Företagen vill bidra till totalförsvaret – men vägledning saknas

Varje år sedan 2017 leder Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en så kallad ”beredskapsvecka”, där kommuner, myndigheter och länsstyrelser samt det privata näringslivet och frivilligorganisationer samarbetar för att sprida kunskap om beredskap. Beredskapsveckan inträffar alltid vecka 39 och i år är temat ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”.

Att få med företag som viktiga aktörer i Sveriges totalförsvar är helt avgörande för landets säkerhet. Detta är något som bland annat Combitech har insett.

Combitech är ett tech- och konsultföretag som är särskilt starkt inom segmenten försvar, telekom och gruva, med kunder både inom den offentliga sektorn och det privata näringslivet. Sedan 2023 publicerar de en årlig rapport om näringslivets syn på totalförsvar och beredskap, som baserar sig på enkäter med företagare inom olika branscher.

– Vi är ett bolag på drygt 2 600 anställda som vill skapa ett hållbart och motståndskraftigt samhälle. Många av våra kunder har höga säkerhetskrav, berättar Jessica Öberg, vd på Combitech.

– Eftersom vi jobbar med både vår egen och våra kunders beredskap möter vi ofta frågor om detta. Vi insåg att det behövde göras mer inom det svenska beredskapsarbetet men vi saknade fakta att basera vår analys på, så vi bad analysföretaget Demoskop att ta reda på det. På så sätt kunde vi få fakta på bordet om hur beredskapsmedvetenheten är i de svenska privatägda bolagen.

Sagt och gjort publicerade Combitech en första Totalförsvarsrapport år 2023. Nu när den publiceras för tredje året i rad går det att börja skönja en del trender.

– 74 procent av företagsledarna säger att beredskap är ett område de vill lära sig mer om, vilket är glädjande. Däremot visar vår rapport att bara elva procent säger sig ha beredskapsplaner. Det är ingen stor ökning från 2023 då det låg på nio procent. Det går för långsamt, säger Jessica Öberg.

Fokus på cybersäkerhet

Jessica Öberg påpekar att det också finns skillnader mellan små och stora bolag. I rapporten står det att bara fyra procent av de mindre företagen (1–49 anställda) har en plan för att hantera påfrestningar.

– De större företagen har mer resurser att lägga på frågan jämfört med de mindre. De små bolagen är dock också viktiga för beredskapen.

Förutom att det finns skillnader mellan stora och små företag finns det också skillnader mellan branscher. Företag inom lager, logistik och transporter uppger sig vara mer förberedda på eventuella kriser än andra.

En positiv – och väldigt tydlig – trend är att andelen företagare som är tveksamma till om företaget har gjort ett beredskapsarbete har minskat med nio procentenheter, från 37 procent till 28, mellan 2023 och 2025.

– Det är roligt eftersom det visar ett större intresse för frågan och att det pratas mer om det.

– Något annat som vi kan läsa från rapporten är att företagen fokuserar mycket på cybersäkerhet i sitt beredskapsarbete. 68 procent av beslutsfattarna säger att det är ett område som de förbereder sig på.

Lite information i norr

En anledning till att det kan vara svårt för företagen att initiera eller utveckla sitt beredskapsarbete är för att det inte är enkelt att veta vad det är som krävs av dem. I Combitechs totalförsvarsrapport står det att många företag väntar på konkreta lagkrav och direktiv från myndigheter. Vissa företag påpekar att de skulle vilja se en förbättrad samverkan och informationsdelning mellan företag, myndigheter och kommuner.

Något som sticker ut som en positiv trend är att 34 procent av beslutsfattarna inom företagen säger sig ha fått ta del av kunskapsinhämtning från MSB, vilket är en ökning med 13 procentenheter sedan 2024.

