4 min lästid : 23 november 2022

Ämneskunskap i teknik avgörande – men över hälften saknar behörighet

Mer än hälften av tekniklärarna i grundskolan saknar behörighet i ämnet. Samtidigt visar en ny kartläggning att ämneskunskap är helt avgörande för att lärare ska känna sig trygga i undervisningen – och för att elever ska få kvalitet i utbildningen. Fortbildning i teknikämnet föreslås som en viktig lösning.

Cirka 1 400 tekniklärare och 300 rektorer runt om i Sverige har fått svara på en enkät som analysföretaget Demoskop skickade ut på uppdrag av Teknikföretagen och CETIS – nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan.

 

I enkäten har de fått beskriva hur teknikämnet fungerar i skolan i dag samt vilka styrkor och utmaningar som de identifierar. Bland annat lyfte många lärare fram ämneskunskap som en väsentlig faktor för en god undervisning.

 

Samtidigt visar statistik från Skolverket att knappt hälften av de lärare som undervisar i teknik i grundskolan är behöriga i ämnet. Det är det skolämne i Sverige med i snitt lägst andel behöriga lärare. Detta trots att teknikundervisning har varit ett obligatoriskt ämne i grundskolan sedan 1994.

 

– Teknik har varit ett obligatoriskt ämne i nästan 30 år – vi var ett föregångsland och införde detta tidigt som skolämne. Men det finns fortfarande stora utmaningar, säger Li Ljungberg, ansvarig för grundskolefrågor på Teknikföretagen.

 

Hon nämner den stora andelen obehöriga lärare som en av dessa utmaningar och påpekar vikten av att satsa på fortbildning. Redan i dag upplever teknik- och industriföretag svårigheter med att hitta rätt kompetens och behovet beräknas bli ännu större när dagens elever kommer ut i arbetslivet.

 

– STEM-ämnena, det vill säga Science, Technology, Engineering och Mathematics, blir allt viktigare på arbetsmarknaden och eleverna måste ha en stabil grund med sig redan från grundskolan.

 

– Det är också viktigt att undervisningen känns samtida och relevant för att fånga elevernas intresse och inspirera till vidare studier inom teknikområdet.

 

Tar temperaturen på ämnet

 

Claes Klasander är föreståndare på CETIS, på Linköpings universitet, campus Norrköping. Han berättar att enkätundersökningen är en del i en longitudinell studie om hur teknikämnet uppfattas av lärare och rektorer. Meningen är att långsiktigt ”ta temperaturen” på hur skolan hanterar teknikämnet.

 

– Teknikämnet har genomgått olika förändringar de senaste decennierna och det finns förväntningar på ämnet. Om man inte har kunskap om sådant blir det svårt att fatta strategiska beslut. 

 

– I vår undersökning framträder det på många sätt att behörighet är en faktor som positivt korrelerar med hur man som lärare tar sig an ämnet och undervisningen, vilka möjligheter man ser och vilka krav man ställer.

 

Claes Klasander anser att teknikämnet är det skolämne som har det huvudsakliga ansvaret för att ge eleverna kunskaper om ”den konstruerade världen”.

 

– Det betyder att eleverna har rätt att möta ett undervisningsinnehåll som bland annat gör dem tekniskt allmänbildade, ökar deras möjligheter att ta kloka beslut inför sina gymnasieval, hjälper dem inför framtiden och får dem att inse teknikens roll i relation till stora samhällsutmaningar och hållbar utveckling.

 

– Det är också ett skolämne som har goda möjligheter att både ta upp och motverka könsstereotypa föreställningar genom att vara förebildligt i undervisningen.

 

Rekryterar högstadielärare

 

Ida Karlberg Gidlund är medgrundare och vd på Teach for Sweden. Det är en ideell stiftelse som arbetar med att rekrytera akademiker som får läsa in en lärarexamen samtidigt som de jobbar i skolor med stora behov.

 

Hon säger att hon är medveten om bristen på legitimerade tekniklärare på högstadiet, vilket inte blir bättre av att få väljer teknikinriktningarna på lärarutbildningen.

 

– Samtidigt efterfrågar näringslivet kompetens inom specifikt teknik. Vi är mitt uppe i en grön omställning som också ställer krav. Ska vi hantera klimatkriser och energikriser måste vi ha kunskap som främsta verktyg.

 

Teach for Sweden fyller tio år nästa år. Under den här tioårsperioden har stiftelsen försett olika skolor runt om i landet med 400 högstadielärare, varav en majoritet har fått behörighet i teknikämnet.

 

– Just nu är vi mitt uppe i vår rekryteringssäsong för 2023 och rekryterar aktivt akademiker som har teknisk bakgrund, till exempel en civilingenjör eller ingenjör. Vi ser att det finns ett stort intresse i att komma ut och undervisa på högstadiet.

 

– Morgondagens utvecklingschefer går i åttan idag. För dem är det viktigt att de får undervisas av en skicklig lärare som kan visa på hur intressant teknik är och vilka möjligheter det leder till i framtiden.

 

Ida Karlberg Gidlund säger att näringslivet, skolan och offentliga institutioner behöver arbeta tillsammans för att få ut fler akademiker i skolorna och för att se till att de kan läsa in en lärarbehörighet.

 

– Vi behöver också lyfta läraryrket och prata om hur fantastiskt utvecklande det är. Som lärare växer du som ledare och får med dig erfarenheter för livet.

 

Krävs långsiktigt arbete

 

Enligt Claes Klasander är det svårt att hitta snabba lösningar den relativt låga behörighetsgraden bland tekniklärare i grundskolan. Han säger att det är en politisk fråga som kräver insatser från många aktörer och föreslår något som han kallar för ett ”tekniklyft”.

 

I tekniklyftet kan det ingå allt ifrån omfattande kompetensutvecklingssatsningar för befintliga lärare till ökade rekryteringssatsningar till de reguljära lärarprogrammens teknikinriktningar.

 

– Vi ser också att det finns en god attityd till teknikämnet hos skolledare, vilket borde spegla sig i möjligheter till fortbildning, löner och goda undervisningsvillkor, säger han.

 

För att lösa grundskolans behov av mer teknikundervisning med hög kvalitet måste det finnas en långsiktig samverkan, menar Claes Klasander. Ytterligare ett förslag som han nämner för att lyfta teknikämnet är ökade resurser till lärarutbildningarna.

 

– Om fler elever får möta en god, engagerande och intresseväckande teknikundervisning ökar även möjligheterna att de väljer att bli tekniklärare själva.

 

Li Ljungberg pekar även hon på vikten av långsiktighet och påpekar att teknikämnet i grundskolan är ett område som borde få mer uppmärksamhet politiskt.

 

– Politiken och myndigheterna följer tyvärr inte upp hur det går med teknikundervisningen i den svenska skolan. Därför gör vi det i stället, avslutar hon.

Publicerad 23 november 2022

Text:

Ana Cristina Hernández

Foto:

Eva Lindblad