Tre EU-frågor att hålla koll på efter juni
Sveriges tid som ordförandeland för EU:s ministerråd börjar lida mot sitt slut. Joel Jonsson, ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen, recenserar det svenska ordförandeskapet och berättar om vilka frågor som kommer att vara fortsatt aktuella för industrin i höst.
Den 1 juli kommer Sverige att lämna över ordförandeskapet för EU:s ministerråd till Spanien. Att Sverige inte längre är ordförandeland betyder däremot inte att EU-politikens betydelse för det svenska näringslivet minskar.
Joel Jonsson, tillförordnad Brysselchef och ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen, säger till Magasin t: att det tvärtom är viktigt att svenska aktörer nu fortsätter att arbeta aktivt för att stärka Sveriges inflytande på EU-nivå.
Vilka EU-frågor är och kommer att vara fortsatt viktiga för näringslivet i höst?
– På ett övergripande plan måste vi bibehålla fokuset på stärkt konkurrenskraft och produktivitetsutveckling inom EU. Tyvärr råder det olika syn på hur detta bör adresseras på bästa sätt mellan de länder som förespråkar en ökad statlig styrning av ekonomin och vi som fortsatt betonar vikten av fri konkurrens, goda ramvillkor och tillgång till internationell handel.
– Följdfrågan blir då vad vi i Sverige kan göra för att stärka vår genomslagskraft i EU. Här anser jag att vi måste arbeta mer proaktivt, bli bättre på att komma in tidigare i EU-processer och bygga allianser av likasinnade – som med andra marknadsliberalt orienterade länder – för att påverka EU:s utveckling.
– Teknikföretagen driver därför frågan om att tillsätta en utredning för att se över statsförvaltningens hantering av EU-frågor, för att förbättra och effektivisera processerna.
– Slutligen kommer arbetet inför valet till Europaparlamentet, som äger rum nästa sommar, att intensifieras i höst – liksom processen för att påverka den nya EU-kommissionens agenda.
Varför är just dessa frågor viktiga för näringslivet?
– EU är helt avgörande för industrin i Sverige. EU:s inre marknad är svenska företags hemmamarknad och genom EU tar vi även del av världens mest omfattande nätverk av frihandelsavtal. Det är särskilt viktigt för Teknikföretagens medlemsföretag, som står för en tredjedel av Sveriges export.
– Samtidigt ser vi en utveckling som går emot svenska intressen på flera områden. Vi upplever just nu en tilltagande statlig inblandning i den europeiska ekonomin, mer detaljreglering i lagstiftningsförslag och en politisk vilja att kontrollera industrins leverantörskedjor. Det är inte en utveckling som gynnar ett innovativt och handelsberoende land som Sverige, vilket ställer stora krav på att vi gör allt vi kan för att stärka vår påverkan i EU-frågor.
Efter att ha haft ordförandeklubban i ett halvår kommer Sverige att lämna över den till Spanien den 1 juli. Hur skulle du säga att det svenska ordförandeskapet har varit?
– Jag är väldigt glad över att den svenska regeringen har prioriterat stärkt konkurrenskraft så högt under ordförandeskapet och lyft frågan till toppen av den politiska dagordningen på EU-nivå. Ett förnyat fokus på stärkt konkurrenskraft inom EU är något vi på Teknikföretagen drev aktivt inför ordförandeskapet och ser fram emot att arbeta vidare med tillsammans med regeringen, även efter att ordförandeklubban har lämnats över till Spanien.
– Å andra sidan har utvecklingen som sagt gått emot svenska intressen i flera sakfrågor. Vi måste fokusera på att skapa bästa möjliga förutsättningar för en innovativ och konkurrenskraftig industri i Europa, genom en välfungerande inre marknad med tillgång till globala marknader.
Finns det något som efterträdaren Spanien bör arbeta vidare med?
– Den långsiktiga konkurrenskraftsagendan är vår högsta prioritering. För att uppnå EU:s ekonomiska och politiska målsättningar behövs en konkurrenskraftig industri. Utöver vårt välstånd och välfärd ligger innovation och teknikutveckling även till grund för att bemöta klimatomställningen samt våra försvars- och säkerhetspolitiska intressen.
Vad betyder EU för Sverige?
– Handeln på den inre marknaden skapar fler än 700 000 arbetstillfällen i Sverige och de största samhällsutmaningarna vi står inför kräver en stark och gemensam europeisk röst. EU är även vår främsta lagstiftare och det är hög tid att vi börjar beakta EU-politiken som svensk inrikespolitik. Det kräver lite utav ett konceptuellt paradigmskifte, men EU blir vad vi gör det till och det är helt enkelt för viktigt för Sverige för att låta det gå i fel riktning.
Text:
Ana Cristina HernándezFoto:
Erik Thor