Kan cybersoldater lösa kompetensbristen?

Sverige vann nyligen Locked Shields 2021, världens största cyberförsvarsövning som arrangeras av Nato med 22 lag från lika många länder. Det svenska laget var ett samarbete mellan Försvarsmakten, Polisen, SÄPO och Myndigheten för samhällsberedskap, MSB.

Jan Fernquist är cyberanalytiker på Försvarsmakten och projektledde det vinnande laget.

– Vi har placerat oss bra tidigare år, men den här gången toppade vi laget kan man säga. Vi höll en hög nivå och placerade oss över genomsnittet i alla övningens delmoment och kunde sedan vinna hela tävlingen före Finland och Tjeckien. Den här segern visar att samarbete är en framgångsfaktor och att vi tillsammans kan möta IT-attacker i en komplex miljö. Dessutom har Sveriges gemensamma cyberförsvarsförmåga stärkts, säger han.

Sätter sig snabbt in i komplexa frågor

Med på övningen var också den första omgången av värnpliktiga cybersoldater, som under elva månader genomgår dels militär grundutbildning, dels en specifik cyberförsvarsutbildning som tagits fram tillsammans med några privata företag och KTH, motsvarande 25 högskolepoäng.

De bidrog i allra högsta grad till segern säger Jan Fernquist.

– De visade sådant engagemang och var otroligt snabba på att sätta sig in i komplexa frågor och de bidrog helt klart till det lyckade resultatet. Hade vi inte haft de här värnpliktiga cybersoldaterna hade vi så att säga inte haft så många händer på tangentbordet och det behövdes verkligen, det var ett högt tryck under hela tävlingen.

Vad utmärker de här nya cybersoldaterna?

– De har en väldigt hög förmåga att ta till sig ny kunskap och snabbt sätta sig in i komplexa saker. De har ett enormt driv och är också väldigt självgående, samtidigt som de är bra på att samarbete och arbeta i grupp.

Förkunskaperna bland de värnpliktiga varierar - en del har gått IT-gymnasium, andra har jobbat några år.

Till sommaren muckar de värnpliktiga i pilotomgången av cybersoldatutbildningen, som nu ska utvärderas även om det är redan klart att det blir två omgångar till. Jan Fernquist säger att man utbildar fler än vad Försvarsmakten själv har behov av.

– De får en bred utbildning som ger stora möjligheter inte bara i militären. Jag är övertygad om att det kommer finnas en hur lång kö som helst med arbetsgivare i näringslivet och i det offentliga som vill anställa dem.

De blir ett välkommet tillskott till cybersäkerhetsbranschen.

– Det här är bra för svensk cybersäkerhet. Det behövs nytt friskt blod underifrån därför att det är samma 2-300 individer som snurrar runt mellan arbetsgivarna, säger Jan Fernquist.

Han får medhåll av Pernilla Rönn, chef för divisionen Cyber security på Combitech, som är ett fristående bolag inom Saab AB.

– Som det är nu rekryterar vi från våra konkurrenter. Jag tror att alla i cyberbranschen är trötta på att sno kompetens av varandra och vill hitta nya sätt att få in kompetens. Cybersoldatutbildningen är definitivt gångbar hos oss på Combitech, jag tycker att den är ett fantastiskt samarbete mellan Försvarsmakten och KTH där många praktiska inslag varvas med teori. Jag gillar också att de i antagningstesterna till utbildningen värderar en bredd av kvaliteter.

Kompetensen efterfrågas av både näringslivet och offentlig sektor

Pernilla Rönn säger att företaget tidigare lyckats hitta kompetensen trots att de rekryterat i hög takt, men att det nu har blivit betydligt svårare.

– Det är en konkurrens på marknaden eftersom det har blivit ett fokus på cybersäkerhet. Den centrala frågan för verksamheter är hur vi skyddar våra tillgångar och kärnvärden i en digital värld där organisationsgränser suddas ut och en allt högre grad av värde ligger i mjukvara och information. Den kompetensen är efterfrågad av både näringslivet och offentlig sektor.

Efterfrågan exploderar i takt med digitaliseringen

Rekryteringsbehovet är stort inom princip alla företagets verksamhetsområden och särskilt stor brist är det på IT-säkerhetsarkitekter. Men det största bekymret handlar om OT-säkerhet. OT står för operational technology och här handlar det om cybersäkerhet för uppkopplade produktionsmiljöer och kritisk infrastruktur. Det är till exempel produktion och distribution av energi och elektricitet, telekommunikationer, flygplatser, vattenproduktion och olika ledningssystem som behövs för att samhället ska fungera.

– Här är kompetensgapet jättestort idag. Behovet exploderar i takt med digitaliseringen, men kompetensen finns inte, konstaterar Pernilla Rönn.

För att råda bot på kompetensbristen inom cyberområdet samverkar Combitech med flera högskolor och universitet, Yrkeshögskolan och Företagsuniversitetet.

– Vi ser allt mer att allt fler utbildningsanordnare söker samarbete med oss, vilket vi ser som positivt. Kan vi samverka kring utbildningarna så är det win-win för alla parter.

Lyft cybersäkerhet redan i skolan

Pernilla Rönn skulle gärna se att cybersäkerhet lärdes ut redan i grundskolan och på gymnasiet.

– Vi är involverade i samarbetsprojektet ”Är du säker?#2290CyberSecurity” tillsammans med bland andra IBM och Unga forskare. Projektet riktar sig till skolelever från mellanstadiet till gymnasiet och sprider kunskap om ett säkert användande av internet och kopplar digitaliseringens roll till hållbarhetsfrågor och de globala målen. Det är väldigt roligt att träffa dessa ungdomar och många av dem är väldigt duktiga och intresserade av detta och jag tror att det vore bra om man kunde ta tillvara på och utveckla det intresset redan i unga år.

Utveckla hemkunskapen från tvättmaskinlära till smartphonekunskap

Att introducera cybersäkerhet tidigt är också något som Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF lyfter som en av flera åtgärder för att på lång sikt säkra kompetensen inom cybersäkerhet.

– Det krävs en grundläggande cybersäkerhetsmedvetenhet i samhället. Går det att börja utbilda individer redan i grundskolan om cybersäkerhet och dataskydd ökar förhoppningsvis inte bara kunskapen utan även intresset för frågorna. Kanske kan hemkunskapen utvecklas från tvättmaskinlära till smartphonekunskap och samhällskunskapen lyfta en bredare diskussion kring källkritikslära i både traditionella och sociala medier, säger Annika Avén, ansvarig för cyberförsvarsfrågor på SOFF.

Hon pekar också på vikten av samarbete på samhällets alla nivåer.

– Kompetens inom cybersäkerhet behövs i alla sektorer, det är liknande kompetens som efterfrågas oavsett om det gäller cyberförsvaret av Sverige eller banksektorn. Det är tydligt att kompetensbristen inom cybersäkerhet inte är en rent utbildningspolitisk fråga utan ett det krävs krafttag från en stor skara aktörer eftersom den har betydande försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser.