Han ska ge Sverige mer energi
Carl Berglöf ska som ny kärnkraftssamordnare leda arbetet mot nya kärnkraftsreaktorer. För Magasin t: berättar han om sin roll, kärnkraftens nyttor samt vilka som är möjligheterna och utmaningarna för en utbyggnad.
När regeringen presenterade sina planer för ny kärnkraft i november förra året var målet att redan 2035 ha en effekt om 2 500 megawatt på plats, vilket motsvarar två storskaliga reaktorer. Tio år senare, 2045, vill regeringen att kapaciteten ska ha ökat till en effekt motsvarande tio stora reaktorer.
Det kräver stora förberedelser och sedan den nuvarande regeringen kom till makten har den föreslagit en rad åtgärder för att skynda på utvecklingen, som att ny kärnkraft ska kunna lokaliseras på andra ställen utöver de tre platser där dagens kärnkraft är lokaliserad.
I en ny utredning som tillsattes i höstas ser man också över tillståndsprocesserna, ansökningsavgifter, kärnavfall och beredskaps- och planeringszonerna. Det sistnämnda är områden där det finns skyddsåtgärder förberedda för allmänheten om en olycka skulle inträffa.
I början av januari tillsattes även en kärnkraftssamordnare som ska koordinera och leda arbetet mot nya reaktorer. Han heter Carl Berglöf och arbetar idag som kärnkraftsexpert på branschorganisationen Energiföretagen. Det ska han göra fram till den 1 februari då han ansluter till klimat- och näringsdepartementet.
Magasin t: fick en chans att ställa ett antal frågor till den nya kärnkraftsgeneralen.
Ditt arbete sker inom ramen för en SOU vilket betyder att du formellt är en egen myndighet. Hur känns det?
– Mycket bra och spännande. Jag har getts rätt fria tyglar och ser min roll lite som en blåslampa som kan bistå departementen med att föreslå olika åtgärder som kan få igång en utbyggnad. Jag ska även vara en kontaktpunkt för olika aktörer som kan tänkas bli involverade i en kärnkraftsutbyggnad. Det kan vara leverantörer, kommuner, näringsliv, länsstyrelser och så vidare som är viktiga när ny kärnkraft ska komma på plats.
Har kärnkraften några särskilda förmågor som är viktiga för elsystemet?
– Kärnkraften är inte bara en kraftkälla, utan också en del av överföringssystemet, och om vi kan bygga ny planerbar kärnkraft i södra Sverige förbättras samtidigt överföringskapaciteten i systemet eftersom den extra effekt som kärnkraften bidrar med gör att vi transporterar mer el från norra till södra Sverige. Det är lite tekniskt, men det beror på att kärnkraften bidrar med systemstärkande förmågor vilket möjliggör en större kapacitetsöverföring. Det ger i sin tur en stor vinst på systemnivå och jämnar ut elpriset mellan de olika elområdena.
– Kärnkraften har också andra tekniska förmågor som till exempel att bidra med svängmassa (som kommer av de stora roterande turbinerna i kärnkraftverken reds. anm.) som hjälper till att balansera frekvensen i elsystemet. Den ger ett lugnare, tryggare och inte så ryckigt elsystem och minskar risken för stora störningar.
Statliga Vattenfall vill bygga ny kärnkraft men verkar ha siktet inställt på de mindre så kallade SMR-reaktorerna. Samtidigt har regeringen flera gånger lyft fram de stora traditionella reaktorerna. Kommer du att behöva medla här?
– Det är inte min uppgift att bestämma tekniken utan det lämnar jag till aktören som ska bygga, men regeringen har satt ett ambitiöst mål för 2035, och det kan påverka teknikvalet. Om en aktör väljer att satsa på de mindre SMR-reaktorerna så måste det byggas flera reaktorer och då krävs flera parallella projekt eftersom ett SMR-projekt inte kan trappas upp tillräckligt snabbt för att nå regeringens mål. Men om det byggs traditionell kärnkraft så räcker det med två reaktorer.
Den planerbara kärnkraften sägs vara en förutsättning för att kunna bygga ut den förnybara energin eftersom den bidrar med en stabilitet som elsystemet behöver. Är det så?
– Ja, absolut. De senaste åren har driftsäkerheten och elsystemets leveransförmåga försämrats när mycket väderberoende kraft har tillförts systemet samtidigt som kärnkraft har lagts ned. Det har bland annat resulterat i att överföringsförmågan i elsystemet som vi talat om har försämrats. Ska vi bygga ut den icke-planerbara förnybara energin så kommer vi också att behöva mer planerbar kärnkraft. Det är i alla fall min övertygelse vilket jag också hör från Svenska kraftnät.
De långa tillståndsprocesserna kan vara ett problem när nya industrietableringar av olika slag ska komma på plats. Kritiker lyfter ofta fram miljöbalken som orsak. Tror du att den kan bli ett problem när ny kärnkraft ska byggas?
– Kärnkraften har prövats mot miljöbalken i olika anläggningsändringar och när kärnkraftverken ansökt om att få göra effekthöjningar i sin produktion. Nu har regeringen tillsatt utredningen ” Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” som särskilt ska titta på hur tillståndsprocesserna för ny kärnkraft kan effektiviseras. Här ska man till exempel specifikt titta på hur processerna med avseende på miljöbalken och kärntekniklagen kan göras effektivare. Vi vet från arbetet med slutförvaret att miljöbalksprocessen kan förenklas.
