Sanktionerna mot Ryssland – så kan företagen hantera dem

Den 24 februari 2022 har redan skrivit in sig i historieböckerna, efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att militären skulle inleda en invasion av grannlandet Ukraina. Som en reaktion till det har flera länder, samt EU, valt att införa en rad sanktioner mot Ryssland och mot Belarus, som står på Rysslands sida i konflikten.

Sanktionerna kan i grova drag delas in i tre sorter: De första av dem riktar in sig på välbeställda och inflytelserika personer, som exempelvis Vladimir Putin själv, mäktiga oligarker, den ryska utrikesministern Sergey Lavrov och personer från Duman, vilket är landets lagstiftande församling. Det handlar bland annat om att frysa personernas tillgångar och utfärda inreseförbud.

Den andra typen av sanktioner är finansiella. Till exempel har USA, EU och Storbritannien valt att förbjuda alla transaktioner med den ryska staten och dess centralbank. Vidare har flera ryska banker fått sina tillgångar frysta. Nyligen beslutades det också om att utesluta sju ryska banker från det internationella betalningssystemet SWIFT. Man har undantagit från uteslutningen de två banker – Gazprombank och Sberbank – varigenom betalningar för rysk olja och naturgas går.

Den tredje typen av sanktioner handlar om varor och tjänster inom specifika sektorer. Exempelvis har EU förbjudit export till Ryssland av varor som kan användas militärt eller till infrastruktur, såsom flygplan och flygdelar, högteknologiska varor som exempelvis datorer, sensorer och halvledare, samt produkter och tjänster som kan användas inom gas- och oljeindustrin.

– Sanktionerna påverkar alla svenska företag som gör någon form av affärer med Ryssland, säger Mattias Hedwall, advokat med inriktning på internationell handel på advokatbyrån Baker McKenzie.

– Det betyder inte att man inte kan göra affärer med landet – det rör sig inte om ett embargo. Men med tanke på att det kommer att bli komplicerat med det finansiella flödet och även med transporter så kommer det att vara en utmaning.

Praktiskt med friskrivningsklausuler

Det största problemet för företagen kommer att vara osäkerheten kring betalning, menar Mattias Hedwall.

– Kan man inte få betalt från sin motpart kanske det inte är någon större idé att genomföra exporten, säger han.

Ett tips som Mattias Hedwall ger företagen är att ha kontroll över avtalsvillkoren. Även om man gör en affär med Ryssland som i dagsläget sker korrekt till kan reglerna ändras från den ena dagen till den andra.

– Det är viktigt att man inte hamnar i en situation där man är tvungen att leverera, utan att man har klausuler i sina avtal som säger att i de fall det blir en restriktion så är företaget fritt från sitt åtagande. Vi kallar det för exportklausuler, compliance-klausuler. Det är en särskild typ av friskrivningsklausul.

Mattias Hedwall säger att det kommer att dyka upp fler sanktioner den närmaste tiden, med tanke på krigets nuvarande upptrappning.

– Just nu ser vi en eskalering av sanktionerna. Vårt tips till företagen är därför att börja med att prata med finansavdelningen och ha en diskussion kring vad man har för finansiella relationer, och om man överhuvudtaget kan göra affärer.

– Även om den bank man handlar med i Ryssland inte är sanktionerad kommer det att vara svårt att hantera valutorna och hitta en mottagande bank i EU som är villig att göra affärer på grund av de höga riskerna. Här finns egentligen ingen annan rekommendation än att jobba med förskott om man vill och kan fortsätta med den här typen av affärer.

Ha koll på ”dual-use”

Handelsförbuden har några undantag. Detta gäller främst för produkter och tjänster ämnade för humanitära eller medicinska ändamål.

Det går också att söka tillstånd för export från en behörig myndighet i det land där exportföretaget är etablerat, om det gäller avtal som har ingåtts före den 26 februari 2022, och om ansökan görs före den 1 maj 2022. Myndigheten i fråga kan dock säga nej om den misstänker att det som exporteras kan användas inom militären eller inom flyg- eller rymdindustrin.

Mattias Hedwall berättar att man i USA har lagt sanktioner på exporten av så kallade ”dual-use-produkter” till Ryssland, som man tidigare kunde söka licens för. I skrivande stund har Storbritannien aviserat att de tänker implementera motsvarande regler. EU förväntas också göra det. ”Dual-use-produkter” är sådana som har dubbla användningsområden, både civilt och militärt.

– Man bör av den här anledningen ha koll på om några av de produkter man tidigare har exporterat är dual-use, säger han.

Kan få badwill

När sanktioner beslutas implementeras de omedelbart om det inte finns någon övergångsbestämmelse. Men vad händer med de företag som råkar bryta mot sanktionerna?

Mattias Hedwall säger att det är ledningen i ett företag, oftast styrelsen eller företagets vd, som hålls ansvarig om företaget bryter mot sanktionerna.

– Det finns både böter och fängelse i straffskalan. Men när sanktionerna kommer så fort, som nu, finns det nog en viss förståelse från rättssystemet om något sker av misstag.

– Jag skulle säga att den största risken är att om man bryter mot sanktionerna så kommer man att få svårt att göra andra typer av affärer med sina banker. Och man kommer att få extremt mycket badwill och problem i kommersiella relationer med kunderna. I USA kan man bli svartlistad och inte få göra affärer med landet om man bryter mot amerikanska sanktioner. Så det finns en rad olika konsekvenser.

Förutom de ekonomiska riskerna vill Mattias Hedwall belysa vikten av att se till medarbetarnas säkerhet om man har verksamhet i Ukraina eller Ryssland.

– Den allra viktigaste punkten är att se över sin organisation och ta hand om sina anställda. Man måste hantera personernas säkerhet och välmående i den utsträckning det går. Man får inte tappa den humana delen.

Teknikföretagen.se har skapat en särskild sida som löpande uppdaterar information om hur medlemsföretagen påverkas av kriget i Ukraina. Läs även Teknikföretagens information om vad som gäller vid force majeure och avbeställningar i krigstider.