Hundraåringen som blir mer nyskapande med åren

– Tekniska museet har funnits i 99 år och vi har varit ivrigt sysselsatta med framtiden sedan vi grundades. Vårt dna är innovation och entreprenörskap.

Det berättar Peter Skogh, museidirektör på Tekniska museet i Stockholm, när Magasin t: kommer på besök en dag bland höstlediga barnfamiljer. Tekniska museet startade sin verksamhet år 1924 och blev en privat stiftelse år 1948. Stiftarna representeras i dag av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Ingenjörer och Svenskt Näringsliv.

– Sedan mitten av 1960-talet får vi även anslag från staten. Det betyder att vi har en bred representation – arbetsgivare, fack, en vetenskapsakademi, staten samt en ideell organisation i egenskap av Svenska Uppfinnareföreningen.

– Så vi har ”alla vid bordet” och alla vill samma sak – att öka intresset för teknik, naturvetenskap och matte.

Tekniska museet är inte bara ett museum på 12 000 kvadratmeter, utan beskriver sig också som en arena för innovation, vetenskap och entreprenörskap. Verksamheten rymmer allt ifrån samlingar av fotografier och teknikhistoriska föremål, som exempelvis fordon, till mer interaktiva upplevelseaktiviteter.

Förutom barnfamiljer så är även skolor frekventa besökare av museet. Peter Skogh räknar med att museet får besök av cirka 50 000 elever och 7 000 lärare per skolår.

Har två nationella uppdrag

Tekniska museet har två uppdrag som ska bedrivas nationellt. De olika uppdragsbeskrivningarna kommer från stiftelsens egna stadgar och regleringsbrev från Kulturdepartementet. Det ena är att stimulera intresset för teknik, naturvetenskap och matematik. Primärt mot barn men även vuxna. Det andra uppdraget är att prata om teknikens betydelse för samhällsutvecklingen.

– Sedan ett par år tillbaka har vi kvällsöppet och erbjuder samtal, riktade mot vuxna, om olika samtidsfrågor, till exempel AI. Då bjuder vi in experter från akademin och näringslivet men också personer som vill utmana idéer eller diskutera ämnen som exempelvis kärnkraft.

Att samarbeta med näringslivet är en annan viktig del för Tekniska museet. Peter Skogh säger att näringslivet tillsammans med akademin står för framtidens lösningar, vilket han ser ett stort värde i. 

– Vi har också sponsorsamarbeten med företag. Bland annat är Ericsson vår huvudpartner, Nibe vår hållbarhetspartner och Sandvik vår innovationspartner. Stora Enso är samarbetspartner till projektet Wisdome.

– Vinsten för företagen är att associeras med oss och de värden vi står för medan vi drar nytta av att associeras med de här företagen. Det är fint att få jobba med någon annans varumärke.

En 3D-teaterdom av trä

Ett av de senaste pedagogiska tillskotten i museet är det nybyggda ”Wisdome Stockholm”, som bland annat Teknikföretagen har finansierat. Wisdome är en domteater där besökare får uppleva olika interaktiva filmer i 3D.

I tisdags invigdes Wisdome Stockholm officiellt av Kung Carl XVI Gustaf och den 9 december öppnas den för allmänheten. Peter Skogh berättar att det är en del av det nationella Wisdome-samarbetet som startade på Visualiseringscenter C i Norrköping.

– Det hela började med att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse såg att man i Norrköpings Visualiseringscenter C jobbar med och är världsledande på att visualisera stora datamängder. Genom en jubileumsdonation ville då stiftelsen skala upp verksamheten för att nå ut till fler.

Fem platser runtom i landet valdes ut för att möjliggöra det som skulle bli ett nationellt ”Wisdome-projekt". Förutom Tekniska museet i Stockholm och Visualiseringscenter C i Norrköping valdes även Universeum i Göteborg, Malmö museum och Curiosum i Umeå ut till att bli en del av projektet. Varje museum fick 20 miljoner kronor var för att möjliggöra det.

