Mer krångel men mindre brexiteffekt än väntat

— Vi har klarat oss väldigt lindrigt undan, konstaterar Anna-Karin Holmqvist från BraunAbility i Stenkullen nordost om Göteborg. Företaget tillverkar utrustning för anpassning av fordon för rörelsehindrade — bland annat bälten, golv och lastsäkringsanordningar — i Storbritannien.

Som hos många andra var oron stor för vad brexit skulle innebära och BraunAbility beslutade att bygga upp ett helt nytt lager i Nederländerna där man bunkrade produkter för att kunna leverera vidare ut i världen om det skulle krångla. Men, det gjorde företaget lite i onödan.

— Vi trodde att det skulle bli mycket värre. Det blev inte så mycket stopp som vi hade tänkt och vi har inte behövt använda lagret i den utsträckning som vi hade förväntat oss, säger Anna-Karin Holmqvist som är Vice President of Human Resources i ledningsgruppen.

Det har förstås blivit något längre leveranstider på grund av mer administration och tullhantering men när man väl har fått in rutinerna flyter det på som vanligt, säger hon och låter nästan lite förvånad över det uteblivna kaoset.

Påtagligt krångel med administration

Som brexitansvarig hos myndigheten Kommerskollegium har Emma Sävenborg följt de vindlande turerna kring Storbritanniens beslut att lämna gemenskapen i den Europeiska unionen på nära håll. Den 1 februari 2020 blev det verklighet och hon minns de starka känslorna.

— Det var dramatiskt när det väl skedde. Det kom samtidigt med Trump och en känsla av att ”vi går ifrån varandra” ur ett handelsperspektiv — att vi ville skärma oss från varandra. Men utanförskapet inleddes med en ett år lång övergångsperiod, så i praktiken är det två år med en ny handelsrelation, säger Emma Sävenborg och förklarar att det är svårt att dra några tydliga slutsatser av förändringen i statistiken.

Våren 2020 slog ju pandemin till, och vad som är vad i grafer och siffror över handeln är svårt att avgöra. Men att byråkrati och administration har ökat är väldigt påtagligt menar hon. Många upplever att det är svårare att få information, det är inte samma transparens som inom EU och inte samma tillgång till upphandlingar.

Företag har fått sätta sig in i helt nya regelverk och de som inte hade handlat utanför EU tidigare har tvingats till helt nya kontakter med myndigheter som Tullverket — och en del har fått överraskningar de inte räknat med.

— Företag som inte trodde att de hade handel utanför EU såg att det tog stopp fem steg ner, hos en leverantörs leverantör. Man var tvungen att få koll på sina värdekedjor på ett helt annat sätt. Det finns ett frihandelsavtal men Storbritannien gör stickprov och avgör om det som importeras ska tillåtas under det nya avtalet, berättar Emma Sävenborg.

En del har slutat handla med landet

Storbritannien är fortfarande en stor och viktig marknad för Sverige — den näst viktigaste när det gäller tjänster medan den kommer på sjätte plats när det gäller handel med varor. Dessutom är det en trygg och välfungerande affärskultur där Sverige har varit omtyckt och haft lätt att kommunicera på engelska, förklarar Emma Sävenborg.

— Men Storbritanniens vikt som handelspartner minskar sedan lång tid tillbaka. Det är oklart varför och vi vet inte vart handeln tagit vägen i stället, kanske till Asien. Den utvecklingen kommer ju inte att bli bättre av brexit som gör det mer komplicerat med exempelvis en egen variant av CE-märkning kallad UKCA, menar hon.

— Det har blivit mycket svårare för företag att verka på den brittiska marknaden — och det var ju meningen. Jag känner till ett antal företag som har slutat eller kommer att sluta att handla med Storbritannien, säger Emma Sävenborg och lyfter samtidigt de svenska företagens förmåga att anpassa sig.

— Jag har blivit väldigt positivt överraskad av hur företag lär sig. Det som är jobbigast är de områden där det finns en osäkerhet. Får företagen bara tydliga regler är även de mindre extremt duktiga på att anpassa sig.

Svenska varumärket starkt

Trots alla exempel på tidskrävande jobb så ser Emma Sävenborg också ett antal positiva effekter av mödorna.

— När man väl har lärt sig att hantera en ursprungsdeklaration så kanske man vågar ta för sig mer, och söka sig ut i andra länder. Och man har fått en ökad förståelse för vad det innebär att kunna handla på den inre marknaden, det har stärkt viljan att vara med i EU.

Också från Business Sweden, som hjälper företag med internationella handelsrelationer, är tongångarna ganska positiva.

— Det långsiktiga effekterna blir alltmer påtagliga men slutsatserna av 2022-års ”Business Climate Survey”, som görs årligen i samarbete med ambassaden och handelskammaren, visar att Storbritannien förblir en mycket viktig marknad för svenska företag, uppger Gustaf Bergström som är handelskommissionär.

Över 1 000 svenska företag är verksamma i Storbritannien och 66 procent planerar att öka sina investeringar det närmaste året, visar undersökningen.

— Sverige är ett starkt varumärke och Storbritannien investerar i många områden där Sverige har styrkor — som digitalisering, hållbara transportlösningar, förnybara energilösningar och lösningar för framtidens hälso- och sjukvård, menar Gustaf Bergström. 

Anna-Karin Holmqvist hos BraunAbility säger att det nog är i företagets brittiska verksamhet som brexit märkts mest, med personalbrist och problem med transporter.

Hon tycker att uppladdningen som gjordes inför utträdet går att jämföra med fasorna inför millennieskiftet, när man trodde att alla datorer skulle haverera.

— Jag tror det var överdrivet och kanske byggdes upp för mycket. Å andra sidan — hade vi inte tagit höjd och varit förberedda hade det kanske blivit tuffare.