Nu sätts ramar för innovation som profession

I Saab Avionics konferensrum tar en bild av stridsflygplanet Jas 39 Gripen upp nästan hela väggen. Företaget tillverkar bland annat styrdatorer till planet, men även system som ger information genom teknologin Augmented Reality – förstärkt verklighet.

– Om piloten ska landa i dimma kan gränssnittet rita upp berg och landskap. Det är häftiga grejer, säger Fredrik Kroll.

Vi ska snart återkomma till ordet häftig. Men först en presentation. Fredrik Kroll har arbetat med innovation på Saab Avionics i tre år. Han är också en av världens första innovationsledare med personcertifikat. Det blev verklighet efter ett pilotprojekt inom innovationsutbildning förra året, där han fick vässa sina kunskaper praktiskt och teoretiskt.

– Att gå en utbildning relaterat till innovation och att få vara först ut kändes som julafton. Jag visste redan innan vad jag ville och hur jag skulle kunna jobba, men saknade den här ryggraden. Det kändes nytt, men inte främmande.

I Fredrik Krolls roll ingår att formulera strategier, ifrågasätta och utmana, komponera olika typer av tvärfunktionella team, hålla i utbildningar och inte minst stå redo att bolla tankar och idéer med andra i organisationen för att skapa förutsättningar för en innovativ kultur.

Hur har certifieringen ändrat ditt arbete?

– Nu finns en logik i helheten och en mycket tydligare struktur. Jag kan sätta frågorna i ett större sammanhang och koppla arbetet till verktyg och metoder. Det har hjälpt mig i hur jag dagligen jobbar med innovation.

Utbildningen som Fredrik Kroll deltog i var pilotprojektet Kvalificering och professionalisering av Innovationsledare och drevs av RISE Research Institutes of Sweden. Syftet var att identifiera vilka krav som behövde nås för professionen innovationsledare. I både näringsliv och offentlig sektor fanns en efterfrågan på ledarskap som kan hantera risker, komplexitet och snabba förändringar. Det fanns helt enkelt ett behov av en standardisering inom området.

Från och med i år ingår personcertifiering av innovationsledare i det ordinarie utbudet. Drygt ett 30-tal har visat intresse för höstens utbildning enligt Anna Mattsson, projektledare Innovation på RISE. Efterfrågan sträcker sig även utanför Sveriges gränser.

– Vi fick ett stort genomslag på den internationella innovationskonferensen ISPIM, eftersom den här typen av personcertifiering är världsunik, säger hon.

Varför ska man certifiera sig inom innovationsledning?

– Det är en kvalitetssäkring. Certifieringen fungerar som en garant för att personen har relevant kompetens i både strategiska och operativa frågor.

Vad kan företag vinna?

– Dagens forskning visar att företag med aktiv innovationsledning också har högre tillväxt. Man vinner mycket på att idéer tillvaratas och realiseras och att ha en profession som driver frågan. Någon med kunskap och förmåga att se till att innovation blir systematisk, precis som annan verksamhetsutveckling.

Svenska företag har goda förutsättningar för innovation, men är sämre på att tillvarata möjligheterna, anser Anna Mattson.

– Fokus generellt är fortfarande i hög grad att mäta, följa upp och sätta press på att nå helt andra mål. Innovationen är ofta förbisedd.

Hur kan det komma sig?

– Fokus har kanske legat på att räkna patent, men nu lever vi i ett samhälle som går mot tjänstefiering. En certifierad innovationsledare kan leda både produkt- och tjänsteutveckling, men det gäller att se till att idéer kan realiseras. Att innovationsledarrollen får ökad legitimitet och därmed ett tydligt mandat att systematisera värdeskapande är viktigt för företag idag.

Behovet av tydliga ramar är internationellt. Just nu pågår arbetet med ISO 50500, en världsomspännande standardserie inom innovationsledning. Arbetsgrupper från 38 länder deltar aktivt, ytterligare 16 länder observerar arbetet och en rad liaisons som WTO och UNESCO är involverade.

Just nu nagelfar experter i olika arbetsgrupper dokument kring bland annat innovationsstyrningssystem, terminologi och definitioner, verktyg och metoder för att se till att allt i slutändan blir kvalitetssäkrat.

– Experterna går igenom och bedömer enorma mängder kommentarer och förslag som sedan antingen implementeras, förbättras eller avslås, säger Jolanta Wallström, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute, som leder det svenska arbetet.

Varför är det viktigt med en global standard inom innovationsledning?

– Om vi skulle komma överens om en praxis nationellt når vi bara den svenska marknaden, medan en ISO-standard bedöms nå ungefär 97 procent av världens invånare. Ska man komma överens om något som jackar in i övriga lednings- och styrningsprocesser så är ISO en given samarbetspartner och utgångspunkt.

Initiativet föddes 2013. Grunden var att många kunde se en potential med innovationsledning, men saknade förmågan att ta tillvara den. Man ville identifiera vad som egentligen menas med innovation och vilka processer och verktyg som kan definieras och kopplas till lednings- och styrningsperspektivet.

Hur står sig Sverige inom området?

– Svenska företag är mycket mognare i att förstå att det finns en process bakom innovation. Men det är ändå inte helt på plats och man kan göra det ännu bättre. Ingen följer en global standard, för det finns ingen, säger Jolanta Wallström.

Sverige är ett så kallat participating country, vilket ger stora möjligheter att påverka utformningen av ISO 50500-serien. I dag ingår 25 företag i den svenska kommittén och ett antal är på ingång. Jolanta Wallström öppnar dörren för fler – ju större täckning av olika intressentgrupper, desto bättre kvalitet.

– Innovation börjar ses som ett grundläggande begrepp. Det kommer att växa och utvecklas, man skaffar nya insikter och behöver revidera och komplettera ISO-standarden i framtiden. Nya aktörer som kommer med i arbetet nu har alla möjligheter att påverka.

De första delarna i ISO-serien beräknas vara klara i januari–februari, övriga publiceras senare under 2019.

Vilken är den största utmaningen?

– Konsensus! Att komma överens i ett så enormt omfattande forum med alla dessa synsätt och olika behovsbilder, säger Jolanta Wallström.

I december har det hunnit gå ett år sedan Fredrik Kroll blev certifierad innovationsledare. En effekt blev att han syntes mer i organisationen. Det ledde till ökad förståelse för innovation och bidrog också till att avdramatisera begreppet. För även på ett spjutspetsföretag som Saab Avionics var ordet lite luddigt för många medarbetare.

– Det handlar mycket om sunt förnuft, lite mod och att kunna kvantifiera och bedöma risker. Innovation är ofta förknippat med något som är lite nytt och annorlunda, med det kommer risker, säger Fredrik Kroll.

Han ser exemplet i början, förstärkt verklighet som kan hjälpa en pilot i en svår situation, som typiskt för den allmänna bilden av innovation. Att det handlar om häftiga produkter. Själv fick han en aha-upplevelse om vidden av begreppet under utbildningen. Där hade man enats om en precisering: att skapa och addera ett helt nytt värde med hjälp av idéer eller insikter.

– Jag hade längtat efter en övergripande definition att utgå ifrån. Innovationsapproachen berör allt ifrån hur vi använder vårt varumärke och vilka samarbeten vi etablerar till hur vi är organiserade och jättemycket annat däremellan. Produktprestanda är bara en del.

Han samlar ihop sina anteckningar på det avlånga bordet. Konferensrummet med Jas-planet på väggen är en av få platser på Saab Avionics dit obehöriga kan få tillträde. Säkerhet och sekretess finns i företagets ryggrad och är inget som medarbetarna behöver påminnas om. Fredrik Kroll vill att även innovation går i den riktningen.

– På utbildningen tryckte man mycket på att man inte kan göra enstaka insatser och förlita sig på att det räcker. Man ska arbeta systematiskt till den grad att det blir det helt naturliga arbetssättet, så att pianot spelar av sig självt. Det tror jag på.

Vilka är utmaningarna?

– Det finns bara möjligheter! Vill människor inte förändra får man lägga kraften på att motivera. Och får man inte får loss tillräckligt med resurser gäller det att ta tillvara det som tilldelas och redovisa effekterna.

Fredrik Kroll har alltid gillat att ifrågasätta när något kan förbättras eller göras på ett annat sätt. I en föränderlig värld där allt ska bli bättre, effektivare och kosta mindre är anpassning nödvändigt. Man måste våga tänka lite annorlunda. Då krävs innovation.

– Men bara för att jag kommer här och viftar med ett certifikat så betyder inte det att jag ska vända upp och ned på hela arbetssättet. Det ska ske lugnt och metodiskt, men medvetet. I slutändan handlar det om att skapa förutsättningar för ett långsiktigt välmående företag.