Mer komplext när snart allt ska kopplas upp

Internet of Things (IoT) – sakernas internet – är ett samlingsbegrepp för hur saker utrustas med sensorer och processer så att de kan kommunicera om sin status och omgivning. Allt möjligt kan kopplas samman: maskiner, fordon, hushållsapparater, skor, möbler, klockor och inte minst människor.

Petra Sundström tror att alla produkter i Husqvarnas sortiment som kan vara uppkopplade också är det inom fem-tio år och att uppkoppling krävs för att sälja produkter i framtiden. Skiftet från bensin- till batteridrift öppnar fler användningsområden. Men det är svårt att få saker att prata med varandra.

– Bara att få in en enkel sak som blåtand så att den synkar med andra produkter optimalt är mer tekniskt komplicerat än man tror. Det tar tid för stora företag, nu handlar det inte om en produkt, en app längre.

Husqvarna Group satsar på att använda IoT i tre systemprodukter.

– Vi har besökt kunder, tittat på behoven och matchat dem med vad tekniken skulle kunna erbjuda.

En utmaning är nu att synka koncernens 14 varumärken, 16 000 produkter och 500 plattformar in i de tre systemprodukterna.

Möjligheterna är stora. Med IoT går det att optimera och effektivisera flöden, automatisera saker som ingen vill utföra och även att bygga intresseväckande tjänster, som inspirerar och ökar kunskap – till exempel om hur ens blommor mår i rabatten.

Ett hot är säkerhetsaspekten.

– Vi har inte råd att bygga produkter eller tjänster som får ett rykte om sig att de läcker data eller inte funkar. Det måste göras på bästa sätt och då tar det kanske lite längre tid.

Teknologin påverkar alla delar av verksamheten. Produktutveckling handlar inte längre om att ta fram en bra motorsåg. Det krävs en plan för hela lösningen, att motorsågen lanseras med ett antal andra produkter och tjänster med tillgång till olika funktionalitet via sensorer och intelligens.

Medarbetarna måste samarbeta i multidisciplinära team på ett helt nytt sätt.

– Det digitala är ett klister, inte bara mellan produkt och tjänst utan också mellan funktioner inom bolaget och då måste alla vara på tårna.

Hela styrkan behöver förstå vilka nya lösningar som IoT för med sig. Den generella kompetensökningen behöver kompletteras med specialister inom olika IT-segment och experter inom nya trendområden, som artificiell intelligens och blockkedjor.

– Vi måste kunna sortera bland alla möjligheter. Då måste vi ha experter som vet vad som är relevant och inte för oss just nu.

Ingenjörer behöver generellt hålla sig uppdaterade på att hantera konnektivitet och alla nya teknikområden kräver sina specialistingenjörer. Design och så kallad designdriven utveckling är ett nytt område som ingenjörer behöver ha med sig.

– Det handlar inte alltid om att hitta den optimala lösningen, utan att hitta lösningar på tänkbara problem och sedan prioritera bland dem. Inget är längre svartvitt, det finns inte en enda optimal produkt. När saker får ökad komplexitet finns det flera optimala produkter.

För att möta utmaningarna kring kompetensbehoven krävs att det finns en bred förståelse för vad människor jobbar med på företagen och vilka utmaningarna är. Om kompetensen inte finns tillgänglig på hemmaplan måste man kanske bli global i sina rekryteringsprocesser.

Utbildningsväsendet behöver förändras.

– Vi måste sätta samarbete på plats långt tidigare, så att medarbetare kan interagera i digitala sammanhang. Det går inte att gå ut högskolan bara som ekonom, utan att veta vad en ingenjör eller en marknadsavdelning gör. Allt är sammansvetsat, säger Petra Sundström.