Så har svenska företag hjälpt det ukrainska folket

Kriget i Ukraina har lett till många privata hjälpinsatser runt om i Sverige och företagen är inget undantag. Detta noterade Teknikföretagens chef för regionverksamheten, Annika Arpfors, och förhandlingschef Tomas Undin efter att de i april skickade ut en enkät via mejl till medlemsföretagen.

I enkäten frågade de företagen om, och hur, de har engagerat sig för det ukrainska folket, i sviterna av kriget. 

– Vi ville få en bild av vilka aktiviteter som görs i bolagen och om de har upplevt några hinder eller svårigheter. Det som förvånade oss var att det var ett sådant enormt engagemang. Ukrainakriget har berört mycket, berättar Annika Arpfors.  

Frågorna som ställdes i mejlet handlade dels om vad företagen har gjort för aktiviteter relaterade till Ukrainakriget och vilka svårigheter de har fått hantera, dels hur kompetensmatchningen med ukrainska flyktingar fungerar och vilka svårigheterna har varit där.

Annika Arpfors säger att responsen blev över förväntan – drygt 400 medlemsföretag över hela Sverige svarade på mejlen. Det utgör ungefär tio procent av Teknikföretagens medlemmar.

Företagen som har svarat finns inom hela teknikindustrin, såväl inom tillverkning av produkter som tekniska tjänster.

– Responsen har varit stor och då pratar vi bara om aktiviteter som företagen initierade de första två månaderna, eftersom vi skickade ut mejlen i april, säger Annika Arpfors.

Har hjälpt till på olika sätt

Hur har då företagen engagerat sig för det ukrainska folket? På fler sätt än ett, lyder svaret. Aktiviteterna som har genomförts har varit allt ifrån insamlingar av pengar och kläder till ledighet för anställda.

– Man har skänkt väldigt mycket, gjort många donationer och insamlingar. En del bolag har haft nytta av att de har haft kontakter i Ukraina som har berättat vad landet har brist på, så de har vetat vad de ska skicka, säger Annika Arpfors.

Hon berättar att ett stort företag uppgav att det har skänkt flera miljoner kronor till Ukraina och grannländerna, via olika hjälporganisationer.

– Det visar att när man har haft möjlighet att donera mycket pengar så har man valt att göra det.

En del företag har låtit anställda vara lediga för att de ska kunna ägna sig åt volontärarbete. Annika Arpfors berättar om ett mindre bolag som har erbjudit sina anställda att volontärarbeta på arbetstid, upp till två dagar i månaden.

– Samma företag har också gett ett engångsbidrag till anställda som tar emot flyktingar från Ukraina i sina hem. Det är flera andra företag som har gjort detta, säger hon och fortsätter:

– Ett annat företag berättar om en anställd som fick 20 000 kronor i engångsbidrag för att personen skulle kunna ha en ukrainsk familj hemma hos sig.

Att anställa ukrainska flyktingar är också något som förekommer bland de företag som svarade.

– Flera bolag skriver att de har anställt folk som kommer ifrån Ukraina, och tagit emot praktikanter. De företag som har fabriker i grannländerna till Ukraina har också ställt upp. Ett bolag skriver att det har anställt 200 flyktingar på dess fabriker i Polen och Estland.

Flera av de företag som har personal i Ukraina uppger att de anställda har fått ta ledigt och fått flera månadslöner i förskott.

– Ett bolag skriver att alla anställda i Ukraina har blivit arbetsbefriade men ändå fått lön. Andra företag har hjälpt anställdas familjer ut ur landet.

Svårt med matchning

På frågan om vilka svårigheter företagen har mött när de har velat hjälpa ukrainska flyktingar svarar en del att de inte har haft tillräckligt god kännedom om vad den offentliga sektorn tillhandahåller, vilken typ av upplevelse som flyktingarna har varit med om och vilket stöd de får.

– Det här är ett återkommande svar. Till exempel skriver ett bolag att det hade velat göra insatser som kompletterar det som myndigheterna erbjuder. Man vill hellre hjälpa till där det behövs än att exempelvis söka boende åt flyktingarna om det är något som myndigheterna redan gör, säger Annika Arpfors.

– En del företag undrar om myndigheterna har lärt sig något från flyktingkrisen 2015.

I den här frågan finns det likheter med hur företagen upplevde coronapandemin. Magasin t: har tidigare skrivit att företag under pandemin ibland upplevde att de saknade information från myndigheterna om hur de bäst kunde hjälpa till med exempelvis produktionen av skyddsutrustning.

En annan svårighet som företagen har upplevt, gällande Ukrainakriget, är matchningen på arbetsmarknaden. Många vill anställa ukrainska flyktingar som har kommit till Sverige men vet inte vilka kompetenser de har med sig. En del av flyktingarna har inte tillräckliga färdigheter i engelska, vilket försvårar anställning i många bolag.

De flyktingar som har fått jobb har blivit väl mottagna i de svenska företagen, säger Annika Arpfors. Detta är inte något som företagen har nämnt i sina mejlsvar, utan något som hon har erfarit i den dagliga kontakten med medlemsföretag runt om i landet.

– Det är något som har varit positivt, att samarbetet och inställningen mellan dem som har kommit hit och bolagens anställda har gått väldigt bra, avslutar hon.