4 min lästid : 09 november 2022

Trots topplaceringen – Sverige kan halka efter i innovation

Sverige är EU:s mest innovativa land, slogs det nyligen fast i en mätning. Mycket tack vare företagens insatser och framgångar. Men det relativt låga stödet från staten kan äventyra topplaceringen, säger Teknikföretagens expert Peter Johansson.

Svenska företag är mycket innovativa. Detta är något som konstateras i bland annat en EU-rankning från i september, där Sverige hamnade på första plats som det starkaste innovationslandet i EU.

 

Peter Johansson, enhetschef för forskning, innovation och industriell utveckling på Teknikföretagen, säger att svenska företag drivs av en stor experimentlusta. Om företagen inte hade varit så inriktade på forskning och utveckling (FoU) skulle Sverige ha hamnat betydligt längre nere i EU-rankningen, menar han.

 

– 70 procent av den forskning som bedrivs i Sverige kommer från företagen och våra medlemmar på Teknikföretagen står för hälften av näringslivets satsningar. Många av de stora globala företag som vi har i dag är etablerade utifrån ett innovationsinriktat sätt att tänka.

 

Sverige har dock en svag punkt som i längden riskerar att äventyra förstaplatsen som innovationsland. Det handlar om den jämförelsevis låga FoU-finansieringen från staten.

 

Till exempel visar ovan nämnda EU-rankning – som gör sin värdering baserat på flera relevanta indikatorer, såsom ländernas företagsinvesteringar, humankapital och digitalisering – att indikatorn om ”statligt stöd för FoU” ligger under EU-snittet.

 

– Drygt 130 miljarder kronor av satsningarna på FoU i Sverige kommer från näringslivet, medan 43 miljarder kommer från staten. Så ser proportionerna ut, säger Peter Johansson.

 

– Målsättningen från statens sida borde vara att lägga 1 procent av landets BNP på FoU. Sverige ligger i dagsläget på runt 0,8 procent.

Konkurrerar mot andra regioner

 

Att de mesta av forskningssatsningarna kommer från näringslivet kan initialt tyckas som ett icke-problem. Sverige ligger trots allt i EU-toppen när det kommer till innovation. Men Peter Johansson varnar för att toppnoteringen kan sjunka i framtiden om de statliga initiativen inte möter företagens nivå och behov.

 

– Företag lägger sin FoU i de länder där det finns bäst förutsättningar. Det betyder att det svenska innovationssystemet konkurrerar mot andra regioner i världen som lockar företagen med kunskap och kompetens.

 

– Det här blir ett problem för Sverige när man ser hur mycket mer offensivt andra länder, och även områden som exempelvis Kalifornien, satsar på forskning. Redan i dag lägger flera av de svenska företag som satsar på FoU i Sverige ännu mer av sin forskning i andra länder.

Peter Johansson. Foto: Teknikföretagen.
Peter Johansson. Foto: Teknikföretagen.

Peter Johansson säger att den nya regeringen har möjlighet att under mandatperioden visa att den vill investera mer i industrinära forskning. Det skulle leda till fler innovationer som i sin tur generar fler export- och skatteintäkter. Dessvärre har FoU varit ett politiskt eftersatt område, menar han.

 

– Vi har tidigare sett neddragningar i innovationsmyndigheten Vinnovas anslag som jag tycker är oroväckande.

 

Industrinära forskning

 

Peter Johansson påpekar att en högre statlig finansiering av FoU inte handlar om att företag ska få subventioner. Snarare handlar det om att möta industrins behov genom att införa och finansiera olika innovationsprogram för ökad konkurrenskraft, i vilka näringsliv och statliga institutioner kan arbeta tillsammans.

 

– I dessa program är det inte företagens FoU som finansieras av staten, utan akademins del i samarbetena.

 

Han säger att syftet med innovationsprogrammen är att bedriva så kallad industrinära forskning. Det innebär att det är företagen som sätter agendan för programmen och som identifierar vilka behov industrin har. Företagen går själva in med egna resurser och egen tid.

 

– I dag går det mesta av forskningsanslagen från staten direkt ut till högskolor och universitet. Dessa är förstås centrala samarbetspartners för företagen, men innovationsprogrammen fyller en kompletterande roll för att samla företag, universitet och institut för gemensamma projekt inom viktiga områden för industrin.

 

– Här är det väsentligt att Vinnova har de finansiella förutsättningar som behövs för att kunna skapa de samarbetsytor som efterfrågas av näringslivet.

 

Allt viktigare med kunskap

 

I dagsläget finns det 17 strategiska innovationsprogram i Sverige, som exempelvis Produktion2030 och Smartare elektroniksystem. Framöver ska dessa utvecklas till större och effektivare innovationsprogram med namnet Impact Innovation. Det är myndigheterna Vinnova, Formas och Energimyndigheten som utvecklar det i samråd med bland annat Teknikföretagen och näringslivet.  

 

– Impact Innovation är ett pågående arbete men resurserna finns inte ännu. Finansieringen behöver därför komma i den planerade forsknings- och innovationspropositionen 2024 från regeringen.

 

Ett ytterligare gott exempel för industrin är programmet Avancerad Digitalisering som är under uppstart med Ericsson, ABB och Saab som ledande initiativtagare. Där finns en stor potential för vidareutveckling och gemensamma investeringar från staten och industrin, säger Peter Johansson.

 

Enligt honom finns det goda erfarenheter från innovationsprogrammen eftersom dessa ger företag inom olika branscher möjlighet att samarbeta med akademins olika discipliner.

 

Utbyte av kunskap är dessutom något som blir särskilt viktigt framöver, med tanke på de allt högre kraven på industrin när det kommer till sådant som hållbarhet och grön omställning, eller säkerhetssatsningar i samband med Nato-anslutningen.

 

– Det är en utmaning för industrin, och hela underleverantörsledet, att hänga med i den här kunskapsutvecklingen. Om man inte får förutsättningar att samarbeta med akademin kommer företagen att se att det finns andra länder som erbjuder det i stället, avslutar han.

Publicerad 09 november 2022

Text:

Ana Cristina Hernández

Foto:

Eva Lindblad