Så har Sverige klarat sig utan euron

Den senaste tiden har flera bedömare argumenterat för att Sverige bör ansöka om medlemskap i Eurosamarbetet. Orsaken är att den svenska kronan tappat stort i värde mot den europeiska valutan – cirka 15 procent sedan slutet av 2021.

Finansmannen Christer Gardell har kallat den svenska kronan för ”en liten skitvaluta”. Hans argument är att det inte spelar någon roll om Sverige är ett välskött land. En liten valuta som den svenska kronan kommer ändå inte att kunna hävda sig mot de stora valutorna, särskilt inte i kristider. Konsekvensen blir att Sveriges köpkraft mot euroländerna fortsätter att vika.

Att kronan har tagit stryk är onekligen ett faktum, men betyder det att även den svenska ekonomin halkat efter sedan eurosamarbetet inleddes 1999 och Sveriges nej till euron i folkomröstningen 2003?

Den frågan bestämde sig Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, att titta närmare på. Han anser nämligen att det finns en felaktig uppfattning om att kronans låga värde kan ses som ett kvitto på att den svenska ekonomin har underpresterat.

Det stämmer inte, menar Mats Kinnwall. Tillväxt och välstånd i ett land avgörs inte främst av vilket valutasystem det tillhör, konstaterar han. Valutakursens utveckling är inte heller nödvändigtvis en spegling av ett lands ekonomiska utveckling relativt omvärlden.

 – Jag misstänker att det inte finns stöd för den uppfattningen om vi jämför oss med hur euro-länderna utvecklats ekonomiskt under den här tiden.

”Sverige sticker ut”

Och det visade sig att Sveriges ekonomi har klarat sig väldigt bra utan euron. Särskilt när det gäller BNP-utvecklingen. Här har Sverige haft en avsevärt starkare utveckling än eurozonen inom samtliga BNP-parametrar.

– Ta BNP per arbetad timme. Här sticker Sverige ut med en ökning på 40 procent per arbetad timme sedan 1999, vilket kan jämföras med eurozonens siffra på 15 procent. De bästa länderna, som Österrike, Portugal och Tyskland – då bortser vi ifrån Irland som är ett specialfall med extremt stark utveckling – har en produktivitetsutveckling inom intervallet 25–30 procent. Här är Sverige uppenbart starkast, säger Mats Kinnwall.

Även i välståndsligan har Sverige dragit ifrån.

– Fram till 2022 har Sveriges BNP per capita ökat med 40 procent, mot 25 procent för Eurozonen. Det är ett avsevärt välståndslyft för Sverige och svenskarna.

”Handlar om annat än valutan”

Sveriges starka utveckling kan dock inte ses som en direkt följd av att vi valt att inte införa euron, understryker Mats Kinnwall. 

– Vi vet ju inte hur Sveriges ekonomi hade utvecklats om vi hade valt att gå med i Eurosamarbetet. Det hade kanske gått ännu bättre, eller sämre.

Så vad är det som gör att Sverige faktiskt gått så pass bra ekonomiskt?

Det handlar som sagt om andra faktorer än valutan. Här talar Mats Kinnwall om att Sverige verkar ha haft en högre underliggande tillväxtförmåga än eurozonen.

– Det handlar om hur ekonomin fungerar, och då kanske framför allt hur produktivitetsutvecklingen utvecklats under tid och här har Sverige utmärkt sig.

Det hör i sin tur ihop med hur effektiva ekonomiska ramvillkor ett land har.

– Med det menar jag faktorer som hur väl skattesystemet, regelsystemet, utbildningssystem och infrastruktur, samt politiken i övrigt fungerar. Det är de faktorer som framför allt avgör den underliggande tillväxtkraften.

Högt förädlingsvärde

En lågt värderad krona gynnar industrins konkurrenskraft, eftersom industrins produkter blir billigare relativt sett, men samtidigt blir det dyrare att importera insatsvaror.

