Tekniken för framtidens energi är redan här

Att framställa tillräckligt med klimatvänlig energi för att kunna försörja ett alltmer energikrävande samhälle är en av framtidens stora utmaningar. Detta är något som Alfa Laval, tillverkare av produkter inom bland annat värmeöverföring och flödeshantering, vill bidra med lösningar till.

Företaget, vars huvudkontor ligger i Lund, jobbar kontinuerligt med att effektivisera både sin egen och sina kunders energianvändning samt för att möjliggöra utvecklingen av nya energislag.

Madeleine Gilborne, Head of Clean Technologies på Alfa Laval, säger att de flesta teknologier som behövs för att nå halveringen av koldioxidutsläppen till 2030 är teknologier som redan finns i dag, och som är kostnadseffektiva. Det handlar bara om att implementera dem.

– Man pratar ofta om förnybar energi men energieffektivisering är det som har störst positiv påverkan på utsläppen. Rätt utfört kan energieffektivisering stå för en 40 procents minskning av utsläppen, säger hon och fortsätter:

– Att spara en kilowattimme av energi är lika viktigt som att tillverka en kilowattimme från första början. Det finns inget som stoppar oss från att påbörja omställningen redan nu.

Som ett exempel säger Madeleine Gilborne att datacentren kan komma att stå för ungefär 25 procent av världens energibehov år 2025. Samtidigt går 90 procent av den värme som centren själva producerar i dag till spillo.

– När servrarna blir varma kan man återanvända den värmen till att exempelvis värma vatten. Alfa Laval har ett datacenter i Danmark där vi värmer 7 000 hem varje år bara genom att ta tillvara på spillvärmen från servrarna. Detta visar att det finns en stor outnyttjad potential. 

Koldioxidneutrala år 2030

Det andra ”benet” som krävs för att klara omställningen till en mer hållbar energianvändning är framtagandet och utvecklandet av nya energikällor och teknologier, som exempelvis framställandet av grön vätgas, koldioxidinfångning och långtidslagring.

– Dessa teknologier befinner sig i dag i test- och demonstrationsfasen. För att de ska bli kommersialiserade och skalas upp i tid måste man minska deras kostnader, säger Madeleine Gilborne.

Alfa Laval tillverkar produkter som används inom nästan alla sektorer och industrier. Det rör sig om komponenter för bland annat värmeöverföring, separation och flödeshantering.

– Vår målsättning är att som bolag vara koldioxidneutrala år 2030. Det inkluderar vår fabrik men också hela vår leverantörskedja. Vi är inte utsläppstunga som bolag utan vår största påverkan för att minska koldioxidutsläppen är produkterna som vi säljer till våra kunder.

Madeleine Gilborne berättar att Alfa Laval jobbar med alltifrån grön vätgas, energilagring, bränsleceller, grön metanol och ammoniak, till koldioxidinfångning. Förra året investerade företaget i det svenska bolaget Liquid Wind, som producerar så kallad elektrometanol genom att slå ihop vätgas med koldioxid.

– Liquid Wind är ett Göteborgsbaserat konsortium som jobbar för att ta fram metanol som förnybart bränsle för fartyg. Vi är delägare i bolaget sedan förra året och är med och optimerar värmeöverföringen i den första anläggningen som planeras i Örnsköldsvik 2024.

Hållbar energi efterfrågat

Något annat som Alfa Laval satsar på är långtidslagring av energi. Även detta är en typ av teknologi som i dagsläget befinner sig i demonstrationsfas och kostnaderna måste reduceras, säger Madeleine Gilborne.

– Man pratar mycket om litiumjonbatterier när man pratar om energilagring, men batterier är inte kostnadseffektiva efter åtta timmar. Vad vi inte pratar om tillräckligt är långtidslagring, det vill säga att man lagrar energi mellan åtta och 48 timmar, vilket är ungefär de timmar som motsvarar då solen inte skiner på natten till att vinden inte blåser på två dagar.

Madeleine Gilborne säger att Alfa Laval har jobbat med energilagring sedan 2018, då företaget blev delägare i det amerikanska teknologibolaget Malta Inc, som omvandlar el från sol och vind till värme och lagrar den i smält salt.  

– Energilagring är tyvärr inte ett område som är högst upp på energiomställningsagendan och det är komplext att implementera. Vem ska bygga infrastrukturen, vem äger energilagringen och vem tjänar pengar på lagringen?

För bara några år sedan var hållbar energi inget som generellt sett efterfrågades av kunderna, förklarar Madeleine Gilborne. Andra faktorer, som produktpriser, vägde tyngre.

– Men de senaste åren har det skett en global förändring om vad kunderna efterfrågar. De vill minska sina koldioxidutsläpp, spara energi eller återanvända vatten, till exempel. Det är ett jättestort skifte från hur det var förr.

Madeleine Gilborne anser att marknaden måste få styra vilka energislag som kommer att bli de mest konkurrenskraftiga och långsiktiga i framtiden – och att energipolitiken ska vara teknikneutral.

– Vad politiken måste säkerställa är att infrastrukturen finns och se till att det finns förnyelsebar energi i hela landet, samt förenkla tillståndsprocesser så att bolag kan vara med och skynda på omställningen, säger hon och tillägger:

– Jag skulle också säga att man bör underlätta för partnerskap och samarbete mellan företag och akademi, för ingen sitter på alla lösningar själv. Politiken har en roll i att möjliggöra att den dialogen sker.