Industrins laddning renas med lobbying

Svensk industri handlar idag om skinande rena lokaler och personal med kollektivavtal och förmåner. Trots det associeras ordet "industri" många gånger till smuts och utnyttjande. Det spelar roll: industrinäringens attraktionskraft blir mindre om människor har negativa associationer. Den goda nyheten är att det kan gå att ladda ordet positivt istället.

August Strindbergs diktstrof från 1883 sätter fingret på något som varit känt sedan antiken: ord är makt. Det har utnyttjats av politiker, dramatiker, företag, marknadsförare och många andra i århundraden. Sällan har det blivit så tydligt som i George Orwells roman 1984, där "nyspråket" har en central roll i det totalitära samhällsbygget. "Fred" betyder i praktiken krig
och språkets ord har decimerats i antal och fått nya, snäva betydelser som gör det omöjligt för människorna att prata om vad de vill och att uttrycka känslor.


Aktuella och svenska exempel på hur ords betydelser förändras kan hämtas från politiken.


– Moderaternas övertagande av epitetet "arbetarpartiet" och den betydelseförändring de ville åstadkomma är ett av dem.

 

Vid sidan av ords faktiska betydelser och definitioner finns också ordens värdeladdning. Dels kan det handla om ordkonstruktionerna i sig. De skilda värdeladdningarna i att ge och köpa används till exempel i synonymerna "arbetsgivare" och "arbetsköpare": tittar du vem som använder vilket av orden, får du snabbt en uppfattning om politisk hemvist. Andra exempel på ord som kan syfta på samma sak men har olika värdeladdning är ekonomisk-snål, bestämd-envis och noggrann-petig.


Ett och samma ord kan också gå från positivt laddat till negativt laddat över tid. Kommunist är ett sådant exempel. Många svenskar har kallat sig det ända in på 1990-talet; idag, efter att de kommunistiska staternas illdåd uppmärksammats om och om igen, är det få som självmant kallar sig det.

Ordet industri har haft en delvis negativ klang ända sedan 1700- talet. Det berättar Anna Vogel, lektor i svenska vid Stockholms universitet och som har forskat bland annat kring laddade ord.


– Jag kollade på ordet industris ursprung och hittade en dikt av Anna Maria Lenngren. I den kopplar hon ihop industri med en något olaglig och bedräglig bibetydelse, berättar hon.


Att industri fortfarande ofta kopplas ihop med skorstenar, smuts och dåliga arbetsförhållanden trots att det inte längre är särskilt relevant i Sverige, tror hon har sin förklaring i att människor helt enkelt inte vet bättre.


– När jag som privatperson hör ordet industri tänker jag direkt på smutsiga lokaler i Pakistan och arbetare med dåliga villkor. Men jag har också ett eget förlag, och det tryckeri jag jobbar med i Malmö tänker jag mig alltid som väldigt välstädat och rent, säger hon och fortsätter:


– De som vill att ordet ska ha en modernare betydelse får helt enkelt uppdatera oss och visa hur det ser ut idag.

 

I sin forskning om laddade ord har Anna Vogel inte tittat på ord som industri, utan om ord som betecknar människor.


– Jag blev nyfiken på de tillfällen då man inte vet vad man ska säga. Till exempel, en person som är annorlunda och går på särskola – vad kallar man en sådan person? Jag kunde inte ens själv säga det innan jag kollat vad som är rätt ord idag, säger hon.


Att det skulle finnas ord som inte får användas kan låta udda, men Vogels forskning rör det offentligas språk.


– Det finns ingen som menar att du inte får använda de här negativt laddade orden i din hemmiljö till exempel, säger Anna Vogel.

Gruppen började arbeta för att förändra detta, något de också lyckades med.

I undersökningen Laddade ord redogör hon för tre processer där beteckningar på människogrupper har ersatts. De ord det handlar om är zigenare och rom, HBTQ samt beteckningen "intellektuell funktionsnedsättning".

 

Zigenare var till en början ett neutralt ord som med tiden fick en negativ laddning.  I fallet zigenare kan denna betraktas som en importprodukt.


– I länderna på Balkanhalvön har de två ord för folkgruppen romer, dels zigenare, dels rom. Ordet zigenare var väldigt laddat med fördomar. När romerna kom till Sverige på 1990-talet blev de helt förskräckta när de förstod att zigenare var det enda ord som fanns för deras grupp, berättar Anna Vogel.


