7 min lästid : 20 april 2020

Rörligt golv ger mindre smittspridning

En överhängande risk för antibiotikaresistens samt inspiration från den afrikanska savannen fick den gotländske grisuppfödaren Tommy Lindvall att revolutionera modern djurhållning. Nu tar döttrarna Katja Lindvall och Peg Söderberg hans innovation ut i världen.

En kväll, någonstans i mitten av 1990-talet, fick Tommy Lindvall se ett TV-program från National Geographic om gnuernas liv på savannen i Afrika. Djuren levde i flock men lyckades ändå undvika att bli sjuka, eftersom de ständigt var i rörelse.

 

Tillsammans med hustrun Pia drev Tommy grisuppfödning på gården i Ekeby på mellersta Gotland. Programmet fick honom att börja fundera på sin egen verksamhet. Han trodde inte på att hålla grisarna friska genom att ge dem antibiotika, det fanns en risk att djuren utvecklade resistens mot medicinen som de fick. Att effektivisera rengöringen var det enda sättet att stoppa spridning av sjukdomar bland djuren, var hans slutsats.

 

– Far såg att antibiotika användes för att kompensera för bristande hygien, att det var ett sätt att upprätthålla tillväxttakten. Han förstod att det inte var hållbart, att vi inte längre kan behandla en vanlig influensa med antibiotika, säger Tommy och Pias dotter Katja Lindvall, som 25 år senare driver familjeföretaget Moving Floor tillsammans med systern Peg Söderberg.

 

Då, i mitten av 1990-talet, var grisarnas renhållning något som till stor del sköttes för hand, en tung och tidskrävande syssla. Men filmen om gnuernas vandring fick Tommy Lindvall att tänka: om hans grisar fick gå på ett golv som ständigt var i rörelse och som dessutom var självrengörande, skulle det kunna göra miljön för dem mer hälsosam?

 

Vägen från patent till färdig produkt var inte spikrak

 

Filmen sådde ett frö som långsamt fick växa. Den teknikintresserade Tommy Lindvall jobbade med sin innovation i perioder, när tiden och pengarna tillät.

 

Efter tio år hade idén genererat ett patent och utvecklats till en prototyp, färdig att testas på allvar.

 

Vägen från patent till färdig produkt blev inte spikrak. Det visade sig inte vara helt enkelt att arbeta med grisar. Det uppstod en kollision mellan grisarnas medfödda instinkter och den mjuka gummimatta som användes som underlag.

 

De tuggade helt enkelt sönder den.

 

Då övergick Tommy från gris till kalv.

 

– Grisar biter på allt. Kalvar har inte samma bökningsbeteende, säger Katja.

 

2004 gjordes en installation vid lantbruksuniversitet, där det byggdes upp en kalvavdelning för att testa uppfinningen.

En inspirationskälla var IKEA, inte minst när det gäller logistiken.

Än idag har företaget en stor del av sin verksamhet på Gotland, men både Katja Lindvall och Peg Söderberg har sin bas i Stockholm. När systrarna klev in i familjeföretaget 2009 var de nyligen hemkomna till Sverige, Katja från studier och Peg från jobb.

 

Och eftersom Moving floor redan från början hade siktet inställt på den internationella marknaden blev vägen ut i världen lite kortare om de bodde i huvudstaden.

 

När verksamheten växlades upp blev arbetet med formaliserat.

 

– Lång tid gick åt till att se och märka och skapa dokumentation så att vi kunde göra tillverkningslokaler och bygga infrastruktur, säger Katja Lindvall.

 

Det ska inte vara en premiumprodukt

 

En inspirationskälla var IKEA, inte minst när det gäller logistiken. Tommy Lindvall hade bestämt att företagets produkter skulle kunna skickas i platta paket.

 

– Far jobbade nära fordonsindustrin kring uppbyggnaden, han ville använda standardkomponenter, för att kunna ha en enkelhet kring tillgång och lagerhållning, men också för att lätt kunna skala upp det globalt. Så IKEA är en inspiration för oss. Kan man köpa en bil billigt ska det kunna gå att köpa våra produkter billigt också, säger Katja Lindvall.

 

För ja, även när det gäller priset har det småländska möbelföretaget varit en inspiration från allra första början.

 

– Kunderna har en payback period på tre år, det är ungefär halva återbetalningstiden jämfört med konventionell teknologi. Vi tycker att vi ligger rätt, det ska inte vara en premiumprodukt, säger hon.

Den ursprungliga tanken, att jobba med grisar, har aldrig övergetts. Under fem års tid arbetades med att hitta ett lämpligt material för mattan, därefter utfördes noggranna verifieringstester.

 

För drygt ett år sedan var arbetet klart.

 

– Vi har byggt vår produkt för grisar på samma teknikbas som för kalvar, vi har använt så mycket som möjligt därifrån, så därför har vi kunnat göra mycket snabbare verifieringstester, där har vi dragit stor nytta av många års utvecklande på kalv, säger Katja Lindvall och konstaterar att ”det är mycket samlad kunskap i det här”.

 

– Det bygger på många år av arbete. Far ringde runt och lärde sig av materialtekniker och forskare. Ska man få fram en teknologi till en kundgrupp i en lågmarginalbransch, då gäller det att få med alla aspekter, säger hon.

 

Den långsiktiga visionen är att sätta branschstandard

 

Moving Floor har varit i stort sett varit ensamt på marknaden, tack vare det patent som Tommy fick 1998.

