"Nu är vi inställda på att bygga för de nästa 500 åren"

Jens Zetterstedt sneglar mot whiteboardtavlan inne på sitt kontor och låter ögonen vila på en grånad bild. I fokus poserar verkmästaren Karl Eriksson framför en svit av tidstypiska maskiner från tidigt 1900-tal. Miljön är rå och ärlig med sina slitna träytor och de robusta arbetsredskapen som ligger utspridda är en slags tyst berättelse om det industriella hantverkets dagar.

– Karl lärde bruket att blicka utåt. Eftersom han behärskade engelska skickades han till England som industrispion, tog anställning inom liknande industrier och skaffade sig teknisk kunskap som bruket kunde använda, berättar Jens Zetterstedt, vd på Borggårds Bruk.

Fotografiet av Karl Eriksson har en hedersplats på whiteboardtavlan av flera skäl. Det främsta:

– Han förkroppsligar den innovationsanda som fortfarande lever kvar, viljan att utforska nya idéer utan att man nödvändigtvis behöver uppfinna hjulet igen.

Tillsammans med marknadschefen Andreas Adelgren basar Jens Zetterstedt sedan fem år tillbaka över Borggårds Bruk – Sveriges fjärde äldsta företag. Bara Stora Enso (världens äldsta aktiebolag), Skyllbergs Bruk och Gustav Vasa-grundade Wedevåg Tools är före på listan. Wedevåg gick i konkurs sommaren 2022 men har återuppstått med nya ägare.

– Visst hade det varit trevligt att vara på prispallen. Å andra sidan är jag glad för deras skull att verksamheten kan leva vidare, säger Jens Zetterstedt.

"Bästa beslutet vi tagit"

Ett besök på Borggårds Bruk är på sätt och vis en resa genom Sveriges industrihistoria. Det som en gång började som en masugn och hammare vid Borggårdsån på 1550-talet under Gustav Vasas regim har över århundradena utvecklats till en dynamisk nod i den globala tillverkningsindustrin.

I modern tid har företaget förvandlats från ett traditionellt järnbruk till en producent av länkarmsystem och batteripinnar, där slutkunderna återfinns i exempelvis Japan, USA, Thailand och en rad olika europeiska länder.

– Vi strävar efter att anknyta till vår historia, för det är genom den som vi kan lära oss och påminnas om det gamla företagets själ som fortfarande finns kvar. Där vi är nu är summan av ens livs tidigare med- och motgångar, säger Andreas Adelgren.

2019 hade han, efter att ha blivit utbränd som börs-vd för ett teknikbolag, varit frikopplad från arbetslivet i tre år när telefonen ringde. På andra sidan luren berättade Jens Zetterstedt, med bakgrund från flera storbolag, att han hade sett en annons hos en företagsförmedling om att ett anrikt bruk var till salu. Frågan var kort och tydlig: ”ska vi göra något tillsammans?”

Duon, som sedan tidigare var affärsbekanta, såg potentialen i bruket och budade på det anrika bolaget.

– Så här med facit känner vi båda att det var det bästa beslutet vi har tagit, säger Jens Zetterstedt.

Sedan de nya ägarna tog över har, i både bildlig och bokstavlig mening, mycket vatten runnit under broarna vid Borggårdsån.

– På fem år har vi vuxit med 55 procent. Vi har visserligen gjort stora investeringar, upp emot tio miljoner kronor, men framför allt har vi satsat hårt på produktivitetseffektiviseringar. Vi har gått från tvåskift till enbart dagtid och låter maskinerna göra jobbet när vi är hemma om nätterna. Det ökar produktiviteten, förklarar Jens Zetterstedt.

Ständigt i förändring

Andreas Adelgren menar att automationslösningar är nyckeln för att hålla jämna steg med en snabbt föränderlig bransch:

– Ja, det är ett måste. Livet är inte en stillbild, det är ständigt föränderligt, som en film. Det gäller att inte fastna i stillbilderna, betonar han.

Om storyn om Borggårds Bruk vore just en film skulle det rent dramaturgiskt landa i ett drama om uthållighet. När andra bruk dukat under för pandemier, världskrig och ekonomiska kriser har bruket i Borggård enträget levt vidare.  

– Vår överlevnadsinstinkt är ganska unik. När tidigare bruksägare insett att världen förändrats har de varit snabba att hoppa på nya satsningar. På 1800-talets slut var man tidig med att börja tillverka spadar, grepar och olika krokar till upphängningar. Under andra världskriget tillverkades krokar och karbinhakar för militären. Och under 90-talet positionerade sig bruket som en av de mest teknikinnovativa aktörerna inom trådbockning, berättar Jens Zetterstedt.

Även under pandemin visade Borggårds Bruk prov på snabb omställning.

– Bruket har en historia av att outsourca mycket jobb, bland annat genom att skicka svetsjobb till Polen. Men vi var snabba med att ta hem produktionen igen och uppgradera vår svetsrobot för att göra jobbet inhouse. Det som före pandemin var vanligt – att outsourca till Kina – har nu bytts ut mot frågor om vi är beroende av Kina och om vi kan tänka oss att producera mer inhemskt. Marknaden har svängt tydligt, säger Andreas Adelgren.

Han menar att det handlar om tillgänglighet och sårbarhet – risken finns att det uppstår problem.

– Det finns en underliggande oro för globala händelser, som om Kina skulle invadera Taiwan och ett eventuellt embargo skulle införas, vilket snabbt skulle kunna påverka tillgången på material och komponenter. Det är därför vi satsar på automatisering, för att sänka styckkostnaderna och minska vår sårbarhet. Pandemin ökade helt enkelt medvetenheten om sårbarheten i långväga försändelser och vårt beroende av Asien.

Inte på börsen

Med en historia på nästan 500 år konstaterar Jens Zetterstedt och Andreas Adelgren att de känner ett stort förvaltarskap. Att sätta spiken i dörren är det sista som får hända, som de uttrycker det.

– Samtidigt kan man inte gå runt i filttofflor och vara rädd. Vi har velat satsa på verksamheten från dag ett, säger Andreas Adelgren.

Förfrågningar om att ta bolaget till börsen har kommit och gått – men negligerats.

– Det stämmer inte överens med vår vision eller känsla för företaget. Det här är allt annat än en vardag med emissioner och kapitalanskaffning. Varje dag funderar vi på hur vi kan bygga vidare på vår historia, säger Andreas Adelgren.

Jens Zetterstedt nickar instämmande och fullföljer resonemanget:

– Nu är vi inställda på att bygga för de nästa 500 åren. Det låter kanske storvulet, men det ligger ett allvar i det. Det här gör vi inte bara för att det är kul.