– Det är glädjande att kunskapsinhämtningen från MSB har ökat, med hela 13 procentenheter från föregående år. Myndigheten jobbar mycket med kommunikation kring den här frågan. Men vi ska inte glömma bort att 41 procent av företagen fortfarande uppger att de inte tagit del av någon information, så det behövs mer, säger Jessica Öberg och fortsätter:

– Vi ser också en skillnad mellan företag i norra Sverige och resten av landet där 58 procent av bolagen i norra Sverige säger att de inte har fått ta del av någon information, jämfört med rikssnittet på 41 procent. Om vi inte når ut till alla företag kan det bli en sårbarhet i samhället.

Öva inför kriser

Enligt Combitechs rapport efterfrågar företagen konkreta övningar för att testa och utveckla verksamhetens beredskap. Jessica Öberg påpekar att det är nyttigt för företagen att träna på olika tänkbara krisscenarier.

– Mitt tips är att öva, öva och öva. Våga prata, involvera och engagera medarbetare så att de förstår sin roll och arbeta fram beredskapsplaner. Man får tänka på det som en affärsrisk som man ska kunna hantera – att kunna ha en fungerade verksamhet även när det inte är normalläge, som vid kris, störning eller ytterst ett krig. Man aldrig riktigt klar med beredskapsarbetet, men det viktiga är att börja.  

– Utifrån vår erfarenhet insåg vi på Combitech att ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Därför tog vi fram ett fysiskt brädspel som kan användas av arbetsgrupper, styrelsen eller ledningsgruppen för att identifiera de sårbarheter företaget har. Spelet har vi även skalat upp för regioner, kommuner och även nationellt. Om något exempelvis skulle hända i Göteborgs hamn, hur skulle det påverka förnödenheter, mat, läkemedel och annat?

Ett annat tips som Jessica Öberg ger till företagen är att bilda lokala nätverk på sin ort eller med sin bransch, så att man kan dela med sig av erfarenheter.

Samtidigt behöver företagen vägledning när det kommer till beredskapsarbetet. Där måste politiker och myndigheter arbeta mer proaktivt.  

– Man måste vara tydlig i vad som förväntas av företagen samt fundera på hur beredskapsutbyggnaden ska finansieras. Hur ska vi bygga upp totalförsvaret?

– Det är bra att det privata näringslivet inkluderas i samtalen om beredskapsfrågor och att det dessutom inte bara stannar hos de stora bolagen. Både varor och tjänster som behövs i samhället genereras i det privata näringslivet. Företagen spelar en avgörande roll i totalförsvaret, avslutar Jessica Öberg.

Underlätta med avtal

Pia Sandvik, vd på Teknikföretagen, känner igen många av de funderingar som företagen har i rapporten från Combitech.

– Företag är mer än villiga att ställa om i samband med kriser, vilket visade sig under pandemin. Problemet i dag är att de inte vet vad som förväntas av dem, berättar hon.

Pia Sandvik säger att staten kan, genom konkreta avtal, tydliggöra vad som behövs av företagen. Det handlar då om avtal där staten är beställare av varor och tjänster, som skulle bli gällande vid kriser eller krig och som måste förberedas i fredstid.

– I dag planerar företagen sin produktion och formar sina leverantörskedjor utifrån den kommersiella förmågan och normal efterfrågan. Men vad bör de leverera vid en kris? Hur säkerställer de produktionen? Hur ska de tänka kring eventuella krigsplaceringar? Med tydliga regler och avtal kan de få svar på dessa frågor. Företagen är dock vana att hantera förändringar och har förmågan att snabbt kunna ställa om. 

Något annat som Pia Sandvik pekar ut som viktigt, för att öka företagens förmåga att bidra till totalförsvaret, är att använda sig av deras innovationskraft, genom etablerade samarbeten.

– Många företag jobbar i dag med spetsforskning och med att utveckla så kallad dual use-teknik, som kan användas både civilt och militärt. Därför behövs plattformar där företagen och försvaret kan mötas och samordna.

– Företagen står för en stor del av totalförsvarsförmågan i vårt samhälle. Vi har helt enkelt inte råd att låta de själva försöka reda ut hur de ska gå till väga i en beredskapssituation, avslutar hon.