 

– Vi har fått till bra kompletterande patent, så med den lösningen vi har idag känner vi oss ännu ganska trygga, men vi, likt alla bolag som jobbar med IP-skydd, tror jag känner att man verkligen måste vara på tå, säger hon.

 

Moving Floor ser ”enorma möjligheter inom många områden”.

 

– Vi kan komplettera IP-skyddet med den gedigna erfarenhet vi har inom rörligt golv, vi kan bygga på andra typer av applikationer, vi kan bygga på rådgivning, vi har en styrka av att jobbat med det under så lång tid, säger hon.

 

Den långsiktiga visionen är att Moving Floor ska vara branschstandard.

 

– Vi hoppas kunna vara ett självklart val, eller åtminstone ett intressant val för lantbrukare på de marknader vi har tagit oss in på, att vi kan vara ett konkurrensmässigt attraktivt val.

Vi trodde aldrig att vi skulle behöva tackla två virus.

För omkring tio år sedan märkte systrarna att intresset för europeisk djurhållning från kinesiska gårdar ökade.

 

Idag är Kina företagets viktigaste marknad.

 

– Vi har rest till Kina ända sedan starten av vårt bolag och då i syfte av sourcing. För några år sedan började vi kombinera sourcingresorna med att påbörja en marknadsundersökning. Vi besökte gårdar och mässor, byggde en bas och lokalt nätverk, det blev många turer. Efter några år såg vi att branschen hade nått en sådan mognadsgrad att vi kunde nå dem, framför allt hade de från politiskt håll insett vilken miljöpåverkan som gårdarna faktiskt har, och de kunde se vad preventiva insatser för hygien kan göra. Där nådde vi en punkt att vi kände att timingen var rätt, säger Katja Lindvall.

 

– Det har tagit lång tid att hitta rätt partner och innan vi har förstått branschen, hur man ska ta sig in och skapat nätverket, säger hon.

 

Vi väljer att se det långsiktigt, det kommer att bli bra

 

I höstas kunde äntligen ett avtal med en kinesisk partner, som ska tillverka och sälja företagets produkter på den kinesiska marknaden, signeras.

 

Bara några månader senare fick de abrupt trycka på pausknappen, i och med coronavirusets spridning.

 

Corona har inte varit det enda viruset som bromsat Moving Floors framfart. Viruset African swine fever har slagit ut nästan hälften av den kinesiska grispopulationen, vilket har inneburit en enorm utmaning för företaget.

 

– Nej, vi trodde ju aldrig att vi skulle behöva tackla två virus, säger Katja Lindvall, som ändå är positiv.

 

– Man ser vad preventiva insatser har för effekt. Vi tror att när det väl sätter fart igen så kommer vi se att det finns en ökad förståelse för vad vår teknik kan bidra med. Vi väljer att se det långsiktigt, det kommer att bli bra. Nu börjar de komma tillbaka i Kina, och vi kan ännu leverera. Vi är inte strandsatta, säger Katja.

Peg Söderberg och Katja Lindvall Foto: Josef Eliasson
Peg Söderberg och Katja Lindvall Foto: Josef Eliasson
Det är en ynnest att jobba i familjeföretaget och att föra tankarna från gården i Ekeby vidare.

I likhet med företagets platta paket och effektiva logistikkedja har företaget en slimmad organisation. Totalt har Moving Floor fem heltidsanställda.

 

– Vi jobbar mycket med konsulter, vi har mer eller mindre tio personer som ingår i ett dagligt team, som passar in med olika kompetenser. Sedan jobbar vi mycket med underleverantörer. Vi har medvetet lagt upp det så att vi har en packningscentral på Gotland, all bearbetning av komponenter görs hos underleverantörer, vilket gör att vi kan hålla nere vår egen personal, säger Katja.

 

En som inte längre finns med är systrarnas far Tommy. Han gick bort för fyra år sedan, efter en lång tids sjukdom.

 

– Far var med ända in i kaklet, men han var sjuk under många års tid och hade jobbat mycket på att forma ett team, med olika kompetenser, säger Katja.

 

Det är inte alla innovatörer som har hela kedjan klar för sig

När hon beskriver sin far är det lätt att förstå att det krävs ett helt team för att ersätta honom.

 

– Det var nog det som var häftigast med vår far, att han hade ett väldigt komplett synsätt. Många innovatörer är fantastiskt duktiga på själva innovationen. Han hade hela branschkunskapen, han kunde djurvälfärdsfrågorna och så hade han den tekniska biten. Han hade det holistiska tänket. Det är inte alla innovatörer som har hela kedjan klar för sig, utan man är fokuserad på sin tekniska lösning. Han hade en fantastisk styrka där, ’nej, du får inte svetsa där, även om det vore enklast, för då går den inte ner i lådan’, kunde han säga, säger hon.

 

När en nyckelperson försvinner blir det såklart kännbart för en verksamhet. Inte minst då nyckelpersonen är en familjemedlem. Katja Lindvall talar om att det är en ”ynnest” att jobba i familjeföretaget och att föra tankarna från gården i Ekeby vidare.

 

För innovationen lever i allra högsta grad och Tommy Lindvall genom den.

 

– Dagligen tänker jag ”det här skulle jag vilja fråga honom om, hur hade han tacklat det där, hur hade han sett på den här problematiken?”. Men det är härligt med det här teamet, alla har inspirerats av honom, jag kan höra hans åsikter och tankar genom de andra, säger Katja.

Publicerad 20 april 2020

Text

Fredrik Emdén

Foto

Erik Thor