3 min lästid : 12 oktober 2022

Ny rapport: Akuta åtgärder för att dämpa vinterns elkris

Elkostnaderna skenar och företag riskerar konkurs. Teknikföretagen lanserade därför nyligen en rapport med åtgärder för att mildra den akuta elkrisen. Några av förslagen är att stillastående kraftverk ska sättas i gång och att införa en nationell energibesparingskampanj.

Vintern närmar sig med stormsteg och oron över de höga elkostnaderna är stor bland många svenska företag. Elintensiva företag i södra Sverige, i elområdena 3 och 4, är särskilt utsatta.

 

– En del företagare undrar om de bör försätta företaget i konkurs, berättar Miriam Münnich Vass, expert på energi -och klimatfrågor på Teknikföretagen.

 

För Magasin t: beskriver hon de farhågor som många företagare har när hon möter dem. De höga elpriserna, den otillräckliga elproduktionen och den begränsade överföringskapaciteten har lett till ett akut läge för svensk industri, menar hon.

 

Med detta i åtanke släppte Teknikföretagen i förra veckan rapporten ”Åtgärder för lägre elpriser”, i samarbete med konsultbolaget WSP. I den presenterades en del uppseendeväckande förslag på hur Sverige bör agera snarast – alla dock nödvändiga för att bromsa de värsta effekterna av den pågående elkrisen.

 

– Det handlar om åtgärder som måste vidtas på kort sikt för att mildra elkrisen, säger Miriam Münnich Vass.

 

Dra i gång kraftverken

 

En av de åtgärder som Teknikföretagen presenterade var att det bör införas en nationell energibesparingskampanj. Det är också den åtgärden som bedöms ge mest effekt och som samtidigt tar hänsyn till miljöpåverkan, kostnad och tidsaspekt.

 

En energibesparingskampanj skulle basera sig på frivilliga besparingar från både hushåll och företag. EU har nyligen beslutat att alla medlemsländer bör spara tio procent av sin elkonsumtion och att det ska bli obligatoriskt att spara fem procent under höglasstimmar när förbrukningen är som störst.  

 

– Enligt Energiforsks simuleringar kan en minskning av elförbrukningen med fem procent i Europa göra att vi kan komma tillbaka till mer normala prisnivåer, förklarar Miriam Münnich Vass.

 

En annan viktig åtgärd är att sätta i gång de kraftverk och kraftvärmeverk i södra Sverige som i dag inte deltar på marknaden. Detta bedöms ge ett tillskott på nästan 3 000 MW i elproduktion, vilket motsvarar mer än nettoeffekten av tre reaktorer av samma storlek som de nedlagda kärnkraftverken Ringhals 1 eller 2.

Rapporten "Hur mildrar vi elkrisen?" släpptes förra onsdagen. Medverkande i panelsamtalet var Simon Wakter, strategisk rådgivare på WSP, Miriam Münnich Vass, energiexpert på Teknikföretagen, Niclas Damsgaard, chefstrateg på Svenska kraftnät, och Carl Berglöf, senior rådgivare på Energiföretagen. Foto: Ana Cristina Hernández
Rapporten "Hur mildrar vi elkrisen?" släpptes förra onsdagen. Medverkande i panelsamtalet var Simon Wakter, strategisk rådgivare på WSP, Miriam Münnich Vass, energiexpert på Teknikföretagen, Niclas Damsgaard, chefstrateg på Svenska kraftnät, och Carl Berglöf, senior rådgivare på Energiföretagen. Foto: Ana Cristina Hernández

I rapporten nämns fem stora kraftverk – placerade i Stenungsund, Västerås, Stockholm, Karlshamn och Malmö – som skulle kunna sättas i drift på relativt kort sikt. Men rapporten konstaterar att för att dra i gång kraftverken och kraftvärmeverken måste en del hinder tas bort. Till exempel genom att införa undantag i miljötillstånden och slopa vissa skatter.

 

– Det rör sig om biooljaskatt, koldioxidskatt, energiskatt och avfallsförbränningsskatt. Kraftverken betalar även för utsläppsrätter. Alla dessa kostnader är några av anledningarna till att de inte startar i gång. Vi behöver sänka dessa skatter omgående, säger Miriam Münnich Vass.

 

Ytterligare ett förslag i rapporten är att Svenska kraftnät ska arbeta mer med marknadsåtgärder och kapacitetshöjande åtgärder för mer överföring av el. Bland annat nämns det att myndigheten borde upphandla de anläggningar som inte kan göras tillgängliga för regelmässig drift. 

 

Bygga upp långsiktigt system

 

Att sätta i gång kraftverk och kraftvärmeverk, och bland annat elda med fossil olja, är inget som är önskvärt i längden. Men nu handlar det om att ta till de lösningar som är tillgängliga, för att minska de mest akuta problemen, säger Miriam Münnich Vass.

 

– Den nya regeringen kommer att behöva ta obekväma beslut. Men dagens situation kräver det. Redan i dag riskerar många företag i södra Sverige att lägga ner eller minska produktionen – en del har tyvärr redan gjort det. I längden drabbar detta jobben, landets ekonomi och konkurrenskraften.

 

Miriam Münnich Vass säger att Sveriges förbränning av fossila bränslen ingår i utsläppshandelssystemet, vilket betyder att de totala utsläppen av fossila bränslen inom EU inte ökar på grund av att Sverige ökar sina utsläpp.

 

Hon tillägger dock att det inte betyder att Sverige inte ska fortsätta med ambitionen att minska utsläppen. Bland alla de kortsiktiga lösningar som rapporten föreslår nämns även en del långsiktiga lösningar, som att utreda möjligheten att återstarta Ringhals 1 och 2.

 

– På lång sikt bör vi ha en fossilfri elproduktion i Sverige. Detta är något som också företagen vill. De vill bidra till elektrifieringen och klimatomställningen.

 

– Därför måste Sveriges regering, samtidigt som den genomför kortsiktiga lösningar, också implementera åtgärder som bygger upp det elsystem som Sverige behöver i framtiden.

 

Publicerad 12 oktober 2022

Text:

Ana Cristina Hernández

Foto:

Sofia Sabel