Nya dataregler skapar oro i näringslivet

Detaljerna kring den europeiska så kallade dataakten, eller förordningen om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data, är snärjiga. Och komplexiteten minskar knappast oron för att processen kring de nya bestämmelserna just nu går så fort att ordentliga konsekvensanalyser inte hinns med.

En lång rad europeiska branschorganisationer, däribland ACEA, Orgalim och BusinessEurope, vill bromsa ner tempot och har därför vänt sig till EU-parlamentet och till Sverige som nu är ordförande i EU:s ministerråd och som öppet förklarat att man vill visa framfötterna som en ledande ”datadelningsnation”.

—Vi vill vara duktiga och lojala mot EU-kommissionen som har lagt förslaget och jobbar intensivt för att inte vara en bromskloss, säger My Bergdahl, som är näringspolitisk expert hos Teknikföretagen, om den svenska hållningen.

De nya reglerna som håller på att utarbetas handlar mycket enkelt beskrivet om vem som ska ha tillgång till den stora mängd information som ofta genereras i moderna, uppkopplade produkter.

Att mäta, samla och analysera sådan data innebär helt nya möjligheter och informationen från maskiner, komponenter eller exempelvis en smart armbandsklocka på en människa skulle kunna beskrivas som en ny, attraktiv råvara.

Tanken bakom det kontroversiella förslaget är att fler ska kunna få ta del av kunskapen som samlas in.

Företagshemligheter kan röjas

Fredrik Gunnard är bolagsjurist hos Atlas Copco AB och en av de som ser risker med förslaget och tempot i processen.

—Väldigt många av våra produkter är uppkopplade, till exempel finns den möjligheten i våra kompressorer där data samlas in för att upptäcka när underhåll behöver göras och för att upptäcka fel och rätta till dem innan de får negativa konsekvenser för kunderna.

—Generellt ser vi positivt på lagar och regler som i slutändan leder till förbättrad kundnytta — det ligger i vårt intresse, och det kan vara positivt att vi kan se data från andra. Men när det gäller att dela med sig av data ser vi vissa risker, säger Fredrik Gunnard.

Han beskriver hur Atlas Copcos lösningar kan bygga på att flera maskiner och komponenter samverkar med stöd av data som samlas in från olika mätpunkter.

Om informationen blir fri och någon utomstående väljer att implementera egna lösningar för användning inom en del av Atlas Copcos system, samtidigt som den enbart fokuserar på en av mätpunkterna, så finns det en risk att hela systemlösningen eller produktens funktionalitet försämras.

—En annan del av förslaget som vi och många andra är bekymrade över är skyddet av känsliga uppgifter och företagshemligheter. Det är viktigt att det slutliga förslaget tar hänsyn till det.

Ökad arbetsbörda kostar

Carola Ekblad som är expert på digital policy hos Svenskt Näringsliv menar att syften och ambitioner med reglerna är bra, men hon ser stora brister i förslaget och i processen.

—Konsekvensanalyserna saknas — och det är centrala oklarheter, inget finlir. Man börjar nu landa i bättre skrivningar och hitta rimliga undantag men vi anser inte att man har kommit i mål.

Carola Ekblad menar också att reglerna kommer att medföra hantering av stora mängder information. För att öka tillgängligheten kommer vissa företag att behöva behandla dubbelt så mycket data och spara sådant som man inte gör idag, säger hon. Det kommer att kosta, och notan hamnar sannolikt hos användarna.

—Så frågan är om de nyttor som det förhoppningsvis kan bli med de nya reglerna väger upp detta.

Fredrik Gunnard instämmer i att det kommer att bli merarbete för att leva upp till kraven och framhåller att en ny lagstiftning inte får försätta europeiska bolag i en sämre konkurrenssituation.

—Det görs stora investeringar i metoder och lösningar för att samla in data och det är även fortsättningsvis viktigt att man vill göra det. Vi ser hellre att kundnyttan får ta större plats i de generella övervägandena även om det tar lite längre tid men att det blir ett ordentligt och genomarbetat förslag. Det har gått väldigt fort.

My Bergdahl är också bekymrad över risken att den framtida viljan till utveckling och innovation minskar.

—Varför ta fram något om man riskerar att behöva lämna information om det ifrån sig? frågar hon retoriskt. Ämnet är komplext och man har inte tid och resurser att sätta sig in i det. Det kan bli som med GDPR, ”va, vad är det här?” — plötsligt så är det bara där, säger hon.

Och det kan gå fort, enligt Carola Ekblad. Den första juli tar Spanien ”över” EU:s ministerråd och mycket kan hända före dess.

—Det är fullt möjligt att det blir klart före skifte av ordförandeskap — för Sverige vore det en fjäder i hatten.

..................

Civilminister Erik Slottner menar i en mejlkommentar till Magasin t: att dataakten är en central byggsten i den europeiska datastrategin. Den är viktig eftersom ökad tillgång till data kommer att ge europeiska medborgare, stater och näringsliv bättre förutsättningar att hantera samhällsutmaningar, exempelvis inom hälsovård, energi, transporter och jordbruk.

Hur ser du på oron från branschen?

—Det finns legitima frågeställningar från näringslivet kring dataakten. Som ordförandeland strävar vi efter att hitta lösningar som gör att näringslivet kan känna sig tryggt med att deras data som delas inte missbrukas.

Och kritiken mot att arbetet med dataakten går för fort?

—Dataakten presenterades i februari 2022 och har förhandlats i rådet sedan dess, alltså i över ett år. Det är givetvis viktigt att medlemsstaterna landar i väl avvägda kompromisser, vilket man också strävat efter, inte minst när det rör sig om en så pass teknisk och komplex lagstiftning. Vi ser att det finns goda förutsättningar att landa i lösningar som beaktar den oro som har inkommit från delar av näringslivet.

Hur ser du på risken att företagshemligheter röjs?

—Ett gott skydd för företagshemligheter är grundläggande för att en marknad ska kunna fungera och att bolag ska ha incitament för att investera. Det svenska ordförandeskapet arbetar intensivt med att stärka skyddet för företagshemligheter, särskilt i relation till risken att europeiska företagshemligheter ”läcker” till tredje land. På vilket sätt detta ska regleras förhandlas just nu i rådet.

När kommer förhandlingarna om nya regler att vara klara?

—Vår målsättning, som ordförandeland, är att kunna påbörja trilog-förhandlingar tillsammans med Europaparlamentet.

När är reglerna på plats?

—Det är för tidigt att uttala sig om. Vi måste vänta tills förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet är färdiga.