Skal från havets botten får nytt liv på land

Kiselalger hade legat på botten av mörka hav och sjöar i hundratals miljoner år när Sofie Allert fick upp ögonen för dem. Nu är hon vd på Swedish Algae Factory som ser till att den lilla havsgrödan kommer till nytta för planeten och industrin.

Växthuset på Fisketången doftar rått av hav. Stålsektioner med rader av långsmala akvarier tar upp det mesta av de närmare 260 kvadratmetrarna. Det är tid för skörd. Sanna Larsson står på en ställning, lutar sig över akvariet högst upp och trixar för att få skördaren på plats.

 

På golvet väntar kollegan Mikael Hedblom. Han är odlingsansvarig och har byggt skördaren av avloppsrör och skumgummi, med vattenfyllda plastdunkar som tyngder.

 

– Det är den första prototypen, men den funkar förvånansvärt bra, säger han och drar i repet som Sanna kastat ner.

 

Skördaren glider fram och drar med sig alger från botten, ungefär som en stor fönsterskrapa.

 

Swedish Algae Factory är först i världen med kommersiell odling av kiselalger. Då har de ändå funnits i sjöar och hav längre än människan trampat på jorden och studier på kiselskal gjordes redan på 1920-talet. Men ingen tänkte på att de kan användas industriellt.

 

– Nu börjar alla prata om att vi måste använda biobaserade resurser för att göra olika typer av produkter. Vi utvinner ett högteknologiskt material från alger. I produktionsprocessen absorberar vi koldioxid, renar vatten och bidrar med andra positiva effekter, säger vd Sofie Allert.

 

Hon fastnade för grödan under sitt kandidatarbete inom bioteknik på Chalmers tekniska högskola och fortsatte fokusera på den under mastersstudierna på Chalmers entreprenörsskola. Direkt efter examen startade hon Swedish Algae Factory tillsammans med Angela Wulff, professor i marinekologi.

 

– Jag blev lite nördig, det finns så fantastiskt många applikationsområden för algbiomassa. Men jag blev frustrerad över att mycket av det som forskades fram hamnade i byrålådan. Jag ville jobba med att säkerställa att bra saker når ut till marknaden så att de kan göra skillnad på riktigt.

Swedish Algae Factory
Sofie Allert
Sofie Allert

Till att börja med drevs företaget som ett forskningsprojekt och tittade främst på möjligheterna att använda algbiomassa för bränsleproduktion. Vinnova bidrog med pengar till en studie som Swedish Algae Factory genomförde tillsammans med Preem och Renova, Göteborgs kommunala avfallsbolag. Det handlade om att rena avfallsvatten i produktionsprocessen, i kombination med att göra flygbränsle. Men de kom fram till att det skulle krävas mycket stora volymer för att kunna bli intressant.

 

– Runt 2016 började vi fundera på vad skalet runt kiselalger som vi odlar är naturligt designat för och vilka industriella tillämpningar det här materialet skulle kunna användas i, säger Sofie Allert.

 

Under miljontals år av evolution har kiselalger utvecklat ett unikt nanoporöst skal av silica. Tack vare att de växer i kalla och mörka vatten har algernas skal en exceptionell förmåga att fånga upp ljus, men kan samtidigt blockera skadliga UV-strålar. De kan också ta upp och avsöndra kemiska substanser effektivt.

 

Förmågan att fånga upp ljus gör att solenergimarknaden är intresserad av materialet.

 

Just nu är potentialen i princip oändlig, det handlar om många, många miljarder kronor.

Swedish Algae Factory har gjort studier som visar att kiselalgsskal kan öka effekten i dagens solpaneler med fyra procent – i en bransch där en enda procents förbättring är intressant. Studier i samarbete med Chalmers har visat att framtidens solceller skulle kunna bli upp till 40 procent effektivare.

 

Ett konkret hinder just nu är volymen. Även om företaget säljer sin produkt är växthuset i Kungshamn en testanläggning, med en produktion på runt 30 kilo kiselskal per år. Även om materialet är potent, det krävs bara 0,02 gram för att öka effekten i en kvadratmeter solpanel, krävs en rejäl uppskalning för att sälja till stora globala företag.

 

– Vi har projekt igång med fyra aktörer men de behöver betydligt större volymer innan de kan börja köpa av oss. I våra större kommersiella anläggningar kommer vi producera ungefär ett ton per år och då kan vi börja sälja till några av dem.

 

Sofie Allert ville inte vänta. När företaget byggde pilotanläggningen i Kungshamn tog funderingarna fart. Vilka tillämpningar skulle materialet kunna användas i – nu? Då dök det upp en hudvårdskund som var intresserad av kiselskalens absorberande och fuktgivande förmåga.

 

– Vi har börjat sälja material som används inom hudvårds- och kosmetiktillämpningar, det finns på marknaden nu.

 

Företaget jobbar också med L'Oréal för att se om det går att ha kiselskalmaterialet som UV-filter i solskyddskrämer. Men det kommer också att ta tid, inte minst för att det krävs tillstånd från EU vilket är en trög och byråkratisk process.

