Mångfald ger nya innovationer

– Rent historiskt har tekniska innovationer varit design av män för män. Nya lösningar behöver bli tillgängliga för fler. Då måste branschen ha bättre representation och få in alla möjliga perspektiv, säger Tanya Singh.

Hon studerar systemvetenskap på Göteborgs universitet och brinner för att bredda techbranschen. Om inte fler kvinnor och andra erfarenheter får plats riskerar vi att gå miste om innovationer som är till nytta och nöje för alla.

– Jag läste nyligen en artikel om hur man kan upptäcka bröstcancer i tidigt skede med hjälp av machine learning. Forskningen leddes av en kvinna. Hade man studerat det i samma grad annars? Kanske inte.

Bredden behövs för att nya lösningar ska nå hela samhället

Astrid Linder i Göteborg (forskningschef på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI reds. anm.) har tagit fram en prototyp till en kvinnlig krockdocka. Det är en annan lösning som kanske inte fått se dagens ljus utan kvinnor i branschen.

– Utan bredden kommer nya lösningar inte genomsyra alla delar av samhället. Vi riskerar att se en digitalisering där kvinnor och minoriteter ses som andra klassens medborgare, där deras perspektiv inte räknas. Det är inte demokratiskt hållbart.

Själv har Tanya Singh inte funderat på konkreta lösningar hon skulle vilja ta fram. Först vill hon lära sig mer om alla valmöjligheter.

Det är ingen hemlighet att mångfald på arbetsplatser kan leda till ökad tillväxt. Tanya Singh tror att det beror på att fler perspektiv gör det lättare att nå optimala lösningar.

– Det är nog mitt tips till företagen: ni vinner på mångfald. Kunskapen har funnits länge, men det är nog bra att påminna om att jättemycket forskning visar på sambandet.

Förebilder spelar en stor roll för förändring

Men hur ska läget ändras? Tanya Singh har botaniserat bland andras åsikter och tankar och funnit många olika svar. Ett fastnade: att förebilder spelar stor roll. Någon att se upp till. Som kan dela sitt intresse för teknik, har erfarenheter som inspirerar. Hon tror att det också är viktigt att få se sin egen personlighet speglad i branschen, för att förstå att den kan vara något för en själv.

– Vi vill ju ha folk inom tech som inte riktigt är som majoriteten. Bredden av personligheter och bakgrunder bland kvinnliga förebilder spelar stor roll för att få någon att överväga att välja IT eller tech.

Måste förebilden vara kvinna?
– Det behöver inte vara en kvinna för att man ska se någon som en förebild, men vi behöver fler kvinnliga förebilder för att de flesta i branschen är män just nu.

Hon har många egna förebilder. Elon Musk och Hélène Barnekow, vd på Microsoft Sverige, hör till de mer namnkunniga. En annan är den drivna kompisen Fatima Haioty.

– Jag planerar och organiserar alltid, hon är mer avslappnad och spontan. Det har jag försökt anamma. Så olikhet kan också vara inspirerande.

Förra året utsåg Microsoft Tanya Singh till Årets tech-tjej. Utnämningen är en chans att nå ut till fler. Hon vill påverka inom jämställdhet, men minst lika viktigt är normkritik – att belysa och ifrågasätta synen på vad som är ”normalt”, till exempel utifrån biologiskt kön.

– Vi formas från det att vi föds. Det börjar när man väljer färg till barnkammaren utifrån bebisens kön och blir till en snöbollseffekt som gör det allt svårare att stå emot samhällsstrukturerna. Synen på kön påverkar människor och kan avgöra vilket yrke man väljer.

Ett sätt att locka nya grupper är att avstigmatisera teknik

Årets tech-tjej 2020 gjorde också Tanya Singh till en förebild för unga kvinnor som funderar på att välja teknikrelaterade utbildningar. Hon vill inspirera. Ett sätt att locka nya grupper är att avstigmatisera teknik.

– När jag pratar med yngre tjejer försöker jag sälja in att tech behöver dig, dina perspektiv är unika. Många tror att man behöver vara ett geni för att syssla med tech. Så är det inte alls!

Hon drar en liknelse: man säger ofta att något väldigt avancerat är rocket science. Men raketforskning är en kunskapsresa, en process precis som inom alla andra branscher.

– Ingen föds med kunskapen, alla kan lära sig tech ett steg i taget. Det är viktigt att visa.

Branschen själv försöker upprätthålla en myt anser hon, inte minst genom att använda ett språk som stänger ute mindre erfarna.

– Vill man skrämma bort nybörjare kan man ju slänga sig med förkortningar och prata om fenomen inom tech som om de vore självklara. Annars är det bättre att försöka bryta ner ämnet och få med alla i samtalet.

