Snart nya försörjningskrav för arbetskraftsinvandring

I slutet av september beslöt regeringen att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare från 13 000 kronor i månaden till 80 procent av medianlönen i Sverige. För i år innebär det en lön på 27 360 kronor i månaden, oavsett om personen är heltid- eller deltidsanställd. Beslutet ska gälla från och med den 1 november 2023.

– I juni varje år publicerar SCB medianlönen i Sverige. Det är snittet för alla heltidsarbetare i alla yrken, förklarar Björn Widlert, chef på Teknikföretagens medlemsenhet.

– Medianlönen just nu, som baseras på lönerna för 2022, ligger på 34 200 kronor. Det innebär att med kravet på 80 procent så måste arbetskraftsinvandrare ha en lön på minst 27 360 kronor per månad. Det måste man ha oavsett om man arbetar heltid eller deltid.

Syftet med höjningen av försörjningskravet är enligt regeringen att minska den lågkvalificerade invandringen och bekämpa fusk och missbruk som kan kopplas till arbetskraftsinvandringen.

Björn Widlert säger att det inte kommer att finnas någon övergångsperiod, utan det nya kravet på 80 procent av medianlönen ska gälla för alla ärenden där det tas ett beslut från och med den 1 november och framåt, oaktat när arbetsansökan lämnades in.

Finns några undantag

Bakgrunden till höjningen är en proposition som lades fram av den förra regeringen, om att ändra i utlänningslagen så att det ska krävas en ”god försörjning” för ett beviljat arbetstillstånd. Propositionen bifölls av riksdagen i november 2022.

Regeringen är den som genom förordningar beslutar vad som ska räknas som en god försörjning och den nuvarande regeringen har landat i 80 procent av medianlönen.

– De personer som har ett gällande arbetstillstånd påverkas inte av ändringen direkt, däremot när det blir dags för förlängning. Alla ny- och förlängningsansökningar, där beslut tas den 1 november och framåt, påverkas, säger Björn Widlert.

– Då är det också den medianlön som gäller vid tidpunkten för ansökan som ska tillämpas. Så om en arbetsansökan görs 2024, efter att SCB har publicerat nästa medianlön, kan den gällande lönenivån vara en annan. Samma sak om ansökan gjordes tidigt i år, före uppdateringen av den nya medianlönen. Då gäller 80 procent av medianlönen vid det ansökningstillfället.

Björn Widlert berättar att försörjningskravet inte berör arbetskraftsinvandrarens medföljande anhöriga. Dessa får fortsatt arbeta med färre begränsningar gällande exempelvis lön och försäkringar, så som det ser ut i dag. 

– Det nya kravet påverkar inte heller andra arbetstillstånd som säsongsarbetare, EU-blåkort – som följer gemensamma EU-regler – eller ICT-tillstånd. ICT står för Intra-Corporate Transfer och handlar om de personer som under en period stationeras i Sverige för att jobba inom samma koncern som i hemlandet.

– Studenter på universitet och högskola påverkas inte heller, utan de får fortsätta att arbeta vid sidan av studierna. De påverkas först när de har slutat studera, om de vill stanna kvar och jobba i Sverige. Det är samma sak med doktorander som har särskilda tillstånd.

Påverkar mest deltidsarbetare

Kravet på 80 procent av medianlönen påverkar inte teknikbranschen lika mycket som andra branscher, berättar Björn Widlert. De flesta av arbetskraftsinvandrarna inom teknikindustrin har en god lön.

– Även om det såklart kan finnas individer som påverkas – särskilt unga som precis har börjat jobba – är det inte många heltidsanställda inom teknikindustrin som i praktiken kommer att beröras av de nya reglerna. Däremot kan det påverka de personer som jobbar deltid.

– Det viktigaste nu för arbetsgivarna är att kolla den exakta gränsen så att man inte skickar in en ansökan som ligger någon hundralapp lägre än 80 procent av medianlönen. För då blir ansökan inte beviljad.

En statlig utredning

Utöver den senaste höjningen på 80 procent av medianlönen pågår det i dagsläget en statlig utredning som ska lägga fram förslag på ännu högre försörjningskrav för olika typer av arbets- och uppehållstillstånd, berättar Björn Widlert.

– I Tidöavtalet har partierna kommit överens om att tillsätta en utredning som ska lägga fram förslag på ytterligare höjda försörjningskrav. Den utredningen arbetar nu och ska komma med förslag sista januari. 

– Utredningsdirektiven säger att utredaren ska utgå från hundra procent av medianlönen när den lägger fram förslag. Utredaren ska också lägga förslag på vilka yrkesgrupper som ska undantas från kravet på medianlön. Men från den utredningen har vi inte sett några skarpa förslag ännu.

Björn Widlert säger att Teknikföretagen bevakar den pågående utredningen intensivt.

– Vi bedömer att den höjning av försörjningskravet som regeringen nu beslutat om räcker för att uppnå regeringens mål. Teknikföretagens uppfattning är därför att den pågående utredningen borde pausas i de här frågorna så att effekterna kan utvärderas och följas upp innan reglerna ändras igen. Ett för högt ställt försörjningskrav kommer försvåra kompetensförsörjningen ytterligare och riskerar att försämra svensk konkurrenskraft.

Det är också viktigt att det blir förutsebarhet i arbetstillståndsärenden och att det inte blir tidspress för företagen, menar Björn Widlert.

– Kompetensbristen inom tekniksektorn är omfattande. Många åtgärder inom utbildningssystemet är långsiktiga medan internationell rekrytering kan hjälpa här och nu. Här krävs högre ambitioner från vår regering. Den bör sikta på att Sverige ska bli världens mest attraktiva karriärdestination, ha de kortaste handläggningstiderna för arbetstillstånd bland jämförbara konkurrentländer och inte minst det bästa mottagandet av de som kommer hit, avslutar Björn Widlert.

------------

Mer information om försörjningskravet finns i Arbetsgivarguiden.