Kriminaliteten tynger industriföretag

—Man blir förbannad och ledsen. Jag kommer inte över det så länge rättsprocessen pågår.

Det var i februari förra året som CNC-bearbetningsföretaget Leax i Köping betalade fakturan på nästan två miljoner kronor. Räkningen avsåg advokatkostnader och sådana hade man haft i verkligheten. Men, fakturan var falsk och beloppet hamnade på ett helt annat konto.

—Via ett dataintrång fördes pengarna till en målvakt, som dömdes till fängelse. Men det var bara någon som fick ta smällen, det är organiserad brottslighet som ligger bakom, säger Roger Berggren som är företagets styrelseordförande.

Han och Leax har valt att vara öppna med vad som drabbade dem, och Roger Berggren tror att mörkertalet är stort.

—Ofta handlar det om mindre belopp och man struntar i det. Jag tror att det är oerhört mycket vanligare än vad som är officiellt i statistiken. Och det var välgjort,  en otroligt bra förfalskning.

Många överväger att lägga ner

Roger Berggren har rätt om man får tro en ny rapport från Svenskt Näringsliv om brottslighetens kostnader för näringslivet. Hela 41 procent av företagen svarar att de inte har anmält något av de brott de har utsatts för det senaste året.

—Många känner att det är hopplöst och det innebär att polisen inte uppfattar att detta är ett problem och prioriterar det, säger Lena Nitz som är expert hos organisationen sedan ett år. Hon är jurist, har en 30-årig bana inom polisen bakom sig och har varit ordförande i Polisförbundet.

Rapporten visar att de svenska företagens nota för brotten är ungefär 100 miljarder kronor årligen. Det handlar om direkta kostnader för exempelvis stöld och skadegörelse. Det gäller störningar som produktionsbortfall och i det uppskattade beloppet ingår även kostnader för åtgärder som företagen vidtar för att skydda sig, som larm och försäkringslösningar.

—17 000 företag svarar att de har övervägt att lägga ner hela eller delar av verksamheten på grund av brottslighet. I förlängningen hotar detta tillväxt och konkurrens, säger Lena Nitz.

Kriminella köper in kompetens

De branscher som har drabbas hårdast är inte oväntat bygg, handel och nöje med sina krogar. Men tillverkningsindustrin är inte förskonad. Hela 42 procent av företagen i denna bransch svarar att de har utsatts för brott i någon form det senaste året. Vad det handlar om för typ av kriminalitet inom industrin framgår inte av Svenskt Näringslivs undersökning.

Cyberbrott verkar dock ofta vara riktat mot industrin, i alla fall enligt Teknikföretagens rapport ”Hur digitalt mogen är teknikindustrin”, från 2022. I rapporten uppger över 60 procent av Teknikföretagens medlemmar som har tillfrågats – främst tillverkningsföretag och industrinära tjänsteföretag – att de har identifierat cyberattacker mot verksamheten. I detta ingår såväl angrepp från organiserad brottslighet som från främmande makt. Vanligt förkommande är ransomware, där företagen utpressas för att lämna ifrån sig känslig information eller pengar.

För Teknikföretagens medlemmar som har utsatts ledde cyberattackerna till att system blev otillgängliga för dem, att data blev publikt eller att affärshemligheter stals. Noterbart är att i 70 procent av fallen valde företagen att inte polisanmäla cyberattackerna.

Enligt Lena Nitz finns en koppling mellan vissa typer av brott. Bedrägerier och cyberbrott finansierar grov organiserad brottslighet och driver bland annat de konflikter som ligger bakom de uppmärksammade gängskjutningarna.

—Bedrägerier ökar generellt och pengarna återinvesteras i annan brottslighet såsom narkotika, människohandel och prostitution, säger hon och förklarar att de kriminella är så kapitalstarka idag att de köper in kompetens för att kunna genomföra komplexa bedrägeriupplägg.

—De är svåra att upptäcka. Det är nästan riskfritt.

Lista med åtgärdsförslag

Leax i Köping har inte fått tillbaka sina pengar och riktar nu in sig på banken som företaget menar borde ha upptäckt bedrägeriet. Rättsprocessen pågår och Roger Berggren vill därför vara försiktig med hur mycket han berättar.

—Hur kan det ens vara möjligt, med alla regleringar och kundkännedomsundersökningar som jag har svarat på? Detta är ett systemfel och det kan inte fortgå så här. Kanske måste Finansinspektionen införa hårdare regler, enligt honom.

Svenskt Näringsliv presenterar en lång lista med förslag på åtgärder för att stävja brottsligheten som förstås är väldigt bred, från skadegörelse till utpressning. Bland annat vill organisationen se fler poliser, skärpta straff för bedragare med koppling till organiserad brottslighet och att Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kartlägger omfattning och konsekvenser av brott mot företag.

En ljuspunkt är nya regler som ger kommunerna ett större ansvar för den brottsförebyggande verksamheten. Där bör också företagens utsatthet räknas med, enligt Lena Nitz.

—Men det gäller överhuvudtaget, näringslivets perspektiv har inte funnits med i tillräckligt stor utsträckning.