 

– Även om vårt material har naturligt ursprung måste vi gå igenom samma tester som dagens UV-filter i solskydd, som är giftiga för miljö och hälsa.

 

En helt annan bransch kan också dra nytta av kiselskalen enligt Sofie Allert. Genom att använda ämnet som anodmaterial i ett batteri kan lagringskapaciteten öka väsentligt.

Vilken marknadspotential ser du för er produkt?

– Just nu är potentialen i princip oändlig, det handlar om många, många miljarder kronor. Genom att säkerställa att det här går att göra ekonomiskt hållbart kan vi skapa stor miljönytta. Det driver oss mer än att vi ska generera fantastiska intäkter.

 

Finns det något som hindrar er att nå dit ni vill?

– Inte något som har med produkten eller processen att göra. Däremot att det krävs EU-tillstånd för UV-skydd, sedan finns det också vissa medicinska tillämpningar där det är en del regulatoriska aspekter, sådana har vi lagt lite på is för tillfället.

 

Hon svarar på alla frågor utan att behöva minsta betänketid. Vid det här laget har Sofie Allert hunnit få stor vana vid att prata om innovationen och företaget. Studiebesöken har avlöst varandra sedan växthuset stod klart förra sommaren. Hon lägger också en stor del av sin arbetstid på att resa runt och möta potentiella kunder och samarbetspartners som inte har möjlighet att ta sig till det lilla kustsamhället.

 

Hon är vd för ett företag som på kort tid hunnit få stor uppmärksamhet, vuxit till fem anställda, vunnit fina priser och lyckats få loss miljonbelopp i investeringar och bidrag. Och det vid 28 års ålder.

 

– Ibland får jag kommentarer om att jag är väldigt ung. Då brukar jag säga att teamets främsta ingenjör, evolutionen, är 100 miljoner år så det behöver inte betyda så mycket.

Swedish Algae Factory

Novemberluften är råkall och letar sig in i växthuset. Med en produkt som trivs bra i mörka och isande hav är det inte nödvändigt att lägga energi på höga temperaturer. Sanna Larsson och Mikael Hedblom har hållit värmen genom att skörda. Nu parkerar de ställningen som de klättrat upp och ned för i takt med att de matat fram skördaren i det översta akvariet. I framtidens fullskaliga anläggningar kommer den omständliga proceduren ersättas av en knapptryckning på datorn. Då kommer också skördefrekvensen öka, från dagens en gång per vecka till två gånger.

 

Algerna tas från hav och sjöar lokalt. Sedan odlas de i de havsvattenfyllda akvarierna under lite mer konstgjorda förhållanden för att säkerställa att produkten blir så ren som möjligt. Det är ingen risk att råvaran skulle sina.

 

– Kiselalger producerar vart fjärde andetag syre du tar, de finns verkligen överallt. Vi bidrar snarare till beståndet än tar av det, de här små rackarna fördubblar sig varje dag, säger Sofie Allert.

 

Efter skörden ska algerna sedimentera och tappas sedan i mindre plastdunkar för transport till labbet i Göteborg. Själva utvinningen sker i en reaktor.

 

– Sedan har vi ett hemligt recept på det, som vi inte pratar så mycket om. Men det kommer ut biomassa och skal separerat.

 

Den organiska biomassan är en biprodukt, men som företaget också kan skapa värde av. Till exempel som biobränsle eller som ett mer hållbart producerat fiskfoder – alginnanmätet är rikt på omega 3, vitaminer och kolhydrater. En samarbetspartner är grannen Smögenlax, som planerar storskalig landbaserad fiskodling med klimatsmart inriktning. Swedish Algae Factory renar deras vatten i produktionsprocessen.

 

– Man kan säga att vi gör en konstgjord algblomning för att motverka att det blir en riktig ute i hav och sjöar.

Laxodlingen inväntar nu miljötillstånd, men om allt går igenom är planen att Swedish Algae Factory ska bygga sin första fullskaliga anläggning på fiskodlingens tak.

 

– Vi har fullt sjå med uppskalningsplaner. Om Smögenlax inte får tillstånd har vi en plan B, som jag inte kan prata om än, men planen är att vi ska börja bygga senast under 2020, säger Sofie Allert.

 

Ni har satt upp ett mål på 100 algodlingar i drift 2030. Är det realistiskt?

– Hur den resan ser ut vet vi först när vi byggt vår första fullskaliga anläggning. Man ska ha all respekt för att uppskalning av kemi- och teknikprocesser tar tid. Sedan kanske det inte är vi som bygger alla algodlingar, vi kan också licensiera ut teknologin. Men det stora för oss är att det ska byggas så mycket som möjligt, eftersom vi ser att vår verksamhet skapar väldigt stor miljömässig nytta.

Sofie Allert Swedish Algae Factory
Publicerad december 2018

Text

Minna Ulin

Foto

Sofia Sabel