Rapport: 50 000 nya jobb med grön omställning

I dag sysselsätter gruv- och tillverkningsindustrin runt 800 000 personer i Sverige, när både direkt och indirekt sysselsättning tas med i beräkningen. Detta är något som konstateras i rapporten ”Många nya jobb direkt och indirekt tack vare industrin och dess gröna omställning”, i vilken man också har räknat ut hur mycket sysselsättning, direkt och indirekt, som kan skapas av de planerade industrisatsningarna på grön omställning.

Med ”direkt” sysselsättning menas de jobb som infinner sig i sista steget i produktionskedjan, medan ”indirekt” sysselsättning är de jobb som förekommer tidigare i produktionskedjan. Med grön omställning menas sådant som satsningar på exempelvis tillverkning av fossilfria produkter eller fossilfri produktion.

– Flera av investeringarna inom den gröna omställningen är redan beslutade och kan bli verklighet de kommande åren, berättar ekonomen Lena Hagman, som tillsammans med Teknikföretagens ekonomer Ellen Khan och Robert Tenselius har författat rapporten på uppdrag av Industriekonomierna*.

En av de olika satsningarna som Lena Hagman nämner är batteritillverkaren Northvolts arbetsplatser i Skellefteå, Västerås och Borlänge samt satsningen på en batterifabrik i Göteborg tillsammans med Volvo Cars.

Andra exempel från teknikindustrin är Volvo Group som investerar i en fabrik för produktion av battericeller i Mariestad, och Hitachi Energys satsning på att i Sverige bygga system för högspänd likström för havsbaserade vindkraftsparker utanför Tyskland och Nederländerna.

Inom basindustrin hittar man satsningar som till exempel tillverkningen av fossilfritt stål, där både H2 Green Steel i Boden och Hybrit i Gällivare och Kiruna arbetar med att utveckla framställningen.

– I rapporten räknar vi däremot exempelvis inte med utvinning av kritiska mineraler, som också skulle kunna skapa fler jobb.

Industrins effekter underskattas

För att räkna ut hur många direkta och indirekta jobb som industrisatsningarna på grön omställning beräknas skapa har Industriekonomerna använt sig av SCB:s så kallade input/output-statistik. Utifrån denna statistik kan man få fram det totala antal sysselsatta, direkt och indirekt, som beror på den slutliga efterfrågan på en branschs produkter.

– Traditionell redovisning räknar inte med det förädlingsvärde eller den sysselsättning som industrin skapar indirekt bland dess underleverantörer. Det gör att industrins effekter på landets produktion respektive sysselsättning underskattas. Input/output-statistiken ger därför en mer rättvis bild.

– För varje direkt jobb inom industrin skapas 1,1 jobb hos industrins inhemska leverantörer, säger Lena Hagman och påpekar att analysen bygger på SCB:s senaste I/O-siffror till och med år 2020.

Den så kallade sysselsättningsmultiplikatorn för industrin ligger av den anledningen på 2,1.

– Den här multiplikatorn kan skilja sig åt mellan industrins branscher. Basindustrin har störst multiplikator för sysselsättningen, hela 2,9. Med andra ord kan nästan två ytterligare jobb bland basindustrins leverantörer kopplas till ett direkt jobb inom basindustrin. 

Batteriproduktion för elfordon är en av de delbranscher inom industrin som rapporten har undersökt. Enligt rapporten skulle de sammantagna satsningarna på batteriproduktion och kraftteknik kunna skapa cirka 24 100 nya jobb. Då har man i uträkningarna utgått från vad de satsande företagen själva uppskattar angående hur många de kommer att behöva anställa.

Med hjälp av I/O-statistiken har Industriekonomerna kunnat skilja ut hur stor andel som kan väntas bli direkt sysselsatta, och utifrån denna siffra använda branschens sysselsättningsmultiplikator 1,8 för att räkna fram hur många indirekt sysselsatta som kommer att behövas.

– Det finns många industrier som är leverantörer till batteritillverkningen. Bland annat gruv-, järn- och stål- och maskinindustrin, säger Lena Hagman.

En ökad efterfrågan på batterier som insatsvara skulle dessutom ge cirka 4 200 fler sysselsatta inom batteriindustrin. Det skulle då innebära runt 28 300 nya jobb sammanlagt, enligt rapporten.

Viktigt med rätt kompetens

Inom gruvindustrin beräknas de planerade satsningarna på grön omställning leda till en ökning med nära 12 000 jobb. Och inom bilindustrin beräknas tillverkningen av elbilar skapa nästan 9 000 jobb.

– Om man räknar ihop alla de jobben, direkta och indirekta, som skulle kunna skapas tack vare de planerade satsningarna på grön omställning inom industrins olika sektorer, hamnar summan på runt 49 000 jobb, säger Lena Hagman.

– Sedan skapas det också fler jobb tack vare att efterfrågan på varor och tjänster bland dem som sysselsätts ökar. Även jobb inom offentlig sektor, tack vare ökade skatteintäkter eftersom näringslivet växer, tillägger hon.

Lena Hagman berättar att trenden för industrin efter 2008 har varit att öka andelen direkt produktion i Sverige och minska andelen import av insatsvaror. Denna trend märks särskilt inom delar av teknikindustrin, exempelvis inom bilindustrin.  

Trenden med kortare globala värdekedjor förväntas fortsätta att tillta de kommande åren. Mycket av det beror på den ökade automatiseringen och på ett större miljötänk men också på grund av oro i omvärlden, vilket coronapandemin och kriget i Ukraina har accentuerat.

– Företagen vill i ökad utsträckning ha bättre koll på sina leveranser och undvika risker som naturkatastrofer, pandemier, konflikter, stöld av intellektuellt kapital och så vidare.

I rapporten nämns också förslag på vad som behöver ske för att kunna dra så stor nytta som möjligt av den gröna omställningens sysselsättningspotential. Till exempel är tillgången på personal med rätt kompetens av oerhörd vikt.

– För att behovet av arbetskraft för de gröna industrisatsningarna ska kunna tillgodoses behövs en politik som inriktar sig på att öka arbetskraftsdeltagandet och öka tillgången på kompetens som företagen behöver.

– Även fossilfri el och råvaror behövs för att underlätta den gröna omställningen. Av den anledningen krävs det även väl fungerande tillståndsprocesser, avslutar Lena Hagman.

* Industriekonomerna är ett samarbete mellan ekonomerna i Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna. Samarbetet handlar om att bland annat klargöra bilden av vad den ekonomiska utvecklingen innebär för industrins förutsättningar.

Här hittas rapporten: ”Många nya jobb direkt och indirekt tack vare industrin och dess gröna omställning”