför allt gav det en förståelse för användarens verklighet och vilka förutsättningar som råder på vägarna.

Hon möter ibland åsikten att design är dyrt och något man kan vara utan. Sådana uttalanden bryr hon sig inte om. Industridesign handlar inte om att skapa lyx.

– Vi jobbar hela tiden med att skapa innovationer som är roliga, lättanvända och nyttiga. En del hävdar att det handlar om ytan, men jag anser att det går djupare än så. Man skapar en upplevelse.

Men design handlar väl också om utseende?

– Ja, jättemycket! Vi älskar styling och tycker om att jobba med det estetiska på olika sätt. Tittar man historiskt så har människan dekorerat saker som är viktiga för oss sedan stenåldern.

Design är i grunden en praktisk kunskap, medan forskning, metod och teori är relativt nytt inom området. Styrkan är att man kan hitta sätt att bedriva förändringsarbete genom designmetodiken, skapa produkter och tjänster som förändrar affärsmodeller. Stina Nilimaa Wickström är övertygad om att designen får allt större betydelse i framtiden.

En del i Volvokoncernens utvecklingsarbete bygger på omvärldsanalyser, designområdet är inget undantag. En utmaning är att man kan se en trend eller ett behov i dag, medan produkten finns på marknaden först om fem till tio år. För att klara den ekvationen krävs att man skapar möjligheter inom sina system och bygger upp system som föregriper förändring, enligt Stina Nilimaa Wickström.

– Det är jättespännande, men en stor utmaning mot hur vi är organiserade och hur vi beaktar flexibilitet. Historiskt har vi jobbat med en lansering med en paketering av en ny produkt. Framtiden kommer att ställa helt andra krav.