EU-expert inför valet: Dessa tre trender måste vända

Den 6–9 juni i år väljer den röstberättigade befolkningen i EU:s 27 medlemsländer ledamöter till Europaparlamentet. Vilken riktning den politiska utvecklingen på EU-nivå tar framöver är ytterst viktig, inte minst för näringslivet.

– EU har kanske aldrig varit så viktig som nu för Sverige. De största utmaningarna vi står inför kräver en enad europeisk röst. Samtidigt är vi en handelsberoende ekonomi där exporten motsvarar närmare hälften av vår BNP. Av exporten går omkring 70 procent till EU:s inre marknad och 80 procent av importen kommer därifrån. Genom EU tar vi också del av världens största nätverk av frihandelsavtal, förklarar Joel Jonsson, ansvarig internationell handel på Teknikföretagen.

Han beskriver årets EU-val som ett ”ödesval för att skapa goda förutsättningar för industrin”. De kommande åren kommer att kräva en expansion av tekniska lösningar för att klara utmaningar som klimatomställningen och totalförsvarsförmågan samt för att förbättra den ekonomiska utvecklingen.

För att lyckas med det måste EU stärka förutsättningarna för en innovativ och långsiktigt konkurrenskraftig industri i Europa, menar Joel Jonsson. I dag går politiken i många fall åt motsatt riktning.

– 2008 var EU:s ekonomi lika stor som den amerikanska, men i fjol var den amerikanska ekonomin 25 procent större än EU:s och Storbritanniens ekonomier tillsammans. Redan i år kommer 85 procent av världens tillväxt att ske utanför Europa.

Tre trender åt fel håll

Enligt Joel Jonsson finns det framför allt tre övergripande trender på EU-nivå som riskerar att begränsa den europeiska industrins innovationsförmåga och konkurrenskraft på sikt.

– Vi upplever just nu en ökad statlig styrning av den europeiska ekonomin med subventioner till politiskt utvalda teknologier, mer detaljreglering och en politisk vilja att kontrollera industrins leverantörskedjor.

Statliga interventioner riskerar att sneddriva konkurrensen på den inre marknaden, vilket särskilt missgynnar innovativa företag och företag från länder som inte har samma vilja eller förutsättningar att ge stöd till den inhemska industrin. Risken är också att politiken satsar på ”fel” teknologier.

Vad gäller ökad detaljreglering handlar det om att kraven i många fall har blivit alltmer komplexa och onödigt detaljerade. Det riskerar att begränsa företagens innovationsförmåga, menar Joel Jonsson.

– Det skapar en kraftigt ökad regelbörda inom EU i jämförelse med andra marknader. Just nu är regelbördan en av de största konkurrensnackdelarna för europeiska företag globalt, säger han.

Den tredje trenden, om att kontrollera industrins leverantörskedjor, har resulterat i ökade dokumentationskrav för europeiska företag samt ökade kostnader för produktion.

– Flera aktuella lagstiftningar eller förslag på EU-nivå innebär ökade dokumentationskrav för företagen vad gäller deras leverantörskedjor. Utöver administrativa kostnader kan det även göra det svårare att byta leverantörer vid störningar i världshandeln. Det riskerar att skapa inlåsningseffekter som hämmar motståndskraften, säger Joel Jonsson.

Krävs andra satsningar

Att EU-politiken har blivit mindre frimarknadsinriktad har bland annat att göra med Storbritanniens utträde. Storbritannien var en stark röst för marknadsliberala värderingar och utan dem har det uppstått en ny maktbalans inom EU där Tyskland och Frankrike alltmer formar utvecklingen – som på senare år har inneburit en ökad statlig inblandning i ekonomin.

En annan anledning är EU:s respons på omvärldsutvecklingen, där flera inom unionen har velat göra sig mer oberoende av länder som Kina samt möta USA:s ökade protektionism.

– Ambitionen om att stå mer på egna ben är legitim. Problemet handlar om hur man går till väga. Vi anser att en politik som går ut på att minska ensidiga beroenden av otillförlitliga aktörer bör fokusera på att möjliggöra för företagen att sprida risk genom att öppna nya marknader och diversifiera handeln – i stället för att flytta hem produktionen genom statliga stöd, säger Joel Jonsson.

För honom är det tydligt att det finns mycket annat som EU kan göra för att värna industrins långsiktiga konkurrenskraft. Tillsammans med övriga industriorganisationer inom Svenskt Näringsliv har Teknikföretagen tagit fram industrins prioriterade frågor inför EU-valet.

– Vi tror inte på att tävla med statsstöd utan med kunskap. Därför ser vi hellre att EU satsar på forskning och utveckling, för att bygga vidare på våra styrkor och utveckla kompetens för att ta teknologiskt ledarskap även på nya områden.

– Vi vill också röja upp i regeldjungeln, både genom att riva hinder på den inre marknaden och i handeln med tredjeland.

Sverige gynnas av öppenhet

EU har under den här mandatperioden behövt hantera flera allvarliga kriser, som pandemin och kriget i Ukraina. Det har påverkat vilka frågor som ligger på bordet, säger Joel Jonsson. Till exempel frågan om Ukrainas och andra länders potentiella medlemskap i EU. Men också hur EU-budgeten kan behöva förändras för att anpassas till en växande union.

– Budgeten blir en intressant politisk fråga framgent. Om flera länder med jämförelsevis låg ekonomisk utveckling blir medlemmar kommer sannolikt stora delar av regionalfonderna enligt nuvarande upplägg att gå till de nya länderna. Likaså vad gäller jordbruksstödet.

– Jag upplever samtidigt att det finns en insikt att EU måste prioritera konkurrenskraftsagendan högre. Det kan innebära en möjlighet för svenska beslutsfattare att säkra ett fokus på industrirelevant forskning och utveckling framför andra stödåtgärder i nästa budget.

Joel Jonsson ser med förhoppning på EU-valet och på svenska europaparlamentariker som han anser vara hörsamma för industrins behov.

– Det finns generellt sett en samsyn bland svenska politiker om att Sverige gynnas av konkurrens och öppen handel. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd förra året drev Sverige förtjänstfullt frågan om ett förnyat fokus för stärkt konkurrenskraft. Det måste vi nu bygga vidare på tillsammans med våra nya EU-parlamentariker. Jag ser även den ökade regelbördan som något EU kommer att bli tvunget att hantera under nästa mandatperiod.

– Mitt medskick till svenska beslutsfattare inom EU är att vi måste bli bättre på att driva svenska intressen gemensamt inom alla EU:s institutioner. EU är avgörande för en konkurrenskraftig industri i Sverige. Att utvecklingen går emot oss på flera områden ställer krav på att vi vidtar åtgärder för att stärka Sveriges genomslagskraft i EU-politiken framgent.