Gruppen började arbeta för att förändra detta, något de också lyckades med. Idag betraktas "zigenare" av många som föråldrat och den som använder det offentligt riskerar att framstå som antingen okunnig eller nedvärderande.

 

Beteckningen HBTQ uppstod efter interna diskussioner och stridigheter inom RFSL. Många homosexuella motsatte sig inkluderandet av trans- och queerpersoner under organisationens paraply, eftersom deras strategi dittills hade varit att trycka på normaliteten, att homosexuella var som alla andra. Med tiden förändrades detta och transpersonerna välkomnades in, vilket också grundade för beteckningen HBTQ.

Gemensamt för dessa båda processer är att önskan om en förändring kommer inifrån gruppen. På liknande sätt gick det till när ordet lapp ersattes av same som officiell beteckning, något samiska grupper krävde.


– Processerna grundar sig i ett missnöje med en obalans mellan vad ordet betyder och vad det egentligen borde betyda, säger Anna Vogel.


I missnöjet tar arbetet avstamp och gruppen börjar jobba för en förändring med de kanaler den har tillgång till. Men för att nå framgång krävs ytterligare en ingrediens.


– Något som är väldigt tydligt i mina studier är att det krävs kontakt med makten. Romerna bjöds in av bland andra Mona Sahlin att sitta i utredningar och grupper. Utan dessa kontakter hade det troligen blivit svårare att genomföra förändringen, säger Anna Vogel.


Beteckningen "intellektuell funktionsnedsättning" har vuxit fram på initiativ av en myndighet, Socialstyrelsen. Till skillnad från rom och same, har den inte alls samma förankring i den betecknade gruppen.


– Gruppen själva använder inte ordet, de säger funktionshindrad. Det tror jag beror på att initiativet inte togs av dem, säger Anna Vogel.

Både romer och samer är nya ord som ersatt äldre, negativt laddade. Just när det gäller beteckningar på människor tror Anna Vogel inte att det är möjligt att ge ett negativt laddat ord en positiv laddning.


– Har de en gång blivit negativt laddade, så behåller de den laddningen, säger hon.

Filosofen Ludwig Wittgenstein sa "don’t look for the meaning of a word, look for its use".

Att hitta ett ord som ersätter industri är en möjlighet – Anna Vogel nämner näringsliv för att sedan direkt konstatera att det är väldigt torrt – men det kan också gå att uppdatera betydelsen.


– Det är väl det lobbyverksamhet handlar om? Det handlar inte bara om att "järnvägar är bra", det finns både en språklig och innehållslig sida. I fallet industri får man fylla det med positiva bilder, säger hon.


Innan arbetet börjar behöver man emellertid skaffa sig en uppfattning om hur ordet faktiskt används.


Det går till exempel att göra med en sökning på Google eller Språkbanken – sök helt enkelt på ordet och titta på de 50 första träffarna. Används ordet i positiva eller negativa sammanhang? Vilka bilder och känslor behängs det med?


– Filosofen Ludwig Wittgenstein sa "don’t look for the meaning of a word, look for its use", säger Anna Vogel.

Medierna är en central aktör i förändringen av ett ords laddning eller för spridningen av ett nytt ord. Det har Anna Vogel tydligt sett i forskningen.


– Efter att gruppen fått tillgång till makten behöver medierna föra ut förändringen, både vad gäller ord och bild. Där har till exempel RFSL en gynnsam position eftersom organisationen ses som politiskt korrekt – gör de någonting fångas det gärna upp av både makt och medier, säger Anna Vogel.


Även webben och internet har stor betydelse för förändringen idag tror hon, även om det inte är något som ingår i hennes undersökningar. Men det är annorlunda än de etablerade medierna.


– På nätet finns olika grupper som inte alltid kommer i kontakt med varandra, de blir som subkulturer, säger hon.


Det kan leda till att samma ord har radikalt olika laddning i olika grupper.


– De stora medierna har en tydlig roll och många läsare, på nätet kan diskussionerna pågå i separata bubblor.

 

Kanske har laddningen för ordet industri redan börjat förändras. Idag talar vi ofta om "musikindustrin" eller "den kreativa industrin" lika gärna som tillverkningsindustrin. Det är sfärer som bara med stora svårigheter kan kopplas samman med smutsig rök och dåliga arbetsvillkor. Och den industritrend som länge varit rådande i inredning handlar förstås inte om att människor inreder sina hem med sotflagor.

Publicerad december 2014

Text

Per Torberger

Illustration

Katy Kimbell