Varför tror du att vissa vill få teknik att framstå som svårt?
– Det kan finnas behov av att upprätthålla professionens speciella ställning. Man vill ha ensamrätten till att fixa och trixa med tech. Men så är det ju inte i dag. Vi är omringade av teknik med våra datorer och smartphones.

Tanya Singh och hennes kvinnliga vänner på väg ut i branschen är eniga om att många teknik- och IT-företag pratar en hel del om sitt mångfaldsarbete, men att det är ganska lite verkstad.

– Vi vill mer se verklig inkludering. Får alla sin röst hörd? Finns en handlingsplan för mångfald och inkludering om något skulle gå fel? Det är ett krav enligt diskrimineringslagen, som många missar. Sådant kommer jag att ha i åtanke när jag väljer arbetsgivare.

Hon är däremot lite kluven inför nyttan med särskilda arbetsgrupper för mångfald. Risken är att gruppen blir ett gott samvete, inte att tankesättet genomsyrar hela verksamheten. För att lyckas behöver företagen framför allt påminna sig om varför mångfald är ett mål.

– Det kommer att besvara många frågor om hur man ska arbeta: vad händer med inkluderingsarbetet när medarbetarna väl är på företaget? Det är lättare att jobba med mångfald när man förstår vitsen och syftet. Man ska inte göra det bara för sakens skull.

Problemet handlar inte om antalet kvinnor, utan om strukturer

Nyanställning är en punkt som förtjänar lite extra fokus. Rekryteraren behöver syna sig själv och inte plocka fram kandidater med erfarenheter och bakgrund som påminner om de egna, eller befintliga medarbetares. Är målet en breddad arbetsgrupp som tar fram nya typer av lösningar krävs en mix.

Tanya Singh tipsar också företag om att vara medvetna om skillnader mellan arbetssökande män och kvinnor. Hon känner till flera killar som studerat IT och sökt tjänster utan att uppfylla alla krav. På jobbintervjun har det visat sig att alla kriterierna inte var så viktiga.

– Men det vet ju inte jag och mina tjejkompisar som söker jobb inom IT. För att inte förlora potentiella kandidater bör de fundera en vända extra, vad är krav och vad är meriter. Det är ännu ett led i att företag säger sig jobba med mångfaldsfrågor, men hur gör man det?

Tanya Singh tror att det går att få IT- och teknikbranschen jämlik, men det räcker inte att bara få in fler kvinnor i tekniska utbildningar. Hon jämför med juristbranschen. Majoriteten av studenterna är kvinnor, ändå är de sällsynta i företagens ledningsgrupper.

– Det visar att det fortfarande finns ett glastak och att problemet inte handlar om antalet kvinnor, utan om strukturer.

Skolan är på god väg

Skolan spelar stor roll i förändringsarbetet. Tanya Singh själv fick upp ögonen för teknik på högstadiet, tack vare sin engagerade NO-lärare Anna Lysmark.

– Vår klass fick bland annat chansen att programmera legorobotar. Jag tyckte att det var roligt! Den erfarenheten gjorde det sedan lite lättare att välja att studera systemvetenskapliga programmet, så hon lyckades ju påverka några av oss.

När hon jämför med sin egen grundskoletid i stort finns anledning att känna optimism.

– I läroplanen finns numera mer teknik och programmering. Skolan är på god väg, men det går inte att se effekterna förrän om kanske 5 eller 10 år.

I juni tar Tanya Singh examen från Göteborgs universitet. Men ämnet systemvetenskap var långt ifrån en självklarhet. Inte teknikbranschen heller. Planen var att bli jurist. Hon studerade på masterprogrammet i två år men bytte sedan spår – till omgivningens protester.

– De flesta ifrågasatte valet och undrade om jag ens tycker om programmering och teknik. Även efter bytet har många sagt att jag borde läsa klart juristutbildningen. Jag förstår att det är i välmening, men det är ändå jobbigt när de inte tror på mitt intresse.

Hon funderar på att arbeta med projektledning eller cloud engineering (molntjänster). Området är ännu inte hugget i sten. Det råder däremot inga oklarheter om vilket slags företag Tanya Singh är intresserad av: ett med schyssta värderingar och som jobbar aktivt med jämställdhets- och inkluderingsfrågor.

– Jag är väldigt kräsen när det gäller arbetsplatsen. Jag vill veta om företaget är öppet för att jag jobbar med mina hjärtefrågor på fritiden. Kanske vill arbetsgivaren vara med och stötta på något vis. Oavsett var jag hamnar vill jag verka normkritiskt på något sätt.

På längre sikt ser hon sig i en ledarroll, kanske för ett team som utvecklar nya produkter.

– Då kan jag sprida inkluderingsarbete samtidigt som jag inte tappar tech-delen. Som produktägare ska man ha insyn i alla delar av livscykeln. Det gillar jag. Att kunna lite om allt och leda arbetet framåt, säger Tanya Singh.