Från förskolan till gymnasiet – så dras barn och unga till teknik

Ulrika Sultan är utbildad lärare och forskar i dagsläget om flickors teknikintresse på Linköpings universitet. Hon har tidigare arbetat inom för- och grundskolan samt fritidshem, och tog 2018 tillsammans med Teknikföretagen fram läroboken ”Teknik – tio lektioner i att förändra världen”.

Ulrika Sultan berättar att det är svårt att svara på vad barn associerar ämnet ”teknik” med. Det beror till stor del på att vi analyserar barnen utifrån vuxnas perspektiv.

– Om barnen använder sig av ett språk som vi vuxna betraktar som ”teknikspråk”, då anser vi att de tänker på teknik på ett visst sätt. Bland förskolebarn kan man märka att pojkar har ett vad vi vuxna anser vara ett mer tekniskt språk, de kan benämna fler saker mer tekniskt än flickor.

– Men flickor kanske pratar om teknik på ett annat sätt, genom att till exempel ta reda på hur ett hårstrå har fastnat i hjulet på en dockbil, och försöka lösa det problemet. Men vi har svårare att uppmärksamma det som teknik.

Ulrika Sultan tror att barn har en ganska bred uppfattning om vad teknik är, tack vare att skolan lär ut att teknik är verktyg som skapas för att underlätta för individen, samhället och miljön. Däremot kanske barnen inte alltid har så bra koll på vilka det är som jobbar med teknik.

– De kanske tänker på en ”it-person” eller någon som kör en maskin, men tänker inte på andra yrken eller att exempelvis en sjuksköterska kan utföra tekniska moment på jobbet.  

Flickor frågar varför

Ulrika Sultan säger att det går att göra mycket för att barn ska intressera sig för teknikämnet, både i skolan och i hemmet. Hon säger att pappor är väldigt bra på att sprida teknikintresset till barnen – kanske för att mamman inte brukar inta rollen som den ”tekniskt kunniga” hemma, tillägger hon.

Däremot fungerar vuxna kvinnor i allmänhet väldigt bra som förebilder, i alla fall för flickor.

– Man kan prata med barnen om teknik, men att vara en vardagsförebild är viktigare än att prata om ämnet. Just flickor tror i högre utsträckning att de inte är tillräckligt bra på matte när de växer upp, eller att sådana kunskaper inte är en del av att ”vara kvinna”, eller att man inte kan gilla både mode och teknik, exempelvis.

– Det är bra då att det finns kvinnor som kan visa att man kan vara uppklädd men också fixa en punkterad cykel, att man kan gilla både mode och teknik.

I sin forskning har Ulrika Sultan upptäckt att flickor och pojkar ofta fungerar olika när det kommer till hur de lär sig om teknik, något som är viktigt att ha i åtanke i skolundervisningen.

Med det menar Ulrika Sultan att flickor har lättare att intressera sig för teknik om man berättar för dem vad tekniken ska användas till, snarare än att de ska ta reda på hur något är uppbyggt.

– Om man tar en hiss som exempel, hur funkar en sådan? För att göra uppgiften intressant för flickor kan man börja ställa frågor som ”Vad skulle man göra om det inte fanns någon hiss? Hur tar en rullstolsburen sig upp till klassrummet på andra våningen?”.

Inte mer teknikkunniga

Dagens barn och ungdomar har vuxit upp omgivna av teknologi, många av dem med mobilen ständigt närvarande. Jämfört med tidigare generationer har de bra koll på hur de kan använda sig av digitala tjänster.

Trots detta säger Ulrika Sultan att hon inte har sett att det skulle leda till att dagens ungdomar har större teknikintresse än deras föräldrar.

– Vi har för höga förhoppningar om att barnen ska bli intresserade av teknik på grund av detta. Det är som att de skulle vilja bli VVS-montörer för att de använder kranen varje dag. 

– Barn och ungdomar använder mobiltelefonerna men vet egentligen inte hur de fungerar. Det är så med oss vuxna också. Vi scrollar på sociala medier men lär oss inte mer om teknik för det.

Detta betyder dock inte att vardagsprylar som datorer och mobiler är oviktiga när det kommer till att väcka ungdomars intresse för teknik.

– Vad barnen tittar på i mobilen, vilka förebilder de följer eller spel de spelar har betydelse för vad de blir intresserade av. Man har hittat ett samband med att barn som gillar matte också lockas mer till teknik. Det betyder att man kanske kan uppmana barnen att spela mattespel på Ipaden, till exempel.

Företag som problemlösare

De äldre barnen och tonåringarna då, hur ska man göra för att de ska vilja satsa på teknikbranschen? Detta är en fråga som inte minst teknikföretag vill ha svar på.

Ulrika Sultan säger att de företag som vill attrahera ungdomar till sin verksamhet, oavsett om det handlar om tillfälliga extrajobb eller för att så småningom anställa dem, gör bäst i att berätta på vilket sätt deras företag försöker lösa problem.

– I stället för att berätta att ”vi tillverkar metallbägare” ska man förklara vad metallbägaren kommer att göra. Vilket problem är det man löser?

Ett annat sätt att attrahera unga till ens verksamhet är att berätta om vilka personer som jobbar där, att visa på mångfalden på arbetsplatsen. Ungdomar dras till platser där de får uttrycka sig personligt, säger Ulrika Sultan.

Något annat som många unga intresseras av är företagens påverkan på världen, om de exempelvis kan jobba med att installera vattenturbiner i Brasilien från ett kontor i Finspång.

– Företag som vill nå ut måste också tänka på att ha en nära kontakt med lärare, och att lärarna också är insatta i vad företaget gör. Företaget kanske ska satsa på en lärare som man kan knyta till sig.

Slutligen berättar Ulrika Sultan att ett sätt att väcka – eller förvalta – barns och ungdomars nyfikenhet kring teknik är att låta dem prova sig fram fritt, utan att de ska behöva känna att de måste ”lyckas” med sin uppgift.

– Det är viktigt att unga kan känna att de inte alltid behöver lyckas, att de kan prova något 25 gånger utan att det går, men att de ändå lär sig något av det. Det är en fin gåva att ge till någon annan – att visa att inte allt måste vara perfekt.

Läs eller ladda gärna ner Ulrika Sultans lärobok ”Teknik – tio lektioner i att förändra världen”. Du som är lärare kan med fördel använda den i teknikundervisningen.