Varning för företags­spionage

– Hotbilden mot Sverige har generellt sett ökat under senare år och den har blivit bredare och mer komplex. [Främmande makt] använder inte bara en sorts påtryckningsmedel utan man använder militära, ekonomiska och politiska medel för att få sin vilja igenom. Man har ett annat klaviatur att spela på helt enkelt.

Det säger Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST. 

Sverige rankas i internationella jämförelser som en global innovationsledare. En av våra styrkor är näringslivets stora investeringar i forskning, utveckling och innovation. En annan är en öppen och fri innovationskultur med nära samverkan mellan lärosäten, institut och företag.

Somliga stater storsatsar på spioneri

Enligt Säkerhetspolisen har idag ett femtontal stater spionverksamhet i Sverige. Gemensam nämnare för de tre länder som uppvisar högst aktivitet är att de lägger mycket tid och pengar på att komma över nyckelteknologi, alltså sådana teknologier som skapar grund för genuint nya tillämpningar och är av särskilt värde för näringslivet.

Kunskap om och tillgång till nyckelteknologier representerar enorma värden för den stat som vill ta genvägar i sin egen näringslivs- och teknikutveckling.

– Företagsspionaget kan i praktiken leda till att företag som utvecklat ny teknik i Sverige konkurreras ut av sina egna lösningar, realiserade av företag i de länder som ägnar sig åt detta. Utmaningen är att spionaget riktat mot näringslivet nu bedrivs i en sådan omfattning och skala att det på sikt riskerar att underminera Sveriges konkurrenskraft, konstaterar Patrik Sandgren, cybersäkerhetsexpert på Teknikföretagen.

Hur jobbar aktörer som vill stjäla teknologier från Sverige?

– Inhämtningen sker både genom teknisk inhämtning och personbaserad inhämtning. I media pratas det oftast om cyberangrepp- att aktörer löser sina utmaningar genom att angripa genom dator- och nätverksoperationer. Men det finns också den personbaserade inhämtningen, vilket vi också sett nyligen då en klassisk spion ställts inför rätta. Det är det gamla klassiska att man värvar agenter genom att man försöker att få kontakter inne i företag och myndigheter att agera i sina ärenden så att säga, säger Jan Kinnander.

Inhämtningsmönstret har delvis förändrats under pandemin.

– Vi ser främst två saker. Dels har underrättelsetjänsterna riktat om sig till att jobba mot medicinsektorn. Dels har pandemin inneburit att fler jobbar hemifrån, vilket medför ökade risker. När man sitter hemma och jobbar har man inte samma skydd som man har på en myndighet eller ett företag. Hemma kanske man sitter med ett öppet wifinät som är relativt lätt att komma åt och så vidare.

Agera idag - i morgon kan det vara försent

Jan Kinnander påpekar att hotbilden mot företagen är högst påtaglig.

– Se inte hotbilden som något som skulle kunna hända. Hotbilden med teknisk inhämtning på olika sätt, data- och nätverksoperationer och kontakttagning för att försöka få in personer i ett företag - det är något som pågår varje dag. Det är ingenting som skulle kunna hända utan det är en del av normalbilden och det här måste hanteras. Ta det på allvar idag! Och se till att agera. Fråga er vad som är mest skyddsvärt i er verksamhet? Och på vilket sätt ska ni skydda det?

Ungefär hälften av företagen i Sverige bedriver innovationsverksamhet. För tillverkande företag är andelen över 60 procent och för it-företag cirka 75 procent. Som ett led i detta arbete investerar de ungefär 110 miljarder kronor per år.

– Det finns alltså stora värden att skydda för svenska teknikföretag. För att höja förståelsen för hoten mot innovationskraften och för att diskutera varför ett säkerhetsperspektiv måste in i ekvationen har Teknikföretagen tillsammans med Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF) tagit fram plattformen ”Träffpunkt: Säker innovation”. Innovation och säkerhet är två sidor av samma mynt, säger Patrik Sandgren.