Expert varnar: Längre väntan med arbetsmarknadsprövning

I början av sommaren tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska undersöka hur en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring ska utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2023.

Med en arbetsmarknadsprövning menas att det i samband med en ansökan om tillstånd för arbetskraftsinvandring ska det genomföras en prövning om huruvida personen behövs inom ett visst yrke eller inte. Detta beror i sin tur på om det finns inhemsk arbetskraft som kan förmodas utföra samma jobb.

Ett av flera syften med utredningen är att hitta ett sätt att motverka att arbetskraftsinvandrare utnyttjas av oseriösa aktörer, ofta inom lågkvalificerade yrken. 

Li Ljungberg, ansvarig för talangattraktion på Teknikföretagen, säger att det finns en risk att de alltmer omfattande reglerna kring arbetskraftsinvandring försvårar ansökningsprocessen ytterligare.

– Vi har sett flera åtstramningar på det här området det senaste året. Nyligen höjdes exempelvis försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare som vill ta med sig sina anhöriga till Sverige, säger hon och tillägger: 

– Vi håller med om att det ska vara ordning och reda på arbetsmarknaden, men vi tror inte att en arbetsmarknadsprövning är rätt väg att gå. 

Kan fördröja rekryteringar

Med en arbetsmarknadsprövning är det troligast att det blir myndigheter eller fackföreningar som avgör om det råder brist på inhemsk arbetskraft till ett visst yrke eller inte, förklarar Li Ljungberg. I sådana fall är ett alternativ att man utgår från de bristyrkeslistor som Arbetsförmedlingen tar fram redan i dag. 

– Det vore vanskligt om vi använde oss av dessa listor. Det är företagen som har bäst kompetens om vad som efterfrågas på arbetsmarknaden, inte myndigheter. Bristyrkeslistorna är dessutom trubbiga, tar inte hänsyn till specialistkompetens och många nya yrken finns inte ens med. Till exempel finns inte områden som automation eller batterier med. 

Prövningar av arbetskraftstillstånden riskerar att fördröja viktiga rekryteringar, menar Li Ljungberg.

– Man skulle kunna tro att teknikföretag inte behöver bry sig om en arbetskraftsprövning eftersom de yrken som är eftertraktade av teknikbranschen ofta är bristyrken, men det är fortfarande en ansökningsprocess med prövning som ska göras för att personen ska komma hit. Många företag vittnar om att den processen är ganska komplicerad och bökig redan i dag. 

I dag kan ett handläggningsärende gällande tillstånd för arbetskraftsinvandring hos Migrationsverket ta 10 månader, vilket är lång tid för företag som är i akut behov av specialistkompetens.

Ett medlemsföretag kan göra sin tillståndsansökan via Teknikföretagen, som är en certifierad part hos Migrationsverket. Dessa ansökningar tar mycket kortare tid – i regel blir de godkända efter 10 dagar – men även handläggningstiden för certifierade företag och organisationer har blivit längre den senaste tiden, berättar Li Ljungberg.

Stärka attraktionskraften

Li Ljungberg säger att de åtstramningar som görs gällande arbetskraftsinvandringen måste balanseras genom att underlätta för företagen att locka talanger till Sverige.

– Vi ser att våra grannländer är mycket mer offensiva med att attrahera exempelvis mjukvaruutvecklare, it-specialister och ingenjörer. De lägger strategier och jobbar jättemycket med talangattraktion. Där gör Sverige absolut ingenting, trots att detta har påtalats av många företag.

Tidigare i år genomfördes flera lagändringar, till exempel att ett färdigt anställningskontrakt ska krävas vid tillståndsansökan och att kompetensutvisningar, det vill säga utvisningar på grund av mindre felaktigheter, ska upphöra. Nu i augusti skulle det ha kommit ytterligare förslag på regelförändringar från regeringen, men dessa har i skrivande stund fortfarande inte meddelats.

– Vi från Teknikföretagen har tillsammans med flera företag och organisationer lagt fram en omvärldsspaning kring hur andra länder arbetar och har skarpa förslag på hur vi i Sverige kan bli bättre.

– Vi tror mer på att rikta in sig, särskilt om man har begränsat med resurser, på kontroller av särskilda branscher där man i högre utsträckning har upptäckt fusk med arbetskraftsinvandring, i stället för att skapa system som drabbar alla företag.

Lagt ner utbildningar

Flera politiska partier säger i nuläget att de vill se ett lönekrav för arbetskraftsinvandring, så att det främst är högkvalificerad arbetskraft som kommer till Sverige. Detta tycker Li Ljungberg är ett bättre förslag än en arbetsmarknadsprövning, men ändå inte helt oproblematiskt.

– Vi tycker att det är rimligt att höja nivån, men det är viktigt att den inte hamnar för högt så att vi slår ut möjligheten att kunna rekrytera inom vissa teknik- och it-områden. För det är ju inte bara civilingenjörer och forskare som behövs – på vissa platser är det också mycket stor brist på yrkesarbetare och över lag stor efterfrågan inom it.

– I vissa kommuner i Sverige har man exempelvis lagt ner alla industrirelevanta utbildningar. Detta har resulterat i att företagen ofta måste rekrytera från ett tredjeland. Företagen borde därför inte straffas med ännu mer dyr och tidskrävande administration, avslutar hon.

------------------------------

Fakta om utredningen:

Utredningen, som presenterades den 29 juni 2022, ska göra följande tre övergripande saker:

- undersöka hur ett nytt system för arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring ska utformas,

- undersöka hur systemet med spårbyte, det vill säga möjligheten för personer att beviljas arbetstillstånd efter att de har fått avslag på asylansökan, ska avskaffas,

- undersöka om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas i Sverige ska höjas och differentieras.

Källa: Regeringen

------------------------------

Medlemsföretag kan vända sig till Teknikföretagen för hjälp med arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare. Mer information om det finns här.