En satsning på framtida ingenjörer

Om tio år kommer behovet av ingenjörer vara betydligt större än tillgången.

Det vill Tekniksprånget råda bot på. Projektet drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, på uppdrag av Skolverket. En fyra månader lång praktik hos företag ska väcka intresse för ingenjörsutbildingar hos ungdomar.

Sarina Emad och Fabian Kalmerström gör sin praktik hos Ericsson. De har framför allt slagits av hur mångsidigt ingenjörsyrket är.

– Det är väldigt brett och varierat. Trots att det är en utbildning går det inte att säga att blir du ingenjör kommer du att arbeta med exakt det här, säger Sarina Emad som praktiserar på Environment Health and Safety Unit, en enhet inriktad på arbetsmiljö och anställdas välmående. 

Samtidigt som det är brett finns det stora möjligheter till fördjupning, märker de.

– På min avdelning är de väldigt nischade. Som ingenjör kan du verkligen fortbilda dig inom ett ämne, bli världsbäst på ett speciellt område. Man kan också byta roll, det är många inom Ericsson som gör det, säger Fabian Kalmerström som praktiserar på Commercial Configuration and Spare parts.

I och med pandemin har större delen av Ericssons arbete blivit digitalt. Få är på plats. Det innebär att även praktiken är digital. Därför sitter de hemma på sina rum och deltar i möten på distans.

– Jag var här och kvitterade ut datorn, resten av tiden har jag jobbat hemifrån. Det är lite tråkigt, för jag hade velat uppleva kontorslivet och ha möten på plats, säger Sarina Emad.

Det är arbetsmöten med avdelningarna varje dag. De har också nätverksmöten med andra deltagare i Tekniksprånget. Men mycket av arbetet sker på egen hand.

– Jag har hjälpt till att skriva om ögonhälsa, som är ett stort problem när många överanstränger ögonen vid skärmen. Nu ska jag vara med och jobba med en katalog över kurser om olika arbetsmiljörisker, berättar Sarina Emad.

Fabian Kalmerström har fått vara med och organisera teammöten, jobbat med ett nyhetsbrev och ska få arbeta med Ericssons online-databas för reservdelar.

– Det är spännande att se både ett miljötänk och ekonomiskt tänk.

Innan han började praktiken trodde han att den skulle leda till att han förstod Ericssons företagsstruktur.

– Nu inser jag hur enormt stort Ericsson är. Men jag har nog förstått min sektions roll i världsalltet. Det är roligt att vara en del av det här stora maskineriet.

Sarina Emad gillar också att få vara en del av Ericsson.

– Det är roligt att prata med alla och lära sig av dem på min avdelning. Det är jättespännande att höra hur de pratar och löser problem. Som ingenjör måste man både kunna samspela och jobba själv.

Att företagsspråket är engelska var lite ovant till att börja med och det är andra begrepp än i skolengelskan. Det kan vara lite knepigt att förstå vad som diskuteras på större sektions- och avdelningsmöten, tycker Fabian Kalmerström.

– Det är mycket förkortningar och tekniska termer man får skriva upp och fråga sin handledare eller chef om sedan. Det är ingen som kräver att man ska förstå allt, men det blir mycket mer intressant om man gör det.

Fabian Kalmerström fick idén att söka till Tekniksprånget genom att sin syster som också deltagit. Sarina Emad hörde talas om det genom en kompis syster. För att kunna söka till Tekniksprånget ska man ha gått ett natur- eller teknikprogram på gymnasiet. Han gick naturprogrammet inriktning natur, hon gick naturprogrammet med inriktning miljö.

Båda var redan före praktiken inriktade på att söka vidare till en teknisk utbildning. Men praktiken har gett en extra skjuts.

– Jag känner mer och mer att jag verkligen kan tänka mig att jobba i en sådan här miljö. Det inspirerar att få vara en del av det här redan innan man gått utbildningen. Jag har blivit mer taggad. Det känns som ett jobb där man kan bidra till samhället, säger Sarina Emad, som har sökt civilingenjör med inriktning molekylär bioteknik.

