Hon utmanar gamla tankemönster

Robin Teigland har knappt hunnit lära sig att hitta i labyrinten av korridorer på Chalmers Tekniska högskola. Sedan i november är hon professor inom Management of Digitalization. Göteborg är en perfekt utgångspunkt för jobbet, nära industri som kommit långt när det gäller att kombinera mjuk- och hårdvara för att göra saker smarta.

– Här har det funnits ingenjörskapacitet länge, det är en ryggrad. Det är här vi nu har smarta fordon, industri 4.0, grafen och många andra spännande utvecklingar.

Hon började forska om internationellt företagande på Handelshögskolan i Stockholm. Först om hur traditionella multinationella företag delade kunskap till alla sina kontor.

– Det var urtråkigt! När jag intervjuade människor var det som att dra ut tänderna på dem. Det var bara inte intressant.

I mitten av 1990-talet fick hon vittring på något hetare: internet.

– Jag såg möjligheterna och ville forska om små företag som testar gränser, förnyar sitt arbetssätt, hittar nya affärsmodeller… Det var en tuff kamp, många sa att jag skulle forska på stora väletablerade bolag i stället.

I dag forskar Robin Teigland om hur digitaliseringen förändrar samhället. Hon ser ett annat av sina forskningsfält, brobyggande, som en central del i omställningen från analogt till digitalt. Brobyggande kan ske mellan individer, mellan teknologi och företag, akademi och industri.

– Vi måste förstå hur vi ska ta de nya teknologierna till oss och då måste vi interagera mycket mer. När alla sitter på varsin kant uppstår friktion, missförstånd och dåliga resultat.

Kryptovalutor och blockkedjor är två exempel där bygget av bron mellan teori och praktik startat sent.

– Det är först nu forskare börjar ta dem på allvar. Om man inte är ute i praktiken ser man inte nya grejer som dyker upp och vilken betydelse de kan få för samhället.

Har du något drömbrobygge?

– Det skulle vara intressant att experimentera med blockchain och kryptovalutor på gräsrotsnivå. Skapa något där akademin kan underlätta värdeskapande för open source-organisationer, inte etablerade företag. Nu provocerar jag lite! Men det är multinationella företag som har skapat mycket av dagens kaos i världen.

Hon utmanar gärna invanda tankemönster. Vi ska snart få fler exempel. Först: mer om det senaste forskningsprojektet. Det startade i oktober och handlar om hur artificiell intelligens kan påverka bolagsstyrelser, ett ännu outforskat fält.

– Om företag ska klara av digital transformation måste förändringen komma från styrelsen. Vi ska försöka utveckla verktyg som underlättar för företag att jobba på ett nytt sätt.

Robin Teigland vill följa vad som händer när kryptovalutor, blockkedjor, smarta kontrakt med mera gör organisationer decentraliserade och autonoma. Och hur påverkas företag när allt mer går att automatisera? I dag kan en mjukvara med hjälp av AI söka in kompetenser från olika plattformar och sätta ihop globala team som skapar en produkt, så kallade flash-organisationer. 

Robin Teigland studsar upp ur stolen och leder vägen ned för trapporna. Hon rör sig kvickt, pratar ännu snabbare med ord och uttryck som bär spår av hennes livsresa.

Hon växte upp i Tennessee, USA, har verkat som riskkapitalist i Silicon Valley, entreprenör i Norge, flyttade till Sverige 1992 för att bli konsult hos McKinsey.

Nu är ännu ett språk under inlärning. Robin Teigland knappar fram en app och läser på portugisiska: ”det ligger en orm i stövlarna”. Valet av språk beror på att hon, hennes partner och son driver Peniche Ocean Watch i Portugal. Det är ett projekt om socialt entreprenörskap i fiskebyn Peniche, som stagnerat i takt med att fångsten krympt. Nya teknologier och idéer kombineras med byns marinkompetens för att skapa nytt liv.

– En del frågar varför jag inte bara åker till Portugal och surfar, men min hobby är mitt arbete. Jag tänker alltid på mina forskningsfrågor och hur jag ska få ihop folk. Jag kan inte bara vara en forskare, utan måste ut och bygga broar själv för att göra världen bättre. Det är superkul!

I Sverige föreläser Robin Teigland ofta för företagare som vill rusta sig för en digital framtid. En metod hon sprider är scenariotänkande. Det går ut på att visualisera helt olika framtidsvärldar.

– En värld kan till exempel vara helt öppen och väldigt teknologisk. I en annan har det pågått handelskrig och artificiell intelligens har använts för att döda människor. Hur kan företagen se till att vara konkurrenskraftiga, oavsett vilket scenario som uppstår?

