2021 kan bli tufft år för yrkesprogrammen

– Några dagar innan antagningen stängde i februari var det rekordmånga som inte hade valt program. Jag har märkt en attitydförändring under pandemin – bland annat attityden till sina egna studier, men det är inte säkert att det går att härleda uteslutande till pandemin. Många är trötta och en del har tappat hopp och motivation inför vidare studier. Så jag tror vi kommer att få se stora förändringar under omvalet.

Det säger David Spak, studie- och karriärvägledare på Årstaskolan i Stockholm och utsedd till Årets vägledare 2019.

– Pandemin kan ha ställt till det för många yrkesprogram. På gymnasiemässor och liknande är det vanligt att elever kan gå runt och testa på olika praktiska moment. Det kan de inte göra nu. Så det kan bli svårare att välja ett yrkesprogram i år.

Här ska dock nämnas att i brist på fysiska mötesplatser ordnas faktiskt en del digitala arrangemang. Till exempel deltar Teknikföretagen med en virtuell monter på den digitala Omvalsmässan den 15 april för att slå ett slag för Tekn-IQ eller ”teknisk smartness” och lyfta teknikkunniga ungdomars kompetens och informera om det industritekniska programmet.

Yrkesprogram ger också högskolebehörighet

Sedan gymnasiereformen infördes 2011 har andelen förstahandssökande till yrkesprogrammen minskat kraftigt. Inför läsåret 2020/21 hade exempelvis bara 1,4 procent av de sökande industritekniska programmet som förstahandsval. Tanken med reformen var att elever på yrkesprogrammen skulle bli bättre förberedda för yrkeslivet, men samtidigt blev det frivilligt tillval att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier (tidigare ingick dessa kurser i yrkesprogrammens kärnämnen). Detta har lett till att många tror att dörren till vidare studier är stängd om man väljer ett yrkesprogram.

– Jag tror att de flesta unga vet om att det inte stämmer men däremot inte alla vårdnadshavare. Vilket yrkesprogram man än väljer har man alltid rätt att inom ramen för programmets 2 500 poäng läsa de kurser som gör att man får grundläggande behörighet till högskolan. De kurser man behöver läsa är svenska 2 och 3 samt engelska 6. Exakt vilka av de kurserna som redan finns inlagt i programplanen och vilka man själv behöver välja till kan se olika ut på olika program. Med yrkesprogrammen är alltså dörrarna öppna till både jobb och högskola, konstaterar David Spak.

Motivationen är ytterligare en myt

Det finns också en annan myt som skiljer de båda utbildningsformerna åt.

– Många tror att yrkesprogrammen är för de som inte är så studiemotiverade. De som är motiverade till studier går de högskoleförberedande programmen. Det här stämmer inte heller!

– Man pratar om att de högskoleförberedande programmen är breda på så sätt att de öppnar dörren till många högskoleutbildningar. Men eftersom du söker till högskolan med dina betyg kan du, för att kunna söka till den högskoleutbildning du vill, behöva få höga betyg från gymnasiet, annars kan faktiskt dörrarna stängas för dig. Vissa elever har större möjlighet att få höga betyg på yrkesprogrammen, påpekar David Spak.

På flera yrkesprogram finns färdiga paket som innehåller de kurser som behövs för att få grundläggande högskolebehörighet.

– Tanken är att detta ska göra det lättare för eleverna att välja, men det är lite för många steg som de ska ta sig igenom. De ska välja program, sedan inriktning och sedan paket. Som vuxen kanske man kan tycka att det är väl självklart att de ska kunna tänka i flera steg, men många ungdomar är faktiskt inte redo.

I och med gymnasiereformen infördes samlingsnamnet ”högskoleförberedande program” för de utbildningar som inte är yrkesprogram. Att kalla vissa program för högskoleförberedande är missledande, menar David Spak.

– Det är olyckligt. Istället för att höja statusen på yrkesprogrammen tror jag att man sänkte den genom namnbytet på de andra programmen. Jag försöker konsekvent använda beteckningen teoretiska program istället för högskoleförberedande.

Elever väljer inte det de inte känner till

Om branscher som till exempel industrin, vill få fler att söka yrkesprogrammen behöver skolan och företagen hjälpas åt i högre grad än i dag.

– Kom ihåg att eleverna inte väljer det de inte känner till. Vi vägledare tar gärna emot tips på hur vi kan samarbeta, till exempel behöver skolan hjälp med att få till praktikplatser och prao-platser så att eleverna kan upptäcka fler branscher. Det är inte alltid helt lätt att få till.

David Spak påpekar att ganska ofta sätter den riskbedömning som ska göras av arbetsmiljön i till exempel industrin käppar i hjulet för tänkt praktik.

– Såväl företag som skola är rädda att göra fel. Då tar många den enkla vägen och så gör man prao i till exempel butik eller på en förskola. Men alla arbetsplatser skulle kunna funka, det beror ju helt på vad eleven får göra där. Tänk på att arbetsgivaren kan kontakta studievägledaren på skolan för att samtala kring hur riskbedömningen kan fyllas i, det underlättar för båda parter.

Vägledarna tar gärna emot tips på samarbeten med näringslivet

Om branscher som till exempel industrin, vill få fler att söka yrkesprogrammen behöver skolan och företagen hjälpas åt i högre grad än i dag.

– Kom ihåg att eleverna inte väljer det de inte känner till. Vi vägledare tar gärna emot tips på hur vi kan samarbeta, till exempel behöver skolan hjälp med att få till praktikplatser och prao-platser så att eleverna kan upptäcka fler branscher. Det är inte alltid helt lätt att få till.

David Spak påpekar att ganska ofta sätter den riskbedömning som ska göras av arbetsmiljön i till exempel industrin käppar i hjulet för tänkt praktik.

– Såväl företag som skola är rädda att göra fel. Då tar många den enkla vägen och så gör man prao i till exempel butik eller på en förskola. Men alla arbetsplatser skulle kunna funka, det beror ju helt på vad eleven får göra där. Tänk på att arbetsgivaren kan kontakta studievägledaren på skolan för att samtala kring hur riskbedömningen kan fyllas i, det underlättar för båda parter.

Digitaliseringen ger ökade möjligheter att möta elever

Om det senaste året minskat möjligheterna till praktik, har det också öppnat nya möjligheter. Såväl skola som företag har digitaliserats i en rasande takt.

– Det går ju att visa upp sin verksamhet digitalt och låta eleverna ställa frågor om företaget och arbetsplatsen via Zoom, Teams eller andra digitala verktyg. Det är viktigt att de får se hur det kan se ut till exempel i industrin. Som sagt, eleverna väljer inte det de inte känner till.

För att samarbetet mellan skola och arbetsliv ska bli så bra som möjligt, behövs en samsyn kring vilket som är yrkesvägledningens uppdrag.

– Från företag som har svårt att hitta en viss kompetens kan vi ibland få höra att studievägledare ska matcha eleverna mot deras rekryteringsbehov. Men det är viktigt att företagen förstår att en vägledare inte har det uppdraget, utan vi ska vara opartiska i vår vägledning. Vi ska öppna dörren till arbetsmarknaden, visa på möjligheter, men vi kan inte säga välj det eller det programmet.

Elever tar intryck av en mängd faktorer när de ska välja gymnasieprogram, men allra störst inflytande har nog ändå föräldrarna, konstaterar David Spak. Här har det stor betydelse hur man pratar om olika program.

– Mitt tips till vårdnadshavare är att lyssna på och stötta era barn i deras funderingar kring utbildningsval och försök att inte påverka dem för mycket med era egna värderingar kring vad som är bra eller dåligt.