Vem ska få investera i Sverige?

Utländska investeringar är viktiga för svenska företag och för svensk ekonomi. Men de kan också innebära rejäla risker.

– Det handlar om risker kopplade till säkerhet, som till exempel teknologistölder och spionage, men också risker för att ett starkt beroende av en annan stat kan etableras om stora delar av en samhällsviktig sektor köps upp, säger Robert Limmergård, generalsekreterare Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF).

Enligt den senast tillgängliga statistiken från SCB uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till 3 170 miljarder kronor i slutet av 2019. Europa står för majoriteten av dessa, men på senare år har Asiens andel växt. 

Ett av de asiatiska länder som kraftigt ökat sina utländska direktinvesteringar det senaste årtiondet är Kina.

– Kina har länge använt sig av just förvärv för att komma åt teknologi som man är intresserad av för sin egen uppbyggnad - för att utveckla en industri som kan konkurrera globalt och dominera vissa teknologiområden.

Det säger Jerker Hellström, chef för The Swedish Centre for China Studies, SCCS, som erbjuder analys och rådgivning för näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället i frågor som rör Kina. 

Jerker Hellström har en bakgrund som forskare vid Försvarets forskningsinstitut, FOI, där han bland annat inventerade kinesiska bolagsförvärv i Sverige. Under 2019 identifierades totalt 65 förvärv, vars verksamheter i närmare hälften av fallen överensstämde med de framtidsteknologier som den kinesiska staten är i behov av. Ett antal större förvärv var allmänt kända, men många uppköp av mindre bolag hade passerat under radarn.

– Ett problem som vi stötte på när vi gjorde denna kartläggning var just att huvudmannaskapet var väldigt svårt att ta reda på. Hur ser de olika strukturerna ut för förvärv? Jag tror att det behöver utredas mer för att man ska få till någon typ av fungerande granskningsmekanism.

Gränsdragningen är inte helt lätt att göra

Det kan vara svårt att avgöra om en investering så att säga är till gagn eller utgör ett säkerhetsproblem.

– Det är enormt svårt. Vi pratar om skyddsvärda sektorer och skyddsvärda teknologier, men problemet är gränsdragningen mellan vad som är skyddsvärt i termer av att värna konkurrenskraft och vad som vi behöver värna för att inte stärka främmande makts förmåga. Är det till exempel ett problem att en auktoritär stat som Kina köper upp filmindustrin och på så sätt har möjlighet att begränsa det fria ordet. Oavsett om man har för avsikt att göra det, bara att den möjligheten finns, är det tillräckligt problematiskt för att man ska stoppa sådana förvärv? Det vet vi inte än, säger Jerker Hellström.

I Sverige saknas det för närvarande regler som gör det möjligt att kontrollera vilka utländska bolag som investerar i Sverige.

– Till exempel sålde svenska staten halvledarbolagen Imego och Silex 2018 till Kina. Detta hade förmodligen inte varit möjligt om det då funnits regler på plats, säger Robert Limmergård.

De senaste årens utländska uppköp av företag och strategisk infrastruktur ledde till att EU 2019 antog en förordning om utländska direktinvesteringar. I Sverige pågår nu två parallella lagstiftningsprocesser som kan begränsa överlåtelser av vissa svenska företag eller verksamheter till utländska aktörer. Det handlar dels om strängare regler för överlåtelse av äganderätt till säkerhetskänslig verksamhet. Dels om att införa ett svenskt granskningssystem för utländska direktinvesteringar inom så kallade skyddsvärda områden.

Skyddsvärda områden och branscher är sådana som är viktiga för att upprätthålla samhället och dess funktioner, demokratin och nationell säkerhet samt säkerhet och allmän ordning. Energiförsörjning, elektroniska kommunikationer och livsmedelsförsörjning är några exempel på samhällsviktiga sektorer.

Tar Sverige efter Finland?

Exakt hur det svenska granskningssystemet kommer att se ut är oklart, men utredningen förväntas presentera sitt förslag inom kort.

– Kommer man att inspireras av granskningssystemen i andra EU-medlemsstater? Som till exempel Finland där det är möjligt att återkalla, att helt enkelt ogiltigförklara, ett förvärv i efterhand. Och vad kommer det att innebära bland annat för intresset att göra investeringar i Sverige, säger Jerker Hellström.

För att ytterligare stärka kontrollen får Inspektionen för strategiska produkter, ISP befogenhet att hämta in vissa uppgifter från utländska investerare och från det svenska företag som är aktuellt för direktinvesteringen, om investeringen riskerar att påverka säkerhet och allmän ordning inom EU. 

Myndigheters beslut rörande affärsverksamhet kan få väldigt stora utrikes- och säkerhetspolitiska konsekvenser. Vilka lärdomar kan man dra av det när det gäller granskning av utländska direktinvesteringar?

– Sverige är helt beroende av utländska investeringar och att vi kan samarbete med andra länder. Vi gagnas av frihandel och öppenhet i forskning och utveckling. Samtidigt kan vi inte vara naiva. Öppenheten kan missbrukas och resultera i fientliga övertag, industrispionage och teknikläckage. Detta skadar vår innovationskraft och gör att Sverige inte är en säker marknad. Det om något minskar attraktionskraften, säger Robert Limmergård.

Han höjer också ett varningens finger.

– En granskningsmekanism är välkommen, men för att den ska kunna bli effektiv måste den ansvariga myndigheten ges de resurser och förutsättningar som krävs. Om så inte är fallet riskerar vi att skapa nya regleringar och en byråkrati som belastar näringslivet. Det om något riskerar att skada vår konkurrenskraft.

Vill du veta mer om utländska direktinvesteringar? Besök då plattformen ”Träffpunkt: Säker innovation”, ett samarbete mellan Teknikföretagen och Säkerhets- och Försvarsföretagen (SOFF).