Företagen behöver generellt lyfta blicken och tänka mer långsiktigt. Fundera på vilka resurser och kompetenser krävs, hur de nätverkar och arbetar för att följa utvecklingen.

– Någon sa: om du ska sparka 70 procent av de anställda, vilka skulle det vara? På det sättet kan man tänka corporate renewal. Och det är jättesvårt!

Hur ska tillverkande svenska industriföretag agera?

– Jag tror på att testa nya former för värdeskapande i helt nya sammanhang. Fundera på hur man skulle göra för att möta kundens behov om man började om från början och vem man då skulle samarbeta med.

Det har blivit dags att utmana tankarna igen. I en digital värld ser Robin Teigland en minskande poäng med multinationella bolag.

– Innan internet fanns synergieffekter, men i dag är allt tillgängligt på ett annat sätt. Vi måste ifrågasätta varför företag ska växa och bli så jättestora.

Hon tycker inte heller att det är givet att företag ska leva länge.

– Det är inte säkert att det är bäst för samhället. Mer än 50 procent av företagen på Fortune 500 har försvunnit sedan år 2000 på grund av digitaliseringen. Och vi är bara i början.

Den snabba teknologiutvecklingen ställer nya krav på kompetens. Livslångt lärande är ett måste, liksom brobyggande i undervisningen. På Chalmers förser Robin Teigland sina 110 studenter med teorin samtidigt som de får i uppdrag att jobba med riktiga case. Nu ska de komma på digitala innovationer som ska hjälpa Lysekils kommun att uppfylla sin 2030-vision.

– Vi jobbar med entreprenöriellt tänkande och praktiskt lärande. Studenter lär sig, men också företag och organisationer som de jobbar med.

Dagens industrialiserade samhälle är bara en kort flämtning i historien. Robin Teigland tror att digitaliseringen kommer att ändra hur vi lever, i takt med att vanor och behov ändras.

– Det är en värld där vi kan gå tillbaka flera hundra år och bo i små självförsörjande samhällen utanför storstäderna. Vi utbyter tjänster och delar på saker i stället för att äga.

Traditionella företag kan mista sin betydelse för konsumenter. I stället kan gratistjänster, via open source-organisationer, få ett större värde. Hon tar en äggkopp som exempel. Robin Teigland var tidigt ute med en 3D-skrivare med öppen källkod för hemmabruk. När hon behövde en äggkopp laddade hon ned en gratisritning och gjorde den kompatibel till 3D-skrivaren med en mjukvara som fanns gratis på en annan plattform.

– 20 minuter senare hade jag en äggkopp, till största del tack vare frivilliga som skapat mjukvara för andra att använda utan någon profit. Det tycker jag är otroligt spännande!

Även vanliga företag borde bli mer open source i sin organisation och utgå från kundernas behov, anser hon.

Hur går det ihop med att företag vill tjäna pengar på sin verksamhet?

– Det är en paradox. Vi har forskat om ett företag som har en affärsmodell med gratis mjukvara i en öppen plattform. Men de säljer också mjukvara på en stängd plattform. Det finns en konflikt mellan dessa mål och drivkrafter, att tjäna pengar eller att erbjuda något frivilligt.

Robin Teigland stannar till i betongtrappan. Hon vill bryta av med något helt annat: att hon har fem barn.

– Jag vill uppmuntra tjejer att ta forskningsbanan, visa att det går att ha familj också. I love my job!

2015 blev hon professor i företagsekonomi på Handels i Stockholm, lärosätets sjätte kvinnliga någonsin, med en inriktning på strategi och digitalisering. Men vägen dit var inte spikrak. Flera forskare hade sågat hennes arbete. Under första året klappade en senior professor henne på axeln inför de manliga doktorandkollegorna och sa ”lilla flicka, det här kan du inte forska om”.

Ett leende drar förbi.

– Först var jag så ledsen att jag nästan grät. Men sedan började mina horn växa ut. Jag ska visa dem! Jag skrev färdigt min avhandling och blev professor på Handels.

Robin Teigland har länge följt utvecklingen av nya teknologier på nära håll. Men exakt hur framtiden ser ut kan inte ens en professor i digitalisering förutspå.

– Om någon hade sagt för tre år sedan att Trump blir president och vi kan stå inför ett handelskrig med Kina hade jag sagt inte en chans. Det är omöjligt att spana in i framtiden!

Enda chansen att hålla jämna steg är att titta efter signaler, nätverka över olika gränser och tänka i scenarion. Vad händer till exempel om vi plötsligt står utan el?

– Jag har fortfarande en fast telefon hemma. Den behåller jag, annars har jag inget sätt att kommunicera med världen om elen slås ut. You never know!