Lågkonjunkturen runt hörnet – så väntas ekonomin bli 2023

Enligt såväl Finansdepartementet som Konjunkturinstitutet beräknas lågkonjunkturen slå till under 2023. Under tiden får Sverige fortsätta att dras med allmänt höga prisnivåer. Nyligen rapporterade Statistikmyndigheten, SCB, att inflationstakten steg till 10,2 procent i december 2022, jämfört med 9,5 procent i november samma år.

Magasin t: har pratat med Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall, för en lägesrapport om den svenska ekonomin – samt för att ta reda på hur industriföretagen påverkas.

Hur skulle du beskriva Sveriges ekonomiska läge i dag?

– Jag brukar jämföra ekonomi med meteorologi. Bästa gissningen för morgondagens väder är dagens väder. Samma sak är det med ekonomi – bästa gissningen för morgondagens ekonomi är dagens ekonomi. Problemet är att ekonomerna inte vet vad det är för ”ekonomiskt väder” i dag eftersom statistiken släpar.

– Men fram tills den senaste statistiken, vilket är för december 2022, visas en tydlig avmattning av hushållens konsumtion. Det beror på att räntorna har gått upp och priserna på exempelvis el och livsmedel har ökat.

– Fram tills mitten av förra året kunde man fortfarande se ett ”kosläpp” när de sista pandemirestriktionerna togs bort. Man kunde se väldigt tydligt att folk gick ut mer på restauranger till exempel. Men det har börjat avta. Hushållen har börjat dra ner på sina inköp.

Vad kan man se för tecken på en begynnande lågkonjunktur?

– Det finns egentligen ingen entydig beskrivning av vad lågkonjunktur är. Teoretiskt kan man säga att det är när produktionen är lägre än vad den skulle kunna vara om alla resurser utnyttjades maximalt – man ser ett negativt ”BNP-gap”. Men det är svårt att mäta, för vad är det som är ”normalt”?

– Jag skulle säga att bland alla dessa begrepp kan man med gott samvete kalla det för lågkonjunktur när man ser en tydlig avmattning och krympande ekonomi. Förra året växte ekonomin med tre procent totalt. Men tittar man på hur året avslutades, med fallande konsumtion och svagare utveckling i tillverknings- och byggindustrin, så ser man tydliga tecken på en svag avslutning. Inköpschefsindex inom tillverkningsindustrin är låg nu. Hushållens framtidstro talar också för att vi är på väg in i en lågkonjunktur.

Finns det någon orsak till den kommande lågkonjunkturen?

– Det finns en knippe anledningar. Efter pandemin skedde en kraftig återhämtning av ekonomin i slutet av 2020 och i början av 2021. Men sedan blev det flaskhalsar runt om i världen, uppbrutna logistikkedjor och ökade råvarupriser. Detta ledde till inflationsuppgångar som förvärrades efter kriget i Ukraina och de höga energipriserna.

– Då tvingades centralbankerna, inklusive Riksbanken, att reagera genom att snabbt dra upp räntorna, vilket bland annat påverkade bostadsräntorna. Dessutom har vi fått högre matpriser och kraftigt fallande reallöner – och som lök på laxen fallande fastighetspriser och börser. Allt det där är en giftig cocktail för ekonomin, men inte bara i Sverige utan runtom i hela världen.

– Efter ett tag när ekonomin har försvagats börjar arbetsmarknaden också att göra det. Under första halvåret i år kommer vi att få se att arbetslösheten börjar stiga och sysselsättningen minska eller åtminstone plana ut.

Vilka företag drabbas först av en lågkonjunktur?

– De som har drabbats mest nu är restauranger samt företag inom nöje och besöksnäringen. Det är sådant som människor avvaktar med när kostnaderna blir för höga och framtidstron sviktar. Samma sak med större hushållsprylar som diskmaskiner, tvättmaskiner, bilar och möbler. Guldkanten i vardagen minskar till förmån för mer lättmjölk och falukorv. Mat och kläder måste man fortsätta att köpa.

Hu ser det ut för industrin?

– Tittar man på den i bred bemärkelse så har det gått ganska bra, även om det är en blandad bild. Bara inom Teknikföretagen har vi många olika branscher representerade och verksamheter som är geografiskt utspridda. I Norrland har man exempelvis haft låga energipriser, medan företag i södra Sverige knappt har kunnat betala sina elräkningar. Utanför Teknikföretagens branscher finns råvaruindustrin. Skogsindustrin har exempelvis gynnats av en stark dollar.

– Det finns alltid företag som går bra i dåliga tider. Nu går det bra för företag som ägnar sig åt batteritillverkning. I dagsläget är de inte särskilt konjunkturkänsliga. Försvarsindustrin har det också stabilt nu när försvaret ska rusta upp och Sverige gå med i Nato.

– Det som händer i omvärlden är viktiga faktorer att ta hänsyn till eftersom svensk industri exporterar cirka 70 procent av sin produktion. Allmänt kan man säga att industrin har svalnat av gradvis och produktionstakten bromsat in, vilket den kommer att fortsätta att göra.

Lågkonjunkturen bedöms hålla i sig till 2025 enligt Konjunkturinstitutet. Hur länge ska man räkna med att lågkonjunkturen pågår?

– Att ekonomin bromsar in beror mycket på att centralbankerna höjer räntorna kraftigt eftersom de vill få ner inflationen. När centralbankerna börjar känna sig säkra på att inflationen har toppat kan de sluta med sina räntehöjningar.

– I USA har inflationen sjunkit från 9 procent till 6,5 procent på ett halvår. Eftersom landet fortfarande är världens största ekonomi sätter den tonen för resten av världen. Så vi kanske får se fallande räntor i slutet av det här året eller början på nästa. Efter det börjar man närma sig botten av konjunkturen och grunden läggs för nästa uppgång.

Så ekonomin kan börja lyfta redan i slutet på 2023 eller början av 2024?

– Ja. Prognosmakare underskattar ofta kraften i de ekonomiska nedgångarna och får hela tiden revidera nedåt i början. Så småningom blir de pessimistiska och blir överraskade igen när det vänder uppåt. Så de underskattar kraften i nedgången, överskattar längden på nedgången och underskattar sedan uppgången.

– Däremot finns det en eftersläpande effekt när det kommer till arbetsmarknaden. Försvagningen av den kommer att fortsätta ett tag till även efter att ekonomin börjar återhämta sig. Man kan också räkna med eventuella osäkerheter, som utvecklingen i Ukraina, men sådant gör vi inga prognoser på.

Finns det några ljuspunkter i en lågkonjunktur?

– Lågkonjunkturer brukar ”rensa ut” lite grand. När det är goda tider kan företag överleva inte bara på egna meriter utan för att det är goda tider. Svåra tider sållar agnarna från vetet och bäddar för en starkare utveckling framöver. På så vis ska man inte vara rädd för en lågkonjunktur.

– Men detta gäller bara ”normala” konjunktursvängningar. Kriser, som finanskriser och pandemier, ska man undvika, eftersom de kan få långvarigt negativa effekter på ekonomin. Då gäller det att med ekonomisk politik se till att dem som drabbas inte drabbas så hårt.

Hur kan företag förbereda sig på en lågkonjunktur?

– Det gör företag hela tiden, genom att följa orderingångarna och andra signaler på efterfrågeläget. Man ska ha buffertar så att man har tillräckliga muskler för att möta en nedgång. Det är liknande logik som för hushåll – att hoppas på det bästa och förbereda sig på det värsta. Något som är till fördel för entreprenörer är att de är bra på att hitta nya möjligheter.