Ekonomer: Så minskar du risken för sårbara värdekedjor

Ända sedan finanskrisen 2008 har trenden i många västländer varit att industrin kortat ned sina globala värdekedjor av insatsvaror. Detta är något som bland annat Teknikföretagens rapport ”Sveriges exportsektor växer”, från 2019, visar.

Det finns flera anledningar till att de så kallade värdekedjorna – de olika delmomenten i skapandet av en vara eller tjänst – har kortats ner och blivit mindre globala det senaste decenniet, säger Teknikföretagens nationalekonomer Lena Hagman och Mats Kinnwall.

– En anledning är att företagen har effektiviserat sin produktion, till exempel genom automatisering eller ny teknik. Det har blivit mer kostnadseffektivt att producera vissa insatsvaror hemma i Sverige, berättar Lena Hagman.

Det är framför allt inom teknikindustrin, och särskilt maskin- och fordonsindustrin, där man har märkt av trenden med kortare värdekedjor. Däremot syns inte denna trend inom basindustrin som har större delen av sina underleverantörer i Sverige och därmed är mindre beroende av globala värdekedjor.

En annan anledning till de kortare värdekedjorna är att det förr i tiden var billigare att importera insatsvaror från länder med lägre arbetskraftskostnader. Men samtidigt som svenska företag har effektiviserat sin produktion här hemma har arbetskraftskostnaderna i dessa länder ökat successivt.

– Arbetskraftskostnaderna är generellt lägre utomlands men produktiviteten är högre i Sverige. Det betyder att man bara flyttar ut om den billigare arbetskraften överväger förlusten av produktiviteten. I takt med att arbetskraften blir dyrare utomlands slår kalkylen om, säger Mats Kinnwall.

Ytterligare skeenden som förklarar varför produktionen har blivit alltmer inhemsk, och även regional, är fler handelshinder i form av tullar och kvalitetskrav, dyrare transportkostnader, mindre efterfrågan på bulkproduktion – och mer på specialdesignade produkter – samt att fler konsumenter önskar sig mer lokal och klimatvänlig produktion med snabbare leveranser.

Inom tjänstesektorn, som inte är lika beroende transportpriser och tullar, är internationaliseringen av värdekedjorna dock fortfarande en trend.

– Värdekedjorna av tjänster, som exempelvis utvecklingen av programvara, fortsätter att expandera, säger Lena Hagman.

Skillnad mot tidigare

Mats Kinnwall säger att det efter coronapandemin och Ukrainakriget går att skönja en viss skillnad i hur företagen agerar jämfört med tidigare år. Medan företagen fram till nyligen främst – men inte bara – flyttade hem produktionen av effektivitetsskäl är det nu vanligare att företagen gör det som en konsekvens av politiska beslut.

– Under pandemin stängdes gränsen mellan EU-länderna, trots att EU:s inre marknad ska vara en öppen marknad. Man stängde underleverantörsfabriker i andra länder vilket gjorde att fordonsindustrin i Sverige inte kunde producera, säger han och fortsätter:

– Det var av politiska skäl som EU:s inre marknad inte fungerade när det var kris. Litar man då inte som företagare på att den fungerar flyttar man produktionen närmare kroppen. Det blev som en ”försäkring” att flytta hem. Rent ekonomiskt är det kanske bättre att vara utlokaliserad, men man är inte beredd att ta den risken.

Coronapandemin och kriget i Ukraina har visat sårbarheten med långa leveranskedjor. Men Lena Hagman säger att lösningen inte är subventioner till inhemsk produktion.

– Om politiker bestämmer sig för att subventionera produktion för att exempelvis bygga egna halvledarfabriker kan det leda till högre kostnader och högre priser. Det är ineffektiv produktion. Vi är inte bättre på att producera halvledare än länder som Taiwan eller USA. Sedan är det klart att det är sårbart att man är beroende av ett fåtal halvledarproducenter i världen. Men det tar lång tid att bygga upp ny effektiv produktion.

Mats Kinnwall tillägger att företagen själva, utan politisk inblandning, redan utifrån kommersiella grunder ser över sina leveranskedjor.

– Intel och TSMC, som tillsammans producerar hälften av alla halvledare, säger att de själva kommer att etablera fabriker i Europa av kommersiella skäl. Men det är en annan sak mot att exempelvis EU ska subventionera europeiska producenter som inte har visat sig kunna producera. Att politiker och byråkrater pekar ut framtida branscher har aldrig varit en särskilt framgångsrik strategi.

Nya marknader

Lena Hagman och Mats Kinnwall poängterar att företagen framöver måste skydda sig mer för att inte vara beroende av ett fåtal aktörer på världsmarknaden när det kommer till nödvändiga insatsvaror. Detta har blivit särskilt tydligt med Ukrainakriget, som har visat hur industrier i flera europeiska länder är beroende av bland annat rysk naturgas.

Ryssland stod fram tills nyligen för över 40 procent av Europas naturgasimport. Landet är också en viktig exportör av metallen palladium som bland annat används för katalysatorer i bilar.

Det är särskilt viktigt att inte bli beroende av det som Mats Kinnwall kallar för ”skurkstater”, det vill säga autoritära stater vars syfte är världsdominans snarare än internationell handel. Ryssland är ett exempel på det.

Både Mats Kinnwall och Lena Hagman rekommenderar företagen att se över sina värdekedjor.

– Det är bra att försöka hitta alternativa leverantörer i stater som inte är skurkstater. Likaså ska man fortsätta med att utveckla och effektivisera sin egen produktionsapparat med hjälp av ny teknik, säger Lena Hagman.

Mats Kinnwall förutspår att sökandet efter alternativa och mer stabila lösningar kommer att leda till dels fler teknologiska förbättringar, dels större efterfrågan på att utforska nya och stabilare marknader såväl lokalt som internationellt.

– Sverige har många fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller som vi har valt att inte bryta. I en värld där man inser att man vill ha industriproduktion utan att vara beroende av skurkstater kan jag tänka mig att den politiska avvägningen mellan naturvårdsintressen och ekonomiska intressen viktas om. Jag skulle inte bli förvånad om det blev mer utvinning av mineraler i Sverige. Men det ställer krav på förändringar av tillståndsprocesser.

– En annan möjlig effekt av den senaste tidens händelser är att världshandeln med länder som inte betraktas som skurkstater kommer att blomstra, avslutar han.