Här är regeringens planer för svensk halvledarindustri

”Sverige halkar efter på halvledarområdet”, varnar experter som Mikael Östling, professor i fasta tillståndets elektronik vid KTH. Där tidigare kluster byggdes upp och avancerad forskning bedrevs runt mikroelektronik i Sverige saknas nu ofta konkreta satsningar.

Kanske håller dock situationen på att sakta vända. EU:s omtalade halvledarförordning, ”European Chips Act”, förhandlades faktiskt fram under Sveriges senaste ordförandeskap för EU:s ministerråd. En förordning som i korthet syftar till att stärka Europas halvledarindustri för att minska beroendet av utländska kretsar och säkerställa teknisk suveränitet.

”En av regeringens prioriteringar för det svenska ordförandeskapet var konkurrenskraft”, kommenterar Sara Modig, statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till Magasin t: via mejl. Bland övriga prioriteringar nämner hon även ”grön omställning och energiomställning”.

Klimat- och näringslivsdepartementet ansvarade för förhandlingarna av den europeiska halvledarakten, och ska nu även stå för det nationella genomförandet av den i Sverige.

Vinnova och Tillväxtverket har utsetts till det som i förordningen kallas nationella behöriga myndigheter, där innovationsmyndigheten Vinnova ansvarar för forsknings- och innovationsdelen medan Tillväxtverket står för tillverknings-, övervaknings- och krishanteringsdelen.

En nyckelåtgärd framöver är inrättandet av ett EU-kompetenscentrum för halvledare i Sverige, som Vinnova står värd för och som ingår som en del i det större programmet Chips Joint Undertaking (Chips JU; se faktaruta).

– Vi har en större budget för hela programmet som på årsbasis ligger på runt 50 miljoner kronor, berättar Lars Gustafsson, handläggare för programmet på Vinnova. Sedan kommer EU-kommissionen att lägga 50 miljoner ytterligare, så det blir bra hävstång.

Större delen av budgeten riktas till samverkansprojekt där svensk industri, små och medelstora företag, nischade forskningsbolag och akademin kan samarbeta med andra deltagare från runtom Europa.

Sverige med i pilotlina

Som exempel på fokusområden nämner Lars Gustafsson avancerade tillämpningar inom AI och så kallade ”digitala tvillingar”, det vill säga virtuell modellering av fysiska enheter, system eller processer. Dessa kräver betydande investeringar och datorkraft, och fortsatt utveckling och produktion av avancerade halvledare krävs därför.

Sverige har också bjudits in på EU-nivå att vara med vid etableringen av en så kallad ”pilotlina”, en sorts testverksamhet som specifikt skulle fokusera på forskning och utveckling av mikrochips inom energisektorn.

Aktiviteterna runt satsningen kommer att distribueras jämnt inom ett konsortium, där svenska universitet bland annat ska tillhandahålla komponenter baserade på kiselkarbid, högspänningstransistorer och annat.

Ett flertal svenska universitet har medverkat i ansökan för att sätta upp pilotlinan, och föreslagit aktiviteter för en budget om cirka 150 miljoner kronor över fem år. För detta krävdes svensk medfinansiering om 150 miljoner kronor, varav Vinnova har gått in med 10 miljoner. Övriga medel ansågs täckas genom deltagande svenska universitets reguljära stödmedel.

Mikael Östling på KTH berättar vidare:

– Universitetens reguljära stöd till renrumsverksamheten täcker resten, 140 miljoner. Det gör att vi kan delta i utlysningen, vilket är bra. Men vi hade haft möjlighet att söka ytterligare 150 miljoner kronor från EU om staten gått in med mer medfinansiering.

Mikael Östling menar att exempelvis Finland, Polen, Tyskland, Frankrike och Italien har tydligare strategier och beslut om medfinansiering på betydligt större belopp inom halvledarområdet.

– Än är det inte försent att Sverige sätter en ambitiös strategi för de kommande utlysningarna inom Chips Joint Undertaking, lägger Mikael Östling till.

Stärka Europas konkurrenskraft

Vid ett onlineseminarium i mars gav Vinnova ytterligare information om kommande EU-utlysningar på halvledarområdet. Något som inkluderar såväl stora globala utlysningar som riktade initiativ mot exempelvis fordonsindustrin, hållbar och grön tillverkning samt en gemensam utlysning tillsammans med Sydkorea.

Till detta kommer mer generella åtgärder från regeringen och andra aktörer:

”På nationell nivå och i bredare mening har också regeringen tagit initiativ till flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik”, fortsätter statssekreterare Sara Modig mejlledes till Magasin t:

Vissa halvledarkompetenser nämns av regeringen som extra betydelsefulla för Sverige att bevara och utveckla.

”Inte minst krafthalvledare, där Sverige har en styrkeposition, är viktiga för den gröna omställningen”, lägger Sara Modig till, med hänsyftning inte minst till den planerade pilotlinan på kraftledarområdet.

Halvledare har också seglat upp som en kritisk komponent när det gäller nationell och regional försvars- och säkerhetspolitik, inte minst i ljuset av Taiwans stora betydelse för halvledartillverkning och Fastlandskinas hot mot ön. I vilken mån hanterar regeringen halvledarfrågan ur försvars- och säkerhetspolitisk synvinkel?

”Policyutvecklingen går vidare på EU-nivå, och halvledare är exempelvis i centrum för ekonomisk säkerhet”, svarar Sara Modig.

Hon lägger till:

”Att granska utländska direktinvesteringar är ett viktigt och nödvändigt verktyg för att skydda svenska intressen. Genom att skydda våra säkerhetsintressen blir vi även ett tryggt land för handel och investeringar på lång sikt. Samtidigt ska vi komma ihåg att grunden för ett framgångsrikt näringsliv bygger på att upprätthålla och att stärka Europas långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet.”

........................

Om EU-programmet Chips Joint Undertaking (Chips JU):

Chips JU är ett institutionaliserat partnerskapsprogram under Horisont Europa, som finansieras av EU-kommissionen, finansierande nationella myndigheter i deltagande länder (som Vinnova i Sverige) samt deltagande organisationer.

Inom Chips JU finansierar Vinnova samverkansprojekt med aktörer längs hela värdekedjan från halvledarkretsar och elektroniska komponenter till system av system (SoS), både med mjuk- och hårdvarufokus för att bidra till hållbar digital omställning.