Wisdome-projektet går ut på att nämnda platser har byggt upp varsin teaterdom med en projektionsyta på 360 grader som visar föreställningar som skapas av Visualiseringscenter C. Föreställningarna kan handla om allt ifrån en rymdtur till skapandet av dataspelsvärldar, eller att utforska livets minsta beståndsdelar.

– Det som är annorlunda med detta, jämfört med andra 3D-biografer, är att det här finns möjlighet att vara interaktiv. I till exempel rymdvisningen Open Space kan publiken välja om den vill åka till Mars eller någon annan planet. Det sker genom en dialog med en navigatör som styr åt vilket håll publiken färdas ute i rymden. Det blir en gemensam upplevelse för hela publiken som den kan samtala om efter föreställningen, säger Peter Skogh.

Något annat som också är intressant med just Open Space är att allt det som visas på skärmen är riktiga satellitbilder från rymdorganen NASA och ESA.

– Vi använder oss av samma data som NASA och ESA. Det är faktiskt gänget i Norrköping som har utvecklat tekniken. Tack vare detta kan vi komma riktigt nära de objekt, som exempelvis planeter, som syns på skärmen. Det blir på så sätt lättare att förstå skalor, avstånd och tid.

Peter Skogh berättar att bygget av domteatern på Tekniska museet var ett projekt i sig eftersom domen inte kunde rymmas i befintliga lokaler och det skulle behövas en tillbyggnad. Det bestämdes att domen och tillbyggnaden skulle byggas helt i trä, vilket blev en utmaning, bland annat på grund av den sfäriska formen på domen. 

Beslutet lönade sig. Träkonstruktionen har i dag bidragit till att domen är minst lika imponerande på utsidan som på insidan.

– Sverige är ett träland men trähusbyggandet i publika miljöer är inte speciellt utvecklad så vi ville se vad man kunde göra om man tänjer på materialets gränser. Så vi bjöd in olika arkitektkontor och det var arkitektkontoret Elding Oscarson som fick uppdraget att rita detta, säger Peter Skogh och fortsätter:

– Byggnaden är i dag en av världens mest avancerade i trä. Det är också ett tillskott i stadens arkitekturmiljö.

Arbetar för och med unga

Såväl Wisdome Stockholm som alla andra initiativ på Tekniska museet har som syfte att öka intresset för teknik, naturvetenskap och matematik – vilket förhoppningsvis leder till att unga i framtiden söker en utbildning och karriär inom dessa ämnen. Ofta är det därför skolelever som är i fokus.

– Vi kompletterar skolan eftersom vissa centrala begrepp i skolan kan vara svåra att förstå för en del elever. Vi kan då bidra till att elever kan hitta nya ingångar till de här ämnena, säger Peter Skogh och tillägger att inlärningen ska stämma överens med läroplanerna.

Något som Tekniska museet jobbar mycket aktivt med är att få de grupper av barn som i vanliga fall inte har så mycket intresse för eller samröre med teknikämnet att börja tycka om det. Ett av sätten att göra det på är genom den så kallade mobila verksamheten.

– Tekniska museet är ett av Sveriges stora besöksmål men vi har också en mobil uppsökandeverksamhet som åker till skolor och till olika delar av landet. Bland annat tillåter den att vi kan besöka Storstockholms alla socioekonomiskt utsatta områden.

– Eleverna får också komma hit med buss. Många av de som bor i utsatta områden har aldrig varit i stan och nästan inga har varit på Djurgården där vi befinner oss, så det blir på många sätt en resa för dessa ungdomar.

Ytterligare något som Tekniska museet ägnar sig åt är att hjälpa lärare att bygga upp sin kompetens och att bistå dem med den senaste tekniken i klassrummet.

– Vi har succesivt lagt mer fokus på lärarna. Sedan pandemin lånar vi också ut teknik till skolor. Vi får bra återkoppling från både elever och lärare.

– Förutom detta jobbar det många unga personer, ofta studenter från KTH eller motsvarande, på museet. Så det betyder att unga elever får träffa andra unga personer. Det är en del av museets uppgifter, att bygga förebilder.