”Det behövs ett kompetenslyft för ledare”

Det pågår en global kapplöpning om vilket land som ska bli världsledande inom artificiell intelligens. Än så länge leder USA stort men Asien är på stark frammarsch medan Europa, med några få undantag, knappt kommit ur startblocken. Ska Europa, och Sverige, ha en chans att komma ikapp krävs en kompetenshöjning av stora mått.

2016 stod USA för närmare 66 procent av världens alla investeringar i artificiell intelligens. Det är också USA som ansvarar för närmare hälften av alla patentansökningar på området och det är här majoriteten av världens AI-bolag finns.

 

– De stora amerikanska företagen Apple, Microsoft, Google, Amazon och Facebook gör inte bara mycket stora investeringar i forskning utan rullar också ut nya tillämpningar kontinuerligt, säger Göran Lindsjö, rådgivare inom strategiska AI-frågor inom USA och Europa på Governo AB och baserad i Washington D.C.  

 

Dessutom investerar banker, försäkringsbolag, försvarsindustrin, fordonsindustrin och de flesta större företag mycket i AI. Lägg därtill att den amerikanska startup-scenen inom artificiell intelligens fortsätter att växa snabbt och att universiteteten är världsledande inom AI-forskning. Det inkluderar även tillämpningsnära forskning liksom konsekvenser för företagsekonomi och makroekonomi.

 

– Många amerikanska företagsledare är, även om de knappt kommit igång med sina egna satsningar, ändå väldigt medvetna om hur snabbt omställningen nu sker. De ser dagligen hur AI-satsande företag som exempelvis Uber, Airbnb, Amazon, Apple och Google förändrar förutsättningarna i bransch efter bransch. Denna utveckling är inte alls lika tydlig i vardagen i Europa och följaktligen har inte heller europeiska företagsledare den ”sense of urgency” som finns i USA, säger Göran Lindsjö.

 

Däremot saknar den nuvarande amerikanska administrationen en tydlig AI-linje.

 

– Det blir väldigt tydligt om man jämför med Kanada, som har en strategi med fokus på att göra några få universitet världsledande, förenkla etablering för världsledande företag, bra entreprenörsmiljö och mycket enkelt för kompetenser att flytta till Kanada.

I Finland satsar man på flera sätt och det gäller både företag och samhället i stort.

Om det är näringslivet som driver utvecklingen av artificiell intelligens i USA så är det staten som gör det i Kina, som nu knappar in på USA:s försprång. Genom stora investeringar och en statlig ”masterplan” ska Kina år 2030 vara världens ledande innovationshub inom artificiell intelligens.

 

Även Japan satsar stort genom en kombination av de kinesiska och amerikanska förhållningssätten. Där leder premiärminister leder en stor satsning mot ett supersmart samhälle, Japan 5.0, med investeringar motsvarande cirka 26 miljarder kronor i forskning och utveckling inom automation.  

 

Även om EU-kommissionen i våras aviserade en 70 procentig höjning av AI-investeringarna i det pågående forskningsprogrammet Horizon 2020 ligger Europa långt efter, menar Göran Lindsjö. Det finns dock undantag som Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Men också Finland sticker ut.

Vårt grannland satsar sedan 2017 på att bli ett av världens främsta länder inom tillämpad artificiell intelligens. Detta därför att man har insett att en bred och lyckad användning av AI skapar möjlighet till stark ekonomisk tillväxt. Och man har räknat på det. Med en strategisk satsning på AI förutspås BNP öka med 3 procent per person och år och sysselsättningen med 5 procent fram till år 2030. Utan en sådan satsning växer BNP enbart med 0,8 procent per person och år och sysselsättningen minskar med 5 procent.

 

– I Finland satsar man på flera sätt och det gäller både företag och samhället i stort. Att försöka förstå de makroekonomiska konsekvenserna gör att mer relevanta politiska beslut kan tas när det gäller exempelvis arbetsmarknad, utbildning och sjukvård, säger Göran Lindsjö.

 

Visionen är att om fem år ska AI vara en aktiv del av varje finländares liv och framsynt användas i alla delar av samhället – från sjukvården till tillverkningsindustrin. Finland ska vara ett bra land både att leva i och för företag att utvecklas och växa i. Vidare ska Finland vara ett säkert och demokratiskt samhälle som tillhandahåller världens bästa service i den artificiella intelligensens tidevarv.

"Vi finländare bör tillsammans försöka förstå och söka lösningar för AI-revolutionen. Den kommer nämligen att ha effekter i samma storleksklass som när elektriciteten kom och förändrade världen under 1900-talet.”