Sverige sticker även ut i jämförelse med de övriga EU-länderna när det kommer till att öka förädlingsvärdet i industrin. Det värdet har ökat med 50 procent sedan 1999, att jämföra med Eurozonens genomsnitt på 42 procent.

Det kompenserar i sin tur till viss del för att euron blivit dyrare för företag som är beroende av att importera insatsvaror från euroländer för sina produkter.

– Självklart får alla företag med ett stort inslag av import betala dyrare för sina produkter nu, men om dessa produkter sedan förädlas och kan säljas dyrare i nästa led så är det såklart en fördel.

Inte ett optimalt valutaområde

Mats Kinnwall har också gått igenom ett antal argument som framförts genom åren, kanske framför allt kring åren för folkomröstningen, om varför Sverige borde gå med i valutaunionen.

Ett sådant argument var att länderna i Eurozonen bildar ett optimalt valutaområde, vilket innebär att alla länder har ungefär samma förutsättningar. Det skulle i sin tur betyda att Europeiska Centralbankens, ECB:s, penningpolitik passar alla euroländers ekonomiska förutsättningar.

Ett argument som Mats Kinnwall inte tycker håller.

– Eurozonens cirka 20 olika ekonomier har sinsemellan mycket skiftande förutsättningar och uppfyller knappast kriterierna för ett optimalt valutaområde.

Ytterligare ett argument som framfördes när euromedlemskapet var på tapeten i början av 2000-talet var att det är meningslöst med en självständig Riksbank. Den skulle ändå sitta i knäet på ECB och således omöjliggöra en självständig svensk penningpolitik.

Mats Kinnwalls undersökning visar dock att den svenska Riksbanken faktiskt agerat tämligen självständigt.

–Riksbankens styrränta har rätt ofta avvikit påtagligt ifrån ECB:s. Genomsnittet har varit 68 räntepunkter högre än ECB:s, och som mest har gapet varit 250 räntepunkter. Det var under 2003.

Ränteskillnaden som störst under kristider

Ränteläget avgörs i stort av konjunkturläget och Eurozonens och Sveriges konjunkturer har oftast följts åt med ett undantag – under kristider som coronaåren och eurokrisen i början av 2010-talet.

Det är också då som Riksbankens penningpolitik avvikit mest från ECB:s.

–Det är då synkroniseringen mellan Sveriges och Eurozonens konjunkturer minskat kraftigt och det är just under kristider som betydelsen av en självständig kraftfull och ändamålsenlig ekonomisk politik är som mest angelägen, konstaterar Mats Kinnwall.

Oskicklig Riksbank

Ett argument som nyligen lyfts för att Sverige borde gå med i eurosamarbetet är att Riksbanken helt enkelt varit oskicklig i sina prognoser med konsekvensen att ”fel” styrränta sätts i förhållande till inflationsmålet. Därför förtjänar den inte sin självständighet, argumenterade Bo Rothstein nyligen på DN-debatt.

Mats Kinnwall slår håll på det argumentet. Han kan visa att den svenska Riksbanken och ECB gjort ungefär lika ”grova” prognosmissar under årens lopp.

–Penningpolitik som syftar till att nå ett inflationsmål har inte varit helt lätt under de år som jag har jämfört och Riksbanken och ECB ligger på ungefär samma nivå när det kommer till så kallade prognosfel.

Så, ska Sverige gå med i euron eller behålla sin självständiga krona? Det vill inte Mats Kinnwall uttala sig om.

– Jag tar inte ställning till det i den här analysen. Frågan om Sveriges förhållningssätt till euron är dock mångdimensionell. Bland förespråkarna framfördes exempelvis ofta politiska argument som betonar den gemensamma valutans roll i det ”europeiska projektet”.

– Men vi har helt klart klarat oss bra trots att vi har stått utanför och några av de ekonomiska argument som framfördes för att Sverige skulle gå med håller inte, konstaterar Mats Kinnwall.