Hur kan industrin bidra till det samordningsuppdrag som du har fått för att skynda på och förenkla arbetet?
– Det viktigaste är att industrin, som är den stora el-användaren, är tydlig med vilka behov den har och att man är med på att kärnkraften är en väg framåt. Nyligen var ju till exempel ett antal tunga industriföreträdare ute i debatten (DN-debatt reds. anm.) och utryckte klart och tydligt att de vill se ny kärnkraft och att man är redo att hjälpa till att finansiera den. Just det tycker jag förändrar spelplanen då det är en faktor som drar ned risken.
Regeringen har tillsatt en utredning där man ska titta på hur staten kan vara med och dela på risken vid en kärnkraftsutbyggnad. Varför är det viktigt att staten gör det?
– Det beror på de stora risker som är förknippade med att bygga ny kärnkraft. Det är stora investeringar och den aktör som ger sig in i ett projekt riskerar hela sin balansräkning och företagets existens om det vill sig illa. Att staten är med och delar på risken betyder till exempel att finansieringskostnaderna kan sänkas avsevärt.
När är det realistiskt att ny kärnkraft kan komma på plats?
– Om vi utgår från 2035-målet och byggnationen av en storskalig reaktor så bör den komma i gång runt 2027 för att man ska hinna till 2035. Det är såklart en utmaning och sätter press på Strålsäkerhetsmyndigheten, den aktuella Mark- och miljödomstolen och övriga myndigheter. Samtidigt väntas EU-kommissionen under våren fastställa att tekniker som bidrar till netto-nollmålet ska ges tillstånd inom 18 månader. Det är en faktor som talar för att det kan gå.
Vilken energimix är optimal anser du?
– Forskning visar att det mest kostnadsoptimala och stabila elsystemet innehåller en tredjedel planerbar elproduktion som kärnkraft och kraftvärme, en tredjedel flexibla resurser till exempel produktion som vattenkraft och förbrukning som kan flyttas i tid och den sista tredjedelen med billig icke-planerbar produktion som vind- och solkraft.
Kan ny kärnkraft leda till högre elpriser eftersom kostanden för att bygga ny kärnkraft är så hög?
– Nej, tvärtom. Får vi den här mixen av baskraft med kärnkraft och vattenkraft i kombination med förnybar billig el som jag har talat om så trycker vi ner elpriserna. Man ska inte heller glömma att det är den totala systemkostnaden, och inte produktionskostnaden för de enskilda kraftslagen, som hamnar på elräkningen.
Slutförvaret för kärnbränsle i Forsmark är ett samarbete mellan dagens aktörer och är dimensionerat efter den befintliga kärnkraften och dess livslängd. Hur ser det ut för ny kärnkraft och finns det några frågetecken att räta ut i den här frågan?
– Det är en fråga som också behandlas inom ramen för den nya utredningen. Det slutförvarssystem som snart ska börja byggas är tillståndsgivet och utformat för den kärnkraft som redan finns. Hur slutförvarsfrågan ska lösas för ny tillkommande kärnkraft återstår att se, men så länge det handlar om konventionellt kärnbränsle behöver man åtminstone inte genomföra fyra decennier av grundforskning igen. Det är mest en juridisk fråga som jag känner mig trygg att den kan lösas.
– Sen finns det beslut på att det faktiska slutförvaret ska hamna i Östhammars kommun, men det baserar sig på det befintliga kärnkraftsprogrammet. Det är det som kommunen har sagt ja till. Kommer det in flera reaktorer och mer avfall in i bilden är det en ny fråga som givetvis måste hanteras vilket jag förutsätter kommer att ske.
Miljöpartiets nya språkrör Daniel Helldén har sagt att kärnkraft inte är aktuell om han får bestämma. Hur ser du på den politiska risken med att börja bygga ny kärnkraft?
– Det är viktigt att komma ihåg att den politiska risken kan staten hantera och är svår att påverka för en enskild aktör. I Storbritannien löses det genom att man bygger in ett civilrättsligt kontrakt i den finansiella uppgörelsen som är mycket svårt att bryta. Det kan vara en väg att gå, men givetvis vore det bra med en bred samsyn. I grunden tycker jag att vi har det när 88 procent av riksdagens mandat representerar partier som vill se ny kärnkraft i olika omfattning.
Hur ser det ut med den svenska kompetensen för att klara av en kärnkraftsutbyggnad?
– Idag har vi inte kompetens och kapacitet för att börja bygga ny kärnkraft och ta det i hamn på ett effektivt sätt. Men jag vet att vi har väldigt bra förutsättningar. Vi är redan idag ett stort kärnkraftsland och har leverantörskedjor som försörjer den verksamheten. Men, det krävs mer, och jag tror att om ett skarpt projekt startas så är det en tydlig signal till företag i leverantörskedjan och till studenter att här finns det en framtid och långsiktighet. Man ska komma ihåg att vi klarade en liknande utbyggnad för femtio år sedan med sämre förutsättningar.
Text:
Martin BergFoto:
Mattias Jönsson/Energiföretagen