AI kommer att omdana både arbetslivet och samhället då den möjliggör en snabbare ökning av produktiviteten och därmed en förbättrad levnadsstandard. För att uppnå fördelarna med artificiell intelligens är den finska inställningen att samhället bör investera i att uppdatera arbetskraftens kompetens, att underlätta arbetskraftens rörlighet samt att få fram innovationer som kompletterar det mänskliga arbetet. Runt en miljon människor i arbetsför ålder bedöms behöva utveckla sin kompetens till följd av AI, något som den finska näringsministern Mika Lintilä (c) kommenterade så här i ett pressmeddelande hösten 2017:

 

”Det är mycket viktigt att individen och samhället hänger med i den snabba utvecklingen. Vi finländare bör tillsammans försöka förstå och söka lösningar för AI-revolutionen. Den kommer nämligen att ha effekter i samma storleksklass som när elektriciteten kom och förändrade världen under 1900-talet.”

 

Och förutsättningarna för Finland att lyckas bör vara goda med bland annat en högutbildad och teknikvänligt sinnad befolkning, en industri som är högt digitaliserad, ett snabbväxande ekosystem av start-ups och bra testbäddsmöjligheter. En studie från Accenture and Frontier Economics rankade 2017 också Finland som nummer två efter USA när det gäller ekonomisk tillväxtpotential genom artificiell intelligens

Liksom Finland har Sverige alla förutsättningar för att ligga långt framme i AI-kapprustningen: vi har en digitalt mogen befolkning, vi har många bra initiativ i näringslivet (exempelvis Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP), vi är inte rädda för omställning och vi har en stark entreprenörsanda. Trots detta ligger vi långt efter tätklungan, hävdar Göran Lindsjö.

 

– Stora svenska företag satsar sedan en tid på AI. Det sker även vissa, om än betydligt blygsammare satsningar inom offentlig sektor. Gemensamt är ofta att man har låga krav på effekthemtagning och framförallt att ledningarna sällan följer upp satsningarna nära för att snabbt skala upp lyckade tillämpningar. Ett bakomliggande problem är den oftast dåliga kunskapen om AI och dess konsekvenser inom ledningsgrupper. Man ser AI som en digitaliserings- eller IT-fråga som delegeras snarare än en central affärsfråga.

 

Göran Lindsjö lyfter fram Kanada, ett land som Sverige ofta jämförs med.

 

– Sverige saknar politik för i stort sett alla de områden man i Kanada sett som viktiga för att bli en aktör på området. Sverige har stora ord som att bli världsledande, men tyvärr har det inte följts upp av aktiv politik. 

Göran Lindsjö
Göran Lindsjö Foto: Privat

Vilka är då lösningarna för att komma ikapp?

 

– Man ska nog inte ta lätt på problemen att komma ifatt. Just nu ökar avståndet till många andra länder snarare än minskar, säger Göran Lindsjö.

 

För att komma ifatt måste politiker, företagsledare och andra beslutsfattare snaras utbildas i konsekvenserna av AI för företag, individer och samhälle. Det behövs ett kompetenslyft för ledare.

 

– När till exempel hela företagsledningen förstår de affärsmässiga möjligheterna för egen del och de nya hot som finns från aktörer som tidigare inte varit konkurrenter, har det ändå visat sig gå ganska snabbt att komma upp på banan.

 

Detta kan illustreras med Nokias styrelseordförande Risto Siilasmaa som härom året, när han insåg att inte förstod allt som AI-experterna pratade om, helt sonika satte sig i skolbänken igen för att lära sig allt han kunde om artificiell intelligens. I en artikel i Harvard Business Review nyligen betonar han vikten av att alla i företaget har en grundläggande förståelse av AI. Därför har han skapat ett femstegsprogram som alla medarbetare på Nokia ska ta del av oavsett vad de jobbar med. Han konstaterar vidare att det faktum att ordföranden i ett globalt företag gick tillbaka till skolan och lärde sig en kritisk del av teknologin var tillräckligt för att få medarbetarnas uppmärksamhet och uppmuntra dem att agera på egen hand.

 

Framöver pekar det mesta på att Kina kommer att ha ett mycket stort inflytande inom artificiell intelligens.

 

– Kina gör massiva satsningar jämfört med exempel Europa. Både regimen och väldigt många företag investerar stort och har konkreta planer. Parallellt med det ser de nordamerikanska företagen och universiteten ut att behålla en stark ställning. Prognoserna ser betydligt mörkare ut för Europa med undantag möjligen för Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Finland. Men även där är investeringarna och effekthemtagningen begränsad jämfört med i Asien och Nordamerika, säger Göran Lindsjö.

Publicerad december 2018

Text

Karin Fjell Hager

Illustration

Katy Kimbell