Fabian Kalmerström, som har sökt industriell ekonomi, håller med.

– Man har fått sina aningar bekräftade. Både arbetsmiljön och det tekniska är spännande. Jag har lärt mig saker om framtida teknik som jag inte visste innan, det har nog också ökat intresset för yrket.

Det finns ett mycket stort behov av ingenjörer, i Sverige och hos Ericsson. 

– Här har vi vår forskning och utveckling med mer än 8500  ingenjörer anställda och vi kommer kontinuerligt anställa fler, säger Anna-Karin Samuelsson, Head of People Sweden & Group Functions.

– Tidigare gick en nyutbildad ingenjör till ett teknikföretag. Nu vill alla ha dem, på grund av den hastiga tekniska utvecklingen. Digitaliseringen driver en förändringstakt som är enormt hög.

Målet är också att få in fler tjejer

Även om personalomsättningen på Ericsson är låg kommer de framöver att behöva civilingenjörer specialiserade inom bland annat, mjuk- och hårdvaruutveckling, med inriktning på kommunikation- och informationsteknologi. Radio, antenn, cloud native, security och artificiell intelligens (AI) är särskilt eftertraktade kompetenser.

 – Vi vill skapa ett intresse för rollen och yrket och förstås visa att Ericsson är ett bolag där de kan ha sin framtida karriär. Målet är också att få in fler tjejer, på vissa linjer har vi fortfarande många fler killar.

Men vinsten för företaget är inte bara möjligheten att säkra framtida kompetensbehov, säger Anna-Karin Samuelsson.

– Det är helt fantastiskt att få in unga vuxna i verksamheten. Vi behöver förstå deras syn på vad som är viktigt på en arbetsplats. Det är härligt och stimulerande att ha dem här. Vi hoppas få välkomna dem tillbaka längre fram och att de till dess ska sprida en positiv bild av yrket och Ericsson.

Vad krävs av ett företag som vill ta emot Tekniksprångets praktikanter?
– Man måste ha chefer som är motiverade och tycker att det är roligt att ta emot praktikanterna. Det måste finnas en planering för hur de ska få ett smakprov på yrket, uppgifter de kan göra.

Hela arbetsgruppen behöver sedan hjälpas åt att göra de fyra månaderna till en givande period för praktikanten. Men det brukar inte vara något problem, säger hon.

– Alla har vi varit i samma situation en gång, unga och nya.

Söktrycket till Tekniksprånget har varit rekordhögt sedan pandemin slog till, berättar Helena Gyrulf, verksamhetschef för Tekniksprånget på IVA.

– Det kan bero på att det inte finns så många andra möjligheter till arbete och resande för ungdomarna, säger Helena Gyrulf.

Samtidigt har pandemin gjort det svårare än vanligt att få fram praktikplatser.

– Företagen har olika lätt att erbjuda praktik på distans och det ska finnas uppdrag som praktikanterna kan utföra. Men det handlar också om att företag som ansökt om permitteringsstöd inte får ta in praktikanter.

Det har dock inte blivit det stora tapp man kunde befara.

– Vi hade 30 procent färre platser 2020 jämfört med året innan, så det är förhållandevis bra med tanke på läget, säger Helena Gyrulf.

Fler intresserade av tekniska studier efter praktiken

Praktikanterna Fabian Kalmerström och Sarina Emad var redan före praktiken rätt säkra på att en ingenjörsutbildning var något för dem. Men så är det inte för alla, säger Helena Gyrulf.

– Nästan 60 procent var tveksamma till högre teknisk utbildning före praktiken och andelen tveksamma var större bland kvinnor.

Efteråt ökade intresset. Ett bevis för det är att inom fyra terminer har 90 procent av de tidigare praktikanterna gått vidare till studier. Av dem gick 76 procent till tekniska studier och 48 procent av dem var kvinnor.

– Många behöver praktiken för att inspireras och förstå vad yrket innebär, säger Helena Gyrulf.