Föräldrar är förebilder vid val av utbildning

Det är välkänt att föräldrar och barn ofta arbetar inom samma yrke. Men är det föräldrarnas yrkesval som direkt påverkar vad barnen gör, eller kan sambandet förklaras av att vissa yrken är vanligare i vissa samhällsgrupper?

Enligt den nya IFAU-rapporten finns ett starkt orsakssamband mellan de olika generationernas utbildningsval. Om en förälder väljer en viss inriktning är det ungefär 50 procent mer sannolikt att deras barn gör detsamma, jämfört med andra barn.

Rapporten är skriven av Adam Altmejd vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet. I sin studie har han använt sig av alla ansökningar till svenska universitet och högskolor mellan åren 1977 och 2021.

– Jag har dragit slutsatsen att det handlar om att föräldrarna agerar förebilder. Barnen får nämligen inte högre betyg i relaterade ämnen i grundskolan, eller högre lön av att följa sina föräldrar. Dessutom syns sambandet endast för de föräldrar vars utbildningsval kan väntas leda till en bra lön.

Starkt samband för teknik

Det positiva orsakssambandet mellan föräldrarnas och barnens val syns för de flesta ämnen, men är starkast i teknik, ingenjörsvetenskap, medicin och ekonomi.

Rapporten visar också att söner oftare väljer som sina pappor och döttrar som sina mammor.

– Eftersom föräldrar agerar förebilder skulle man kunna tänka sig att barnen blir mer benägna att följa sina föräldrar som väljer mindre könsstereotypa ämnen, till exempel om mammorna studerar teknik, men jag kan inte se att det är så i den här studien. Samtidigt är det svårt att säkerställa en sådan effekt, eftersom könsbalansen har ändrats generellt inom universitetsvärlden och det är mycket fler kvinnor på nästan alla utbildningar nu jämfört med för 40 år sedan, säger Adam Altmejd.

Klassisk nationalekonomisk teori förklarar att yrken ofta går i arv eftersom det ger barnen fördelar som hjälp med studierna eller praktikplatser. Men Adam Altmejd finner lite stöd för denna teori i sin studie.

– Barn verkar inte ärva ämnesspecifika färdigheter. Om man tittar på barn till föräldrar som har läst matematik eller natur så är barnen inte relativt bättre på de ämnena. Samma sak gäller för humanistiska ämnen och samhällsprogram.

Fler studier på gång

Det är metodologiskt mycket svårt att skilja den direkta effekten av förälderns val från andra faktorer som påverkar utbildningsvalen i båda generationerna. För att skilja ut orsakssambandet har Adam Altmejd använt sig av ett "naturligt experiment" där han har valt ut de ansökningar som betygsmässigt ligger nära antagningsgränsen till högskolan. Urvalet blev ungefär 300 000 sökande föräldrar och barn. 

– I andra randomiserade kontrollstudier, till exempel läkemedelsstudier, skapar man själv sitt experiment och ger kontrollgruppen placebo. Eftersom det här är en empirisk studie, på data som redan existerar, har jag letat efter slumpmässig variation som finns naturligt i data. Antagningsgränserna skapar sådan naturlig variation. Sökande vars betyg är nära antagningsgränsen kan inte på förväg veta om de kommer att komma in, och deras antagning kan därför studeras som i ett experiment. 

I det naturliga experimentet utgör de föräldrar som sökte utbildningen men inte kom in en kontrollgrupp. 

– Genom att skilja ut kontrollgruppen, det vill säga de som inte kom in på utbildningen, kan jag se hur många som väljer sin utbildning enbart för att föräldern valt den. Om man tänker sig att barnen hade valt utbildningen på grund av andra faktorer som intresse, färdigheter eller social klass, hade de ju sökt även om föräldern inte kommit in. 

Eftersom studien är en kvantitativ studie av registerdata är det svårt att i detalj dra några slutsatser om hur föräldern fungerar som förebild, menar Adam Altmejd. Men i annan pågående forskning fortsätter han att undersöka ämnet yrkesförebilder.

– Jag arbetar med en stor studie som handlar om naturvetenskapliga och tekniska program, där vi är ute i gymnasieskolor och låter eleverna träffa personer med yrkeserfarenhet som får berätta om sina jobb.

– Vi mäter uppfattning om natur- och teknikämnen före och efter besöken för att förstå hur stereotypa uppfattningar om dessa ämnen påverkar elevernas benägenhet att avstå från att studera natur- och teknikprogrammen. Projektet heter Bättre Utbildningsval och vi hoppas kunna besöka över 600 skolklasser de närmsta tre åren.