Digitala produktpass – detta är på gång

I dag finns det ett ekodesigndirektiv med krav för att förbättra produkters miljöprestanda under hela livscykeln för energirelaterade produkter, till exempel vitvaror, hem- och hushållsprodukter, belysning och enklare maskiner.

Nu förhandlas en ny EU-förordning om hållbara produkter (ESPR, Ecodesign for Sustainable Products) som kommer att omfatta en stor del av alla fysiska produkter på marknaden. Med en förordning menas att bestämmelserna blir bindande och enhetliga i alla medlemsländer.

Den nya förordningen kommer att innebära ökade krav vad gäller miljömässig hållbarhet och cirkularitet i hela värdekedjan, berättar Teknikföretagens Stina Andersson, näringspolitisk expert inom miljö- och kemikalieområdet, och Fredrik Hirn, näringspolitisk expert på produklagstiftning.

– Man föreslår också att det ska tas fram specifika krav för utpekade produktgrupper för vilka det också blir obligatoriskt med digitala produktpass, säger Stina Andersson.

– Innehållet i passen kommer att variera beroende på vilken produktgrupp det rör sig om. Det kommer eventuellt att finnas några gemensamma regler för alla produktgrupper, men många kommer att vara specifika, tillägger Fredrik Hirn.

Förslaget till förordningen lades fram i mars 2022 av EU-kommissionen och den övergripande lagstiftningen beräknas vara på plats 2024. Men det är inte förrän åren 2026–2027 som de första produktpassen i praktiken kan vara på plats.

– Arbetet kommer att ta tid, gissningsvis kommer EU-kommissionen att jobba igenom några produktgrupper eller sektorer per år, säger Fredrik Hirn.

Vilka produktkategorier som kommer att omfattas till en början diskuteras nu. Textilier, möbler, byggmaterial och kemikalier är sådant som föreslås.

Från gruvan till återvinning

Syftet med den nya förordningen är att förbättra produkternas miljömässiga hållbarhet, öka cirkulariteten och förlänga materialens livscykler. Detta ska åstadkommas genom att informationen i produktpassen ska vara användbar såväl för slutkonsumenter som för exempelvis reparatörer och återvinnare samt för myndigheter.

– Tanken med förordningen är att produkterna ska vara miljömässigt hållbara från ”gruvan till återvinning”, säger Stina Andersson.

Informationen i de digitala produktpassen kan beröra allt ifrån hur produkten är tillverkad, vilka material den innehåller, hur den ska återvinnas till vad den har för hållbarhetsprestanda.

– Syftet är att förstå vad produkten innehåller men också exempelvis hur man kan plocka isär den och vilka delar som kan bytas ut, så att livslängden kan förlängas eller så att den kan få ett annat användningsområde, säger Fredrik Hirn.

– När en reparatör har produkten ska den kunna hitta all nödvändig information för att göra en så bra reparation som möjligt. När produkten kommer till en återvinningsstation ska man lätt kunna se vad som kan återvinnas. Alla inblandade ska i alla steg kunna göra så bra val som möjligt, tillägger Stina Andersson.

Information ökar med värdekedjan

Fredrik Hirn berättar att produktpasset fungerar som formen på ett träd eftersom ju fler komponenter en vara innehåller, desto mer information innehåller produktpasset.

– Längs förädlingskedjan blir passet mer och mer omfattande. I den enkla råvaran rapporteras bara en liten mängd data. När produkten sedan växer fram adderas nya komponenter. För slutprodukten är produktpasset stort med mycket data.

Stina Andersson poängterar att informationen som efterfrågas i produktpassen bör begränsas till enbart nödvändig information, för att inte bli för omfattande.

Hur produktpassen ska utformas är fortfarande något som diskuteras, även om en del prototyper redan har tagits fram. Meningen är att passen ska vara digitala – troligtvis med en skanningsbar QR-kod – och att data ska vara transparent för olika aktörer.

– Teknikföretagen förespråkar att märkningen ska vara så digital som möjligt, men det kommer troligtvis att bli någon typ av fysisk märkning också, för att man som konsument direkt ska kunna se det som är relevant, säger Stina Andersson.

Som mycket annan dokumentation på EU-nivå så kommer det att med största sannolikhet krävas information på alla 24 officiella språk från EU:s 27 medlemsländer i produktpassen.

Ökad regelbörda och dokumentation

Många företag jobbar redan i dag med cirkulära flöden och affärsmodeller. Fördelarna med det är många, bättre och hållbarare produkter och större möjligheter att reparera och återvinna, samt mindre klimatavtryck, påpekar Stina Andersson.

Nackdelen med EU-förordningen kan vara att det blir mer regelbörda och ökad dokumentation och administration för företagen.

– Det gäller därför att lagstiftningen blir så konkret som möjligt och inte för detaljerad och komplex. Dessutom är det av yttersta vikt att inga företagshemligheter riskeras i datalagringen. Information får inte gå ut till dem som inte ska ha den. Det blir viktigt med datasäkerhet, fortsätter hon.

Fredrik Hirn säger att många företag betraktar hållbarhet som en konkurrensfördel om man gör det rätt. Däremot pekar han också på företagens – och framför allt de mindre företagens – ökade regelbörda som en följd av förordningen.

– Företagen kommer att behöva lägga mer arbete på datalagring och informationshantering. Både stora och små företag finns med i olika leverantörskedjor, därför måste reglerna anpassas till de mindre företagen, annars kommer det inte att fungera hela vägen.

Både Fredrik Hirn och Stina Andersson poängterar vikten av att det görs regelbundna marknadskontroller, så att de företag som gör rätt för sig gynnas. Det är en rättvise- och förtroendefråga för hela lagstiftningen, säger de.

– Marknadskontrollen av produkter har tyvärr för liten omfattning i dag, avslutar Fredrik Hirn.

--------

Mer information relaterad till de digitala produktpassen går bland annat att hitta hos EU-kommissionen och EU-projektet CIRPASS.