Öka möjligheten till framgångsrik innovation

Det går runt 3 000 idéer på varje kommersiellt gångbar industriell produkt, enligt studier från USA. Långt under en promille av alla idéer når marknaden och får framgång.

Den låga andelen är inte något att förskräckas över enligt Martin Wallin, professor i innovationsledning på Chalmers tekniska högskola.

– Jag tror inte att vare sig företag eller samhället hade gynnats av att alla idéerna nådde hela vägen fram. Med knappa resurserna måste man prioritera. Men självklart kommer företag ibland välja fel, säger han.

Selektering är en stor intellektuell och organisatorisk utmaning 

Martin Wallin forskar om hur företag jobbar med utvärdering av affärsidéer. Just nu studerar han och innovationsforskaren Linus Dahlander ett stort telekomföretag. Än är det för tidigt att avslöja några resultat, därför pratar han generellt om ämnet.

– Företag behöver vara bra på att generera idéer, men en stor intellektuell och organisatorisk utmaning är också att selektera. Ordet innovation är positivt laddat. Det är inte lika positivt att prata om att man ska välja bort, men det ligger implicit där.

Hur resonerar företag i urvalsprocessen?
– Jag tror att många har för mycket fokus på att generera idéer och för lite på urvalet. Men det är också vanligt att företag har formella processer med utvärderingspaneler, så att inte beslutet ligger hos enskilda chefer.

Vad bör företag tänka på om de vill sätta ihop en panel?
– Jag skulle börja med syftet. Är det att hitta högtflygande idéer, processförbättringsförslag för befintlig produktion eller helt nya affärsidéer? Har man inte koll på problembilden och vad företaget vill få ut kan slumpen till stor del avgöra vad utvärderingspanelen fokuserar på.

Enligt Martin Wallin är det sällan fruktbart för företag att leta efter guldkorn – Den Stora Idén som leder till genombrott. Det viktigaste är inte att välja den bästa idén i första steget.

– En enskild idé har väldigt lågt värde. Man måste göra något med den. Kombinera med andra idéer och med resurser inom marknadsföring, produktion, humankapital och kompetens i företaget, kanske också hos andra företag och kunder. Det är då det blir något.

Ofta händer inget alls

Alla dessa uppslag som aldrig når marknaden kan ta olika vägar. Vissa kommer tillbaka i en modifierad variant. Andra sorteras bort eller utvecklas, förfinas och kombineras. Men ofta händer inget alls.

– Det kanske inte var en bra idé, eller så orkar man inte göra något av den. Det händer också att en anställd kommer på en idé som ingen vill satsa på och väljer att starta eget i stället, säger Martin Wallin.

Hur ska företag veta vilka idéer som är värda att gå vidare med?
– Det kan de inte! Var ödmjuk i att du inte kommer att veta, men se till att processen är sådan att de som har bra idéer fortsätter kämpa. Vägen från idé till innovation är lång. Man kan ändå göra mycket för att öka sannolikheten att fånga upp och utveckla tillräckligt många bra idéer.

Martin Wallin höjer ett varningens finger: fokusera inte FÖR mycket på idéhantering. För lite innovation måste inte bero på otillräckligt med idéer. Företag som gör den kopplingen kanske drar igång olika satsningar för att generera idéer, som det inte alltid blir något av. Att samla in och hantera förslagen resulterar i direkta kostnader. Men företagen riskerar ett högre pris än så: att man tror sig ha löst sitt innovationsproblem.

Viktigt bygga bra relationer till idégivare

Är det riktigt illa får inte förslagsställarna någon återkoppling efteråt.

– Enligt vår forskning leder det till frustration och mindre benägenhet att bidra framåt. Ibland är det effektivt att vänta, men man ska kommunicera det. Bygg bra relationer till idégivare. Fokusera inte bara på idén, utan på idén och människan.

Martin Wallins forskarkollega Linus Dahlander har studerat just idéer och idégivare, tillsammans med forskaren Henning Piezunka. Återkoppling är centralt. När företag ger feedback på idéer, även om idén refuseras, ökar sannolikheten att den som kommit med idén gör det igen.

Hur du kommunicerar spelar roll

Forskningen pekar också på att relationen stärks om företaget härmar den lingvistiska stilen.

– Om en idégivare uttrycker sig lite ledigt och du själv går in med ett väldigt formellt språk ökar distansen och det blir inte lika stor positiv effekt. Hur du kommunicerar spelar roll helt enkelt.

Företag behöver vara proaktiva i sin relation och sin kommunikation till idégivarna. Visa att det är kul med idéer! Ett gott exempel är en av Martin Wallins tidigare studier, då han tittade på idéhanteringssystem på IBM.

– Vd var aktivt engagerad och berättade vilka områden han var intresserad av och vilka problem företaget stod inför. Det är ett smart sätt att styra idégivarna in i en riktning där företaget har både intressen och möjligheter att kommersialisera.

Företagen behöver också vara reaktiva, till exempel ge feedback på idéer.

– Det är ett sätt att se på relationsbyggandet: kan man göra något innan man får idéer och kan man göra något efter. Lite förenklat bör man ha med båda delarna.

Martin Wallin forskar mycket om öppen innovation: hur man använder sig av idéer och utvecklar innovation tillsammans med andra aktörer. Det är viktigt att inte stirra sig blind på att det bara skulle finnas en källa till idéer.

– Den egna personalen är viktig, men kunder och leverantörer är centrala för att förstå hur produkter och tjänster används. Ta kundfeedback på allvar, gläds över deras problem. Man har mycket att vinna på att arbeta systematiskt.

Att jobba med externa partners är också en del av idéhanteringen, fast lite på kanten. Det klassiska är att företag pushar idéer genom forsknings- och utvecklingsavdelningar, till interna produktutvecklingsprocesser och sedan vidare till marknaden.

– Det jag pratar om är nästan det omvända: vi tar in saker från marknaden, hanterar det internt och förbättrar och utvecklar produkter.

Är det lättare för företag att välja ”rätt” idéer i samarbeten än enskilt?
– Jag känner inte till någon forskning som tittat specifikt på den frågan. Men företag som jobbar med kunder och leverantörer får relevant information om efterfrågan, nya material, kundernas problem med produkter och så vidare. Sannolikheten att fatta